Svensk Kirurgi 2-15

82 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 2 • 2015 D e standardiserade vårdför­ loppen kommer att påverka svensk kirurgi, både vid införandet i landstingen och i arbe­ tet med att ta fram beskrivningarna. I mitt arbete som Regionala cancer­ centrums samordnare för framtagan­ det av vårdförloppsbeskrivningarna, arbetar jag även med att samordna RCC:s arbete med att stötta lands­ tingen i införandet. Vad är standardiserat vårdförlopp? Målet med de standardiserade vård­ förloppen är att förkorta tiden från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. De beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tids­ gränser som gäller dels för hela för­ loppet, dels för de olika utrednings­ stegen. Tidsgränserna ska enbart omfatta medicinskt motiverad tid och varierar mellan diagnoser och behandlingar. För att detta ska fung­ era behövs ett system i landstingen med förbokade tider och en koordi­ natorsfunktion som har möjlighet att boka in tider för hela utredningsför­ loppet. För en patient som till exempel har esofagus-ventrikelcancer ska för­ loppet från välgrundad misstanke (fynd vid gastroskopi) till kirurgi ta 38 dagar (till kemoterapi 31 dagar). För en patient med en urinblåsetumör ska hela förloppet från att patienten kissar blod (hematuri = välgrundad misstanke) till TURB ta nio–tolv dagar beroende på om patienten står på blodförtunnande medicinering eller inte. För en patient med högrisk prostatacancer är tiden från välgrun­ dad misstanke till start av behandling 60 dagar. Vid AML sex dagar. Tiden beror på vilka utredningar som ska göras och hur lång tid som krävs för att förbereda för behandlingen. Tids­ gränserna är satta utifrån ett optimalt vårdflöde och har inte tagit hänsyn till nuvarande organisation eller resurser vilket innebär att de är rejält mycket kortare än idag. Arbetsgång Tiderna ovan kommer från de första fem standardiserade vårdförloppen som vi tog fram i höstas. De skrevs av RCCs nationella vårdprogram­ grupper på uppdrag av Socialdepar­ tementet (faktaruta). Företrädare för radiologi, patologi, allmänmedicin och patienter har också ingått i grup­ perna. Jag samordnade gruppernas arbete. Vårdförloppen beskriver vilka utredningar som ska göras. Om man vill veta varför eller hur t ex en diag­ nostisk åtgärd ska göras behöver man ta fram vårdprogrammet för diagno­ sen. Vårdförloppen grundar sig helt på vårdprogrammen och det finns inga motsättningar. Däremot visar vårdförloppen tydligare i vilken ord­ ning undersökningar ska göras och vilka omvårdnadsåtgärder som ska vara knutna till varje skede i förlop­ pet. Standardiserat vårdförlopp Kortare väntetider och större jämlikhet i cancervården – det är uppdraget till landstingen de kommande fyra åren. Modellen för uppdraget är hämtad från Danmarks ”pakkeforløb”, standardise­ rade vårdförlopp på svenska, och finansieras av en överenskom­ melse mellan regeringen och SKL. Fem standardiserade vård­ förlopp finns beskrivna, och nu påbörjas arbetet med att införa dem i sjukvården samtidigt som nya vårdförlopp utarbetas. Här berättar Helena Brändström, nationell samordnare för fram- tagandet av de standardiserade vårdförloppen, om detta arbete. Nyheter i vården HELENA BRÄNDSTRÖM helena.brandstrom@akademiska.se Uppsala