Svensk Kirurgi nr 1-20

41 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 1 • 2020 utbildning av läkarsekreterare i sam- arbete med Handelsskolan och deltog själv i undervisningen. Han startade därutöver en sjuksköterskeskola i Örebro och producerade 80 veten- skapliga skrifter inom främst magsår- ets kirurgi. Kirurgkliniken var en inn- ovativ och attraktiv utbildningsplats där flera framstående kirurgprofesso- rer skolades. Nedan följer en lista av aktade professorer som passerat revy vid kliniken i Örebro: • Philip Sandblom, professor i kirurgi i Lund. • Lars Thoren, professor i kirurgi i Uppsala. • Lars Erik Gelin, professor i trans- plantationskirurgi i Göteborg. • Sven Erik Bergentz, professor i kirurgi Lund. • Gunnar Björk, professor i medicin Serafimerlasarettet o livmedicus. • Torsten Gordh, professor i anestesi i Uppsala (första narkosläkaren). • Gunnar Grotte, professor i barnki- rurgi Uppsala. • Tor Hierton, ortopedprofessor i Uppsala. Direktverkande verksamhets- chefsbeslut Bohmanssons anseende i Örebro var stort och han behövde egentli- gen aldrig be om lov för sina åtgär- der, utan sjukhusdirektionen och landstinget instämde alltid i hans genomtänkta förslag. Man kan inte låta bli att fascineras över professor Bohmanssons fullmakt för drivandet av sin klinik – i kontrast till dagens klinikchefer som har en betydligt mer komplex vardag att hantera, där det inte alls är lika lätt att styra och driva sin klinik. Kartotek med omdömen Vid min anställning som överläkare vid kirurgkliniken vid nuvarande USÖ råkade jag hitta en kartotek- box fylld med anställningsbevis från läkare som gjort sin så kallade ”kirass” vid Örebro lasarett. Det var en sam- ling av omkring 120 ark där fram- sidorna pryddes av vackra svartvita porträtt av de anställda läkarna och där anställningstiden stod. Det mest intressanta var dock baksidan, där det framgick vilket omdöme respektive läkare fick. På baksidan av arken hade Professor Gösta Bohmansson med bläckpenna skrivit korta, kärnfulla omdömen som antingen var positiva eller negativa och där det klart stipu- lerades om man hade passerat eklu- ten och hade en framtid som kirurg eller ej. På den tiden konsulterades inte någon HR avdelning. Intressant att notera var att det endast var fem procent kvinnor av de anställda kirur- gerna i kartoteket. Det är lätt att idyl- lisera gångna tider, men mycket inom sjukvården har förbättrats sedan den tiden vad gäller anställningstrygghet, könsfördelning och utbildningskli- mat med mera.  Referenser 1. 30-milafärd för kirurg och sköterska på inhyrt extratåg och motorcyklar.Läkar­ tidningen Volym 92 Nr 51-52 4912-4913 1995. 2. Mer om Bohamnsson Läkartidningen Volym 93 Nr 8 7441996. Historisk återblick Exempel på omdömen.