Svensk Kirurgi nr 1-17

55 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 1 • 2017 Referat Kirurgveckan i USA så sent som under 80-talet. Kunskap löser dock inte automa­ tiskt problemen och rökning kvarstår som ett av de allra största hoten mot hälsan. En oroande tendens är att marknadsföringen nu riktar sig mot utvecklingsländerna och i Kina upp­ skattar man att mer än 75 procent av männen röker dagligen. Kostfibrer – kolorektal cancer Nästa område Jonas Manjer gav en inblick i tog sin utgångspunkt i det möjliga sambandet mellan kostfiber och kolorektal cancer. Denis Parson Burkitt (känd också för att ha gett namn till ett lymfom) var en irländsk kirurg som under andra världskriget var stationerad i Afrika. Han lade märke till hur sjukdomsmönstren skilde sig kraftigt åt mellan Afrika och Europa. Han såg hur tillstånd som appendicit, divertikulos och benigna polyper samt cancer ökade i befolk­ ningar som anpassade sig efter en mer ”västerländsk” livsstil. Hans slutsats var att en av orsakerna var skillna­ der i hur mycket kostfiber man åt. Budskapet fick stort genomslag från 1960-talet och framåt men eviden­ sen byggde främst på så kallade eko­ logiska studier, det vill säga studier som gör jämförelser på gruppnivå. Inte förrän på 80-talet hade en första generation av fallkontroll-studier gjorts och senare kunde prospektiva kohortstudier bekräfta sambandet. Få faktorer är så tacksamma att ”larma om” som olika kostfaktorer och att förmeddela en övertygande välgrundad bild är svårt. Sedan åter­ står för individen att ändra något så grundläggande i sin livsstil som vad man äter. Ändrade kostvanor som en p r imä r p re v en t i v åtgärd är en bety­ dande utmaning och effekten efter en lyckosam föränd­ ring kommer inte att bli synlig förrän efter flera decennier. Bröstcancer Så fortsatte Jonas Manjer med ett exempel från sitt eget forsknings­ område. Redan på 1600 talet beskrev den italienske läka­ ren Bernadino Ramazzini att bröst­ cancer var en sjuk­ dom som drabbade framförallt nunnor och han förklarade det med att de inte födde några barn. Observationen upprepades under följande sekel och det senaste halvseklets forskning om riskfaktorer för bröstcancer har foku­ serat på reproduktiva faktorer. Ett tydligt exempel är användningen av kvinnligt könshormon i klimakteriet (HRT). Under förra seklets senare del ökade denna användning kraftigt och en stor del av alla kvinnor i aktuell ålder tog HRT under 90-talet. I början ”Arbetet acceptera- des av Zeitschrift für Krebsforschung 1938 och publicerades i 1939-års volym. Just detta nummer kom ut i januari 1940 och man får förmoda att yttre omständigheter minskade resultatens spridning.” av 2000-talet publicerades två avgö­ rande studier som visade på en tyd­ ligt ökad risk för bröstcancer efter HRT. Det var dels en randomiserad studie från USA från The Women’s Health Initiative och dels en mycket omfattande obser­ vationsstudie från St o r b r i t ann i en : The Million Women Study . Sedan dess har användningen av HRT minskat betydligt. Man avråder nu inte från HRT men användningen bör begränsas till några få år. Sammantaget så har epidemiolo­ giska studier varit framgångsrika vad gäller att testa olika hypoteser om möj­ liga riskfaktorer för cancer. Det finns ofta olika, ibland motstridiga, biolo­ giska mekanismer som skulle kunna göra att en faktor påverkar risken för cancer. Epidemiologisk forskning måste styras av kunskapen om biologi men omvänt är studier på populatio­ ner nödvändiga för att bedöma vilket genomslag en biologisk mekanism får på cancerrisken. Auditoriet uttryckte sin stora uppskattning av föreläs­ ningen.  SK kurs i kolorektal kirurgi 9–13 oktober 2017 i Uppsala Kursen ger en bred översikt över hela ämnesområdet med tyngdpunkt på de fyra vanligaste sjukdomsområ- dena: cancer, inflammatorisk tarmsjukdom, motorikrubbningar/proktologi och akuta tillstånd. Målet är att deltagarna ska lära sig att behärska epidemiologi, klinisk bild, utredning, behandling, komplika- tioner och prognos. Central operationsteknik som krävs för specialistkompetens i kirurgi lärs ut. Teoretiska kunskaper förmedlas via föreläsningar och sammanfattande presentationer som sedan appliceras på realistiska patientfall. Operationsteknik lärs ut genom att studera operationsvideos tillsammans med lärare. Anmälan Via socialstyrelsens hemsida (kursnummer 17.2.45.1). Sista ansökningsdag 1 maj 2017. Information Elin Eriksson, elin.eriksson@surgsci.uu.se Wilhelm Graf, wilhelm.graf@akademiska.se