Svensk Kirurgi nr 6-19

312 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 Referat Kirurgveckan Bröstkirurgisk session – jämlik vård? Neoadjuvant cytostatikabehandling för bröstcancer ökar stadigt i Sverige. Ändå ligger vi efter i internationell jämförelse. Frågan om hur bröst- och axillkirurgin ska utföras efter cytostatikabehandlingen är också under debatt, vilket framgick vid en av bröstkirurgiföreningens sessioner under Kirurgveckan. Hanna Fredholm modererade sessionen som handlade om bröst- kirurgi vid neoadjuvant cytostati- katerapi (NAT). Inbjudna gästföre­ läsare var professor Thorsten Khün, Esslingen, Tyskland samt Edward Azavedo, bröstradiolog, KS. Ses- sionen avslutades med, till ämnet anslutande, abstrakt. Professor och gynekolog Thorsten Khün inledde sin presentation med att berätta om tankarna bakom NAT´s införande. Den viktigaste adjuvanta behand- lingen för att främja överlevnad är ju den systemiska, varför då inte ge den upfront? Han framhöll också com- plete pathological respons (pCR) , som en viktig prognostisk faktor och sur- rogatmarkör för överlevnad. Komp­ lett patologisk respons har visats ge bättre överlevnad enligt Cortazar et al (Lancet 2014). Effekten ses dock inte hos de luminala cancrarna. pCR kan användas till att förutsäga vem som behöver mer eller mindre behandling samt användas vid utvärdering av nya droger (Toi et al, Int J Biol Markers, 2015). NAT introducerades 2012 och användandet fram till 2016 fördubb- lades från 4,3 procent till 8,7 procent. I Sverige finns ännu inget mål för hur många bröstcancerpatienter som ska erbjudas NAT. Regionala skillnader inom landet gör att frekvensen varie- rar mellan olika landsting. Kirurgi efter NAT Bröstet I en stor meta-analys från EBCTCG i Lancet Oncology 2017 kunde man visa att mortaliteten för de som fått cytostatika neoadjuvant inte skiljde sig från de som fått den adjuvant. Däremot fanns en högre andel lokal- recidiv i den neoadjuvanta gruppen. Syftet med kirurgi efter NAT är att uppnå lokal kontroll. För att uppnå detta behöver tumören clipsmärkas före NAT. Vidare bör man definiera target volume och lokaliseringsteknik. Ett nära samarbete med bröstradio- log och patolog underlättar. I nuläget finns inget stöd för att avstå kirurgi hos en patient med pCR. Axillen Hur göra med axillen efter NAT? Ska sentinel node -biopsi (SLNB) göras före eller efter NAT? I Tysk- land gör man SLNB efter NAT. 20–40 procent av N1-tumörerna konverterar till N0 under NAT. Övertygande data saknas för hur man ska behandla en sådan patient. I Tyskland görs targeted axillary dis- section (TAD). Det innebär att man före NAT markerar en positiv lymf- körtel och efter NAT opererar bort denna tillsammans med SN-körteln (Caudle, JCO 2016). Bröstkirurgi efter Åsa Wickberg, bröstkirurg i Örebro, refererar från en intressant bröstkirurgisk session på Kirurgveckan i Norrköping. neoadjuvant cytostatika ÅSA WICKBERG med sonen Simon Örebro asa.wickberg@regionorebrolan.se