Svensk Kirurgi 2-15

84 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 2 • 2015 delen av arbetet. Själva införandet bjuder på en hel del utmaningar för landstingen, liksom uppgiften att följa upp väntetiderna. I ett första steg ska landstingen kunna mäta tiden från det att välgrundad misstanke uppstår till att första behandling startar. Mätningen ska ske genom de patientadministrativa systemen, för att även de patienter som inte får en Vid intensiva internat under hösten 2014 har vårprogramgrupper samt företrädare för bland annat primärvård och patientföreträdare tagit fram de första standardiserade vårdförloppen. cancerdiagnos ska kunna följas. För i princip alla landsting är detta en stor utmaning, både att kunna följa vård­ förloppen inom det egna landstinget och att kunna följa dem över lands­ tingsgränserna. I Danmark tog man ett radikalt grepp för uppföljningen och införde ett helt nytt system utöver de patien­ tadministrativa systemen. Införandet tog lång tid och ledde till att upp­ följningen inte kom igång på allvar förrän efter nästan fem år. Förhopp­ ningsvis visar det sig effektivare att använda de system som redan finns. En svensk fördel är förstås de välutvecklade kvalitetsregistren som kommer kunna fånga upp mycket av informationen om de standardiserade vårdförloppen men med begräns­ ningen att vi då enbart fångar de patienter som får en cancerdiagnos och inte de som gick in i vårdförlop­ pen och sedan avskrevs från cancer­ misstanke. Antagligen kommer upp­ följningen under lång tid att behöva kombinera data från de patientad­ minsitrativa systemen och kvalitets­ registern. Uppföljningen av vårdförloppen är viktig för att vi ska kunna se om väntetiderna hålls, men även för att vi ska kunna utvärdera vilka konsekven­ ser systemet får för patienter med andra diagnoser. Det finns kända och nationellt gemensamma flaskhalsar som kan ge negativa konsekvenser för vissa patienter om andra prioriteras. Det Nyheter i vården