Svensk Kirurgi nr 3-17

135 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 3 • 2017 Mötesreferat tida finansiellt stöd att hålla register. Arbetet med akutkirurgiska patien- ter behöver kvalitetssäkras tydligare och ett samarbete enligt ovan och bra registerdata är då grundläggande. Lika viktigt är det att bra studier görs inom det akutkirurgiska området. ERAS Olle Ljungqvist och Folke Hammar- qvist (en av artikelförfattarna) belyste ERAS ( Enhanced Recovery After Sur- gery ) och dess aktuella utveckling till att bli globalt accepterad och använd. Ursprungligen beskrevs konceptet inom kolorektalkirurgin, men har nu fått en spridning och används inom övre GI-kirurgi, gynekologi och uro- logi. ERAS har tillsammans med tek- nikutveckling och ett evidensbaserat förhållningssätt bidragit till förbättrat outcome i samband med kirurgi. Ett av de viktiga elementen i ERAS är att registrera utförda åtgärder vilket därigenom ger en möjlighet att inter- aktivt utvärdera den egna verksamhe- ten. Riktlinjer är på väg att utvecklas inom akutkirurgin och även om man inte kan använda alla ERAS-delar från elektiv verksamhet, kan kon- ceptet modifieras och anpassas till akutverksamhet för en rad akutkirur- giska tillstånd. Detta är redan beskri- vet i publikationer. Vi kommer här i Sverige delta aktivt för att utveckla riktlinjer för akutkirurgi. Vi har dessutom i Sverige nyligen bildat en nationell ERAS-förening (SwERAS) med multiprofessionell representa- tion (se separat artikel). Organisation På temat ”Akutkirurgins organisa- tion” och ”Erfarenheter att starta upp en akutkirurgisk sektion” beskrev artikelförfattaren och Stefan Santén, SUS, det stora behovet av att ha en bra struktur på akutkirurgin i synnerhet då väldigt mycket i sjuk- vården förändras och i relation till ”Nivåstruktureringen”. Vi har ju inga patientföreningar för tarmischemi, akuta gallor eller akut proktologi, utan det ses som en självklarhet att man ska känna sig trygg när man kommer till akutmottagningen utan att det ”svajar” i omhändertagandet. Stefan Santén beskrev det lyckade konceptet man utvecklat i Malmö och Lund avseende akutkirurgin. På akutsektionen i Malmö/Lund är man idag cirka 20 specialister, varav 14 disputerade och man ansvarar för fyra och en halv avdelning med stor omsättning av patienter. Det beskrevs som grundläggande att få ett tidigt mandat att ta uppdraget samt att känna förtroende och tillit i samar- bete med övriga kollegor. Akutkirurgisk expertis Agneta Montgomery, SUS, beskrev ett arbete inom SBU kring akut gall- kirurgi vilket kommer att utmynna i rekommendationer kring gallkirurgi. Kort kan man säga att det behövs mera randomiserande studier för att göra större förändringar inom gallki- rurgin. Antoni Zawadski, SUS, föreläste om den akuta proktologin och aspek- ter kring alla akutproktologiska diag- noser. Vi fick många bra tips kring handläggning och vad en akutkirurg bör behärska. Fredrik Swahn, SUS, föreläste om ”Att behandla akut övre GI-blöd- ning – när, var och av vem?”. Fredrik belyste alla moderna möjligheter att hantera övre GI-blödning på. Detta område behöver fortsatt hanteras inom kirurgin, för de patienters som är påverkade. Framtida endoskopi- jourlinjer återstår att utvärdera. Paneldebatt om kring akutkirurgisk kvalitet med utgångspunkt från befintliga register. Från vänster i bild, Olle Ljungqvist, Ingvar Syk, Pelle Gustafsson, Gabriel Sandblom, Claes Mangelius, Shahin Mosheni samt Sakarias Wangefjord som diskussionsledare. En snart fullsatt lokal efter en paus. Mötesarrangören Sakarias Wangefjord i mitten på första raden har all anledning att vara nöjd med programmet och dagarna.