Svensk Kirurgi nr 4-19

181 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 jag lärt mig att de främsta orsakerna till akut pankreatit är gallstenar och alkoholkonsumtion. Var det inte det förstnämnda så var det med stor san­ nolikhet det sistnämnda. Någon pro­ cent förklarades dessutom av andra faktorer, såsom hypertriglyceridemi, hypercalcemi och pankreasdivi­ sum. En stor undergrupp utan känd orsak (idiopatiska) gavs inget större utrymme av förklarliga skäl. Dessa fall väckte min nyfikenhet. Jag fick möjlighet att arbeta med två mycket stora prospektivt insamlade databa­ ser, Cohort of Swedish Men och Swe- dish Mamography cohort , som tillsam­ mans innehåller enkätdata från cirka 85000 individer. Projekten ledde till flera intressanta fynd om sambandet mellan rökning, fetma, frukt och grönsaker och pankreatit. Övervikt och rökning riskfaktorer Rökning hade i flera mindre studier visats öka risken för akut pankreatit. Utöver att bekräfta detta samband i en stor studie visade vi även att rök­ stopp minskar risken för akut pankre­ atit 3 . Efter tio års rökstopp minskade risken till samma nivåer som hos icke- rökare under förutsättning att alko­ holkonsumtionen var låg till måttlig. Resultatet visar på att pankreas har en läkande förmåga och att det tar flera år att reparera de negativa effek­ terna av rökning. Vidare kunde vi i en första studie av sitt slag påvisa att abdominell fetma och inte total fetma ökar risken för akut pankreatit oav­ sett svårighetsgrad 4 . Detta samband har senare bekräftats av experimen­ tella studier som visat att fettvävna­ den kring pankreas genom dess pro- inflammatoriska egenskaper medierar utvecklingen av akut pankreatit. Kostens betydelse Projektens kvalitet höjdes avsevärt när Viktor Oskarsson (jag hade nöjet att vara Viktors bihandledare) dokto­ rerade på sambandet mellan kosten, en tidigare förbisedd faktor, och akut pankreatit. I en av sina avhand­ lingsstudier visade han att intag av grönsaker minskade risken för akut pankreatit 5 . Den skyddande effekten var högst hos riskgrupperna för akut pankreatit, det vill säga individer med övervikt och hög alkoholkonsum­ tion. Mängden frukt påverkade inte risken för sjukdomen, vilket kan bero på att de positiva effekterna av antiox­ idanter i frukt motverkas av det höga innehållet av fruktos. Stress och skydd Sammantaget visar vår forskning att akut pankreatit är resultatet av en obalans mellan stressande och skyd­ dande faktorer såsom antioxidanter. Ett villkor för utveckling av akut pankreatit är otillräckliga reserver av skyddande faktorer. Hos riskgrupper kan skyddsfaktorer uppväga effekten av negativa faktorer. Det är troligt att livsstilsförändringar även kan före­ bygga återkommande pankreatit som drabbar 20 procent av individer med icke-gallstenspankreatit. Men forsk­ ningen inom detta fält är försvin­ nande liten. Mödosam forskarbana Det har var varit en utmaning att bedriva forskning och samtidigt gå igenom en ST-tjänstgöring i kirurgi. Jag började min kirurgiska bana år 2010 som underläkare på Karolinska Universitetssjukhsuet i Huddinge. Jag hade förvisso mycket ”surftid” och kunde hinna med en del forsk­ ning mellan för- och eftermiddags­ ronder och på kvällar och helger. Men forskningstid var en utopi. Vid bedömning av anslagsansökningar ansågs jag alltid vara en ung lovande forskare och uppmuntrades att söka på nytt (med andra ord bli äldre!). När jag började arbeta på Mälarsjuk­ huset i Eskilstuna år 2012 tilldelades jag en hel del forskningsmedel från Centrum för Klinisk Forskning i Sörmland. Kirurgisk utveckling Samtidigt var det viktigt för mig att utvecklas som kirurg. Min mentor Gricelda Figueroa, som är anled­ ningen till att jag numera kan kalla mig kirurg, sa till mig att ”man blir inte kirurg hemifrån!”. Det ledde till att jag under mina sju år som ST- läkare och senare kirurg på Mälar­ sjukhuset i första hand fokuserade på min kirurgiska utveckling och drev forskningsprojekt som jag verkligen brann för. När jag tittar i backspegeln är jag nöjd med mitt val och med facit i hand håller jag med Gricelda om att det är svårt att bli kirurg hemifrån. Risk för pankreascancer Under de senaste åren har jag intres­ serat mig för prognosen efter akut pankreatit. Vad händer med patienter som utvecklar sjukdomen? Kan till exempel den pågående inflammatio­ nen i pankreas initiera eller mediera utvecklingen av pankreascancer? Vi studerade denna hypotes i en nyligen publicerad studie där vi följde 50000 individer med förstagångsepisod av akut pankreatit (återkommande akut pankreatit och akut skov av kronisk pankreatit är inte jämförbara med dessa) och nästan 140000 individer utan akut pankreatit i upp till 17 år 6 . Bland 769 individer som utvecklade Vid prisutdelningen från vänster: Lisa Rydén, Daniel Ansari, Omid Sadr-Azodi och Roger Olofsson Bagge. Stora Forskarpriset