Svensk Kirurgi 4-16

182 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 4 • 2016 V arje kirurg strävar efter att ge bästa möjliga vård till sina patienter. Trots en dramatisk kunskapsutveckling kvarstår många frågor om hur och när vi skall ope- rera, huruvida medicinsk behandling leder till bättre resultat än operation, vilka patienter vi inte bör operera och hur diagnostiken kan förbättras. Dagligen möter jag i mitt patient- arbete frågor, som ännu inte besva- rats. Att forska är en möjlighet att få vara med och lägga detta pussel, att bidra till att våra framtida patienter får en bättre vård. Att forska är också otroligt roligt. Det är som att gå på upptäcktsfärd där ingen ännu varit. Man får möta olika människor, både nationellt och internationellt. Man får diskutera och bolla idéer. Många av de frågor som upp- kommer i mötet med patienten kan inte formuleras av någon annan än av kirurgen. För att kunna besvara dem måste man kombinera det kli- niska kunnandet och kompetensen med vetenskap. Därför är det särskilt hedrande och roligt att få Svensk Kirurgisk Förenings Stora Forskarpris 2016. Jag är djupt tacksam och stolt över det och vill här rikta mitt varma tack till Svensk Kirurgisk Förening. Min strävan är att kombinera bra, kliniskt relevant forskning med mitt yrke som kirurg. En annan stark drivkraft för mig som forskare och handledare är att se medarbetare utvecklas, genom att de lär sig meto- der för kritiskt tänkande, och att de självständigt kan definiera frågeställ- ningar, planera och driva igenom ett forskningsprojekt. Tillsammans blir vi starkare, och precis som kirurgi är ett utpräglat lagarbete, bygger fram- gångsrik forskning också på ett starkt team. Min forskning utnyttjar den guldgruva som våra nationella regis- ter utgör. Randomiserade studier och expe- riment har högre bevisvärde än obser- vationsstudier, men det finns många situationer där randomiserade studier är omöjliga att genomföra, till exem- pel för att sjukdomen är ovanlig eller sällsynt, att man bedömer att rando- misering inte är etisk, eller att studien skulle bli för kostsam. Då kan en välgjord observations- studie vara ett bra alternativ, men det gäller att veta hur den skall designas för att inte riskera att man drar fel- aktiga eller för långtgående slutsatser. Jag började med forskning ganska sent i livet. Jag växte upp i Göteborg och flyttade till Lund för att läsa på läkarlinjen 1992. Efter en tid i Norge som AT-läkare kom jag åter till Skåne. Jag fick min specialistutbildning på kirurgkliniken i Malmö och kom i kontakt med Jonas Manjer, som blev min vetenskapliga mentor. Jonas lärde mig vikten av noggrannhet och uthållighet i forskningen, men också att man tidigt beaktar de praktiska aspekterna – går projektet att genom- föra? Vem gör vad? Finns det finansie- ring, personal? Jonas ledde mig fram till disputation 2009. I samband med omorganisa- tionerna i Region Skåne flyttades MARTIN ALMQUIST martin.almquist@med.lu.se Lund Endokrinkirurgen Martin Almquist tog hem årets Stora Forskarpris Stora forskarpriset 2016 Svensk Kirurgisk Förening har i år tilldelat Martin Almquist Stora Forskarpriset, 250 000 kronor. Motiveringen lyder ”Almquist erhåller priset för sitt systematiska vetenskapliga arbete om kirurgisk behandling av endokrina sjukdomar med särskilt fokus på hyperparathyroidism. Almquists arbete har bidragit till ökade kunskaper om hur behandling av dessa sjukdomar påverkar patienterna i både ett kort och ett långt perspektiv. Resultaten har betydelse för såväl behandlings- metod som indikation för behandling i framtiden.”