Svensk Kirurgi 1-15

6 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 1 • 2015 D et finns många skäl att börja forska. Man kan börja forska av ädla skäl som att man vill hjälpa mänskligheten. Man kan också ha rent personliga skäl som att man till exempel har en anhörig med en viss sjukdom, eller för att man vill lära sig mer om ett visst tillstånd. Man kan vilja göra karriär eller så vill man göra sin chef eller sin omgivning glad. Man kan vilja forska för att höja sin lön eller för att man är nyfiken. För egen del började jag forska då jag förtvivlat gärna ville åka till Bolivia under sista terminen på läkarutbild- ningen och saknade pengar…. Jag tog kontakt med en professor som jobbade med internationell hälsa och förklarade att jag var villig att bedriva vilken typ av forskning som helst om han kunde bekosta en resa till Bolivia. Det var startskottet för min tid som forskare. Under min tid som forskare har jag blandat medgång med motgång och för att exemplifiera det senare så påbörjade jag tre olika doktorand- projekt innan jag lyckades disputera! Något jag har skildrat i min profes- sorsföreläsning med titeln: ” Att vara doktorand tre gånger om, och andra misslyckanden under min forskarkar- riär.” Intresserade läsare kan hitta före- läsningen på följande Youtubelänk: https://www.youtube.com/ watch?v=vs25pa1att8 (eller sök på Jonas Ludvigsson). När jag nu efter tjugo års forskning har lite mer distans till forskningen, och ser tillbaka, tror jag att det viktiga med forskningen är att den ger stimu- lans och att den utgör ett fantastiskt komplement till den kliniska verk- samheten. Jag har även som professor fortsatt att arbeta 50 procent inom kliniken och påbörjade arbetet med den här texten i samband med min helgjour 21 december och slutför den i samband med årets första nattjour (3 januari)! De färdigheter jag fått genom forskningen gör det lättare för mig att värdera nya vetenskapliga rön. De gör mig ibland också mindre mottaglig för läkemedelsreklam/läkemedelsin- formation. Däremot är forskningen sällan någon kassako och livslönen blir inte högre för den som forskar än för den som väljer att avstå. Ändå skulle jag ha gjort samma val idag som jag gjorde då för tjugo år sedan. Att välja forskningsämne Jag tror man har nytta av att välja ett forskningsämne som har närhet till ens kliniska specialitet. Annars tror jag faktiskt att valet av handledare är betydligt viktigare än valet av forsk- ningsämne. Att välja handledare Valet av handledare är ett av de vik- tigaste du gör som blivande forskare. Din handledare kommer att prägla din arbetssituation, ditt humör och din fritid de närmaste fyra–åtta åren. Med tanke på hur viktig handleda- ren är, så är det nästan otroligt att man överhuvudtaget vågar välja en! En handledare ska hjälpa till med sådant som riktlinjer för dina pro- jekt, att söka pengar och introdu- cera dig i forskningsmetodik samt introducera dig till forskningsfältet och dem som är aktiva inom detta. Handledaren ska också bevaka dina Att börja forska Med anledning av forskningens år kontaktade redaktionen kollegan Jonas F. Ludvigsson, barnläkare på Örebro universitets- sjukhus och professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, med förfrågan om en artikel. Jonas F. Ludvigsson är författare till boken ”Att börja forska inom medicin- och vård- vetenskap” vilken kommer ut i ny upplaga under 2015. Boken kan varmt rekommenderas för kollegor som påbörjar ett dokto- randprojekt! Han delar i denna artikel med sig av sina personliga erfarenheter av forskningens vedermödor och glädjeämnen och ger handfasta råd till den kollega som funderar på denna bana. JONAS F LUDVIGSSON jonasludvigsson@yahoo.com Örebro Forskningens år 2015