Svensk Kirurgi nr 1-19

35 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 1 • 2019 musikstycke som helst och mannen mumlade något och dök ner bakom disken eller in i ett närliggande skåp och tog fram det efterfrågade styck- ets notblad. Min pappa f r å g a d e h o n o m : –Har ni händelsevis H ä n d e l ’ s blockflöjt- ssonat åt min son? M a n n e n s k rockade lätt vid frågan, då han med själv- klarhet visste att de hade den i lager, vände blicken mot mig och kikade med smala ögon och ett stort leende präglat av skepticism. Men efter att pappa förklarat att vi faktiskt var intresserade av just Händel’s block- flöjtsonat förbyttes leendet till en pojkaktig iver och en euforisk stäm- ning fyllde affären. Mannen började strax springa fram och tillbaka i olika arkivskåp och la fram utgåva efter utgåva av det efterfrågade stycket. Underbarn på orgel Vid 16 års ålder fick Jonas dispens för att, trots sin unga ålder, börja studera vid orgelspelarfolkhögskolan i Hjo. Han startade under sommaren och därmed var grunden till hans orgel- utbildning och professionella musik- karriär lagd. När sommaren var slut sa kantor Wikman med högtravande stämma att han inget mer hade att lära sin adept, men att han gärna skulle fortsätta att undervisa honom för sin egen personliga utvecklings skull. Kantorsexamen Sommaren därpå, vid blott 17 års ålder, avlade Jonas kantorsexamen vid musikhögsko- lan i Göteborg. Denna kurs hölls som en mycket kompri- merad snabb- kurs under s o m m a r e n s korta månader. Nu finns den inte längre. Vid kursen under- visade lekto- rer från bland annat Stockholms musikhögskola. –Med kantorsexamen var det lätt att arbeta extra som kantor. Under medi- cinstudierna i Göteborg gjorde jag det så ofta jag kunde. Jag spelade i nästan var- enda kyrka i Göte- borg med o m n e j d under hög- m ä s s o r , b r ö l l o p , b e g r a v - ningar etcetera. Det blev bra fick- pengar, tillägger Jonas. Från amatör till proffs Tjugosju år gammal flyttade Jonas till Varberg för att påbörja sin ST-utbild- ning i kirurgi. I samband med detta träffade han ganska snart en mycket känd diplomorganist. Det var Johan- nes Landgren, dåvarande professor vid musikhögskolan i Göteborg och numera professor på musikhögskolan i Stockholm. Jonas beskriver det som att när han fick träna med och lära sig av professor Landgren gick han från amatör till proffs. Han bytte ut hela tekniken i orgelspelet och förflyt- tade sig speltekniskt in i proffsfacket. Detta medförde en stor ökning i spe- lerbjudanden med både egna solo- konserter och kompsammanhang vid domkyrkor nationellt och internatio- nellt. Idag har han ungefär en profes- sionell spelning i månaden och det ger, precis som under studenttiden, inga större inkomster. Tacksamt nog räckte dock intäkterna under 2012 till att införskaffa av en digital kyr- korgel av märket Hauptwerk (bild). Musiken och kirurgin Jonas tror att orgelspelandet har underlättat för honom i arbetet som kirurg. Det krävs större fingerfär- dighet vid musikspel än vid kirurgi, vilken han sannolikt haft och har nytta av. Men han tillägger: – Jag tycker inte man ska överdriva dess betydelse. Jonas har också blivit headhun- tad för att förkovra sig inom musi- ken. Studierektorer från Göteborg och Lund ringde upp och erbjöd och rekommenderade en masterutbild- ning i orgel om 220 poäng. – Jag tackade ja till erbjudandet och skick- ade in ansökningarna, men ångrade mig efter att jag tänkt igenom saken. Det slog mig att det sannolikt inte skulle ge mig mycket mer än en titel, Personporträtt ”Det som är bra med musik är att inte utbildning eller titel spelar roll... utan helt enkelt hur det låter.” Jonas Roman vid sitt hemorgelsystem.