Svensk Kirurgi 6-15

316 SVENSK KIRURGI • VOLYM 73 • NR 6 • 2015 L ars Påhlman och fyra kollegor i styrgruppen för kolorektalcan- cerregistret framför förhopp- ningar om avgörande förbättringar av resultat och processmått under 2015 i en välformulerad debattarti- kel i Svensk Kirurgi nr 4/2015. Det finns också en stark vilja att förbättra bland svenska kolorektalkirurger och det gäller även andra yrkesgrupper på de svenska sjukhus som är enga- gerade i vården av dessa patienter. Trots detta menar Påhlman och med- författare att de inte ser några avgö- rande förbättringar de senaste åren i registrets data. Lars Påhlman och medarbetare insinuerar också bris- tande engagemang i förbättringsarbe- tet med formuleringen ”gör vi något åt våra minuspoäng”. Artikeln utgör ett starkt försvar av hypotesen att poäng borde vara goda verktyg och incitament för förbättringsarbete. Det finns dock starka skäl att ifrå- gasätta denna hypotes. Självklart vill vi alla att våra patienter skall få färre lokalrecidiv, leva längre, färre skall få sjukdomsåterfall, väntetider skall vara korta och kvalitén i verksamhe- ten hög. Vi vill också att patienterna skall behandlas med så låg morbiditet som möjligt. Det sker förändringar i svensk kolorektalkirurgi. Ett exem- pel är den tydliga ökningen av mini- malinvasiv operationsteknik vid ett Debatt flertal kliniker under senare år. En annan förbättring är att fler patienter med peritonealcarcinos kan erbjudas potentiellt kurativ behandling. Dessa förbättringar har dock inte drabbats av någon poängsättning. Tillkrånglade data Registret innehåller rikligt med data som kan motivera förbättringsar- bete men vad är det för fel på van- liga måttenheter som antal, procent, milli-meter, dagar, månader och år. Finns det någon evidens för att till- krånglade data skulle vara ett bättre verktyg för verksamhetsutveckling? Skulle höjdhoppare hoppa högre om stolparna graderades om från cm till minuspoäng med 0-poäng punkten högst upp? Skulle simmare simma fortare om tiduren graderades om från sekunder till poäng med bakläng- esräkning från gällande rekordtider? Möjligen kan man jämföra med tio- kamp men det är inte meningen för i årsrapporten framhålls mycket tydligt att det är ”viktigt att inte fokusera på totalsumman utan verkligen granska alla sina respektive minusposter efter- som de olika parametrarna väger olika tungt ur patientens perspektiv”. Vad är då meningen med omräkningen av data till slumpmässigt valda poäng? Jämförelsen med sportens värld kan tyckas tramsig men värre är att detta trams får fortsätta i vårt kvalitetsregis- ter med stöd av Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och landsting) och professionella organisationer. Poängskalan med dess obegripliga och svårtolkade värden medför också stor risk för missuppfattning och fel- tolkning bland beslutsfattare inom sjukvården vilket vi redan ser oro- väckande exempel på. Kvalitetsregistet är viktigt Kvalitetsregistret är en ovärderlig tillgång för svensk kolorektalkirurgi. En tydlig redovisning av resultat är ett viktigt incitament till förbätt- ring men poängskalan bidrar inte till detta. Poängskalan förvirrar läsaren av årsredovisningen. Om styrgrup- pen för registret verkligen vill bidra till fortsatt förbättringsarbete i svensk kolorektalkirurgi så som Påhlman och medförfattare ger uttryck för så finns andra viktiga uppgifter. Exem- pel på sådana är utökning av extern validering av registret och helst möj- lighet till onlineregistrering med originaldataverifiering i sjukvårds- huvudmännens journal- och labda- tasystem. Fokusera redovisningen på variabler som verkligen är avgörande för patienternas liv och hälsa. Lägg ner det meningslösa och fortsätt det goda arbetet.  Är poäng bästa verktyget? I denna debattartikel framför Per-Anders Larsson kritik mot den genomgång av kolorektalregistret, som styrgrup- pen sammanställt, och som publicerades i nummer 5 av Svensk Kirurgi. Att registret och publicering av dess data är centralt för utvecklingsarbetet är alla överens om men frågan är om de poäng som använts är relevanta och kon- struktiva. Direkt efter detta inlägg finner ni ett svar från kolorektalregistrets styrgrupp. PER-ANDERS LARSSON Helsingborg per-anders.larsson@skane.se