Svensk Kirurgi 3-15

133 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 3 • 2015 jat sin ST före den 1 maj 2015. För att kunna göra det måste samtliga krav i den nya målbeskrivningen för specialiteten vara uppfyllda. Kärlkirurgisk utbildning Specialiseringstjänstgöring i kärlki- rurgi kan således påbörjas omedelbart efter erhållen läkarlegitimation, men även efter, eller integrerat med, spe- cialiseringstjänstgöringen i kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Utbild- ningen är strikt målstyrd. Kompe- tenskraven för de individuella målen är dock satta så att det är rimligt att kunna ansöka om specialistbevis efter cirka fem år. För en ST-läkare, som börjar sin kärlkirurgiska utbildning direkt efter erhållen legitimation, inleds utbildningen med ett kirur- giskt basutbildningsår som är gemen- samt för blivande kirurger, urologer och plastikkirurger. Utbildning och träning i basal kirurgisk teknik är här essentiellt. Träningen i initial handläggning av akuta kärlkirurgiska sjukdomar bör påbörjas tidigt under specialist- utbildning och fortgå under hela utbildningen med utveckling mot självständig operativ öppen och endo- vaskulär behandling samt eftervård av dessa tillstånd. Detta för att möjlig- göra för ST-läkaren att delta i akut kärlkirurgisk jourverksamhet under den resterande utbildningen. Sido­ utbildningar under den vidare kärlki- rurgiska specialistutbildningen skall erbjudas så att delmålen uppfylls. Behovet av dessa sidoutbildningar styrs mycket av det arbetssätt som finns på den kärlkirurgiska enheten där utbildningen bedrivs. Om verk- samheten är väl integrerad och mul- tidisciplinär minskar behovet av sido­ utbildning. Om utbildningsenheten saknar verksamhet som krävs för att uppfylla delmålen skall tjänstgöring på annan lämplig enhet erbjudas. För specialistkompetens i kärl­ kirurgi krävs specifika kunskaper inom kompetensområdena: • Trauma och blödningskontroll innefattande initial handlägg- ning av trauma samt öppen- och endovaskulär kirurgisk kontroll av större blödning • Ocklusiv artärsjukdom i övre och nedre extremiteter inklusive diabetesfoten men även aorta och visceralkärl • Aneurysm som engagerar thorakal- och bukaorta och visceralartärer samt aortadissektioner. • Karotissjukdomar och kärlrelate- rade sjukdomar i thoraxaperturen. • Venös insufficiens inom det ytliga och djupa vensystemet. • Accesskirurgi innefattande central- venös infart och permanent access för hemodialys. • Bild och funktionsmedicin inne- fattande konventionell kateterledd angiografi för diagnostik och behandling av kärlkirurgiska till- stånd samt ultraljudsundersökning av kärl. • För verksamheten relevanta kun- skaper inom såväl vaskulär medi- cin som strålskydd. Utbildning Kurser För det kirurgiska basutbildningsåret kommer kurser avseende akut trauma och grundläggande kirurgisk teknisk träning att genomföras. En kurs i akut kirurgi utvecklas tillsammans med föreningarna för kirurgi, plastik- kirurgi och urologi. Den tidigare spe- cialistutbildningen i kärlkirurgi inne- höll sex obligatoriska SK-kurser som var specialdesignade för att uppnå de utbildningsmål som var definierade i målbeskrivningen och utbildnings- boken. Dessa kurser kvarstår i nulä- get men kommer att modifieras. En ny rent praktisk kurs avseende både öppen och endovaskulär kärlkirurgi är under planering. Det kommer också att krävas en framtida kärlkirur­ gisk bakjoursskola. Fig 2. Kirurgi för aortaaneurysm med reimplantation av visceralkärl.