Svensk Kirurgi 5-18

285 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 5 • 2018 serats med de mest moderna meto­ derna. Data från molekylära analyser samkörs med klinisk information och data från preoperativ bilddiagnostik (CT, MRI, ultraljud) och analyseras systematiskt med bioinformatiska metoder i en explorativ och hypo­ tesskapande forskningsplattform. Biobanksforskning och biomarkörer I systematiska analyser upptäcks kandidatmolekyler och mekanismer som studeras vidare med hjälp av in- vitro-studier och djurmodeller. Den translationella kopplingen sker när kandidatmolekyler valideras i externa patientkohorter och implementeras för klinisk användning. Genom fortsatt växande samar­ bete med andra forskargrupper kan utbyte mellan olika patientkohorter ske och med denna externa validering kan upptäckter och hypoteser säker­ ställas så att forskning av högsta kva­ litet levereras. Prevention Idag blir patienter med hjärt-kärl­ sjukdom oftast diagnostiserade för sent, när de redan har fått en hjärt­ infarkt eller en stroke. Som exem­ pel upptäcks ofta instabila plack i karotisbifurkationen efter cerebral tromboembolism och en transient ischemic attack (TIA), vilket innebär en risk för en komplett stroke på 19 procent och en kombinerad mortali­ tet på 43 procent. Riktlinjer förordar stroke-förebyggande kirurgi, karotis- endartärektomi, hos patienter med en TIA och en höggradig karotisstenos. Inga diagnostiska metoder kan avgöra om stenosen är instabil och utgör orsaken till symtom så det prognos­ tiska värdet är relativt lågt med ett strokeförebyggande NNT på 6–8 hos symtomatiska patienter och 20–30 hos asymtomatiska. Riskidentifiering och förebyggande av hjärtinfarkt hos patienter med koronarkärlssjukdom följer samma principer och de flesta blir föremål för intervention sent i sjukdomsförloppet. Riskidentifiering för kardiovaskulär sjukdom baserad på surrogatmarkörer används flitigt som forskningsverktyg men saknar evidens i klinisk praxis. Paradoxalt nog finns många biomarkörer för manifest hjärtinfarkt men inga för den underliggande sjukdomen insta­ bil åderförkalkning. Explorativ strategi Tidigare biomarkörstudier hos patienter med risk för hjärtinfarkt eller stroke har vanligtvis baserats på deduktiva strategier och analys av utvalda proteiner i perifert blod. Karolinskagruppen har istället valt en explorativ strategi för att identifiera biomarkörkandidater med ett orsaks­ Instabila karotisplack exemplifierade med CT angiografi med luminal trombos (pil; A), plack- ruptur (pil; B) och MRI med emboliska hjärninfarkter i höger hemisfär (pilar; C) från patient i B. Endartärektomi med synlig ruptur/trombos (pil; D). Arbetssätt i BiKE-projektet med de olika faserna av klinisk (biobank, molekylära analyser), explorativ- (studier som hjälper att förstå biolo- giska betydelse av kandidatmolekyler) och translationell forskning (klinisk testning och implementering). Forskningspris