Svensk Kirurgi nr 1-20

10 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 1 • 2020 tid, ända sedan hans vetenskapliga arbete under termin fem på läkarlin- jen. Hans avhandling rör distal gall- vägscancer, en ovanlig cancer med i nuläget dålig överlevnad som har flera likheter, men också olikheter, med pankreascancer. Johannes har ett brett forskningsfokus med ett transla- tionellt upplägg, i forskningen ingår både molekylärbiologiska analyser och klinisk utvärdering. Vi använder vårt lokala patientmaterial och natio- nellt register för cancer i pankreas och periampullärt. Mest tid, kraft och resurser har lagts på en studie där vävnadsprover från patienter som opererats för distal gallvägscancer och ett jämförande material med vävnad från normala gallvägar analyserats med hjälp av masspektrometri. I ett första experiment identifierades 87 protein som signifikant skilda mellan grupperna (figur 2). En riktad analys kunde verifiera 46 protein. Vi går nu vidare och studerar några av de mest lovande i en större kohort vävnads- prover med immunohistokemi samt i blodprover med ELISA från vårt lokala biobanksmaterial i Lund. För- hoppningen är att detta är ett första led i att hitta bra diagnostiska och prognostiska biomarkörer för distal gallvägscancer. Gallstensjukdom hos gravida Min andra doktorand är Jonas Hed- ström, biträdande överläkare och klinisk klippa på vårt akutteam i Lund. Han jobbar med att förstärka kunskapsläget inom området gall- stenssjukdom och dess komplikatio- ner under graviditet, med aspekter på handläggning, utfall, risker för modern och barnet samt konsekven- ser ur ett patientperspektiv. Cirka åtta procent av gravida har gallsten och cirka 0,05–0,8 procent drabbas av gallstenssjukdom under graviditeten. I Sverige har vi via våra kvalitetsregis- ter en unik möjlighet att bedriva bra forsknings- och utvecklingsarbete och det utnyttjar vi i detta projekt. Här kände jag, likt tidigare tarmischemi- projekt, att det bara behövde fors- kas även om det låg lite vid sidan av övriga projekt. Figur 3. Tidstrend för konservativt förhållningssätt respektive intervention pga gallstensrela- terad sjukdom under graviditet (SJG 2017;52:1016-1021). I det första publicerade arbetet från ett patientmaterial med gallstens- besvär under graviditet insamlat i Lund och Malmö ser vi att interven- tion under graviditet var mer vanligt i den senare tidsperioden (figur 3), med goda resultat och färre återin- läggningar. En majoritet av de under graviditeten konservativt behandlade patienterna genomgick intervention inom två år efter förlossningen. I kommande projekt använder vi GallRiks (register för registrering av intervention vid gallstenssjukdom), SOReg (Skandinaviskt kvalitetsregis- ter för obesitaskirurgi) och Socialsty- relsens Medicinska Födelseregister. Vi gör också en enkätstudie där de kvin- nor som genomgått gallstensinter- vention 2009–2016 hjälpt oss svara på frågor så att vi till våra kvantitativa data kan lägga till kvalitativa. Incidentell gallblåsecancer Min tredje doktorand är Carolina Muszynska, ST-läkare på kirurg- kliniken SUS. Det övergripande syftet med hennes avhandlingsar- bete är att förbättra omhänderta- gandet och behandlingen av patien- ter med gallblåsecancer i allmänhet och incidentella fall i synnerhet. Om gallblasecancer ar ovanligt sa ar gallstenssjukdom desto vanligare, och cirka 12000 personer genom- går årligen kolecystektomi i Sverige. Gallblasecancer som inte ar känt inför galloperationen men hittas under eller efter kolecystektomi (det vill säga incidentell) förekommer i vårt material i 0,59 procent. Här har vi ett mycket trevligt samarbete med professor Per Sandström och nyligen disputerade Linda Lundgren, båda kirurgiska kliniken, Universitetssjuk- huset i Linköping, som har samma intresse att föra forskningen framåt. Till vår hjälp har vi än en gång våra fina register, här framförallt Gall- Riks och SweLiv (svenska registret för cancer i lever, gallblåsa och gall- vägar). Flera arbeten är publicerade och ytterligare arbeten är på gång, allt ifrån inskickade till tidskrift som arbeten i planeringsstadiet. Komplikationer vid pankreas­ kirurgi Min fjärde doktorand Eva Ekström är ST-läkare på kirurgen och snart färdig specialist. Hennes arbeten undersoker kliniskt viktiga och patientnara aspekter vid bukspottkortelkirurgi såsom betydelsen av kroppssamman- sättningen, där ett publicerat arbete visat att inte bara förhöjt BMI utan även andra undersökta antropome- triska mått korrelerar till ökad risk för postoperativa komplikationer. Vi har vidare nyss avslutat inkluderingen av 100 patienter som genomgåttWhipp- les operation och som fått intravenös Pristagare