Svensk Kirurgi 2-20

55 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 2 • 2020 Ledaren Kirurgens arbetsmiljö PER-ANDERS LARSSON Skattmästare per-anders.larsson@vgregion.se T emat för 2020 inom Svensk Kirurgisk Förening är kirurgens arbetsmiljö. En god arbetsmiljö är ett viktigt mål och krav för alla som arbetar i ett välfärdssamhälle. Det är sedan länge självklart att männ- iskor inte ska riskera att skadas på sin arbetsplats och risken för allvarliga fysiska skador är liten på moderna kirurgkliniker. Risken att skära sig på skalpeller och sticka sig på kanyler finns. Vi får aldrig slarva med att följa de instruktioner som finns för ett säkert handha- vande av vassa instrument och vi måste vara noggranna med de barriärer som finns mot överföring av smitta. På samma sätt måste vi vara noga med de säkerhets- instruktioner som finns för strålning och elektrisk apparatur. Vi måste kräva att våra arbetsplatser har ett fysiskt brandskydd, att rutiner för larm och utrymning är kända och att de övas. Säkerhet för oss och våra med- arbetare är intimt kopplad till säkerhet för de patienter som vi vårdar. Det finns en omfattande professionell organisation hos våra arbetsgivare som arbetar med dessa frågor som vi kan samarbeta med. Det finns alltid en förbättringspotential, men våra arbetsgivare på sjukhus och regioner har en seriös inställning när det gäller fysisk arbetsmiljö. Arbetsmiljön för kirurger behöver dock ses i ett vidare perspektiv än att skydda mot risken för att vi som anställda ska skadas akut. Den måste vara så bra att kirurger orkar fortsätta sitt arbete fram till pension och den måste vara så bra att de unga läkare som är intresserade av att bli kirurger bibehåller den viljan och fullföljer sin specialistutbildning. Arbetsförhållandena måste vara goda för att vi varje arbetsdag och jourpass ska kunna ge en god och säker vård till våra patienter. Man har rätt att trivas på sin arbetsplats, bli sedd och respektfullt bemött och man måste ha förutsättningar och resurser för att utföra sitt arbete professionellt och med god kvalitet och för att kunna känna sig nöjd vid arbetspassets slut. I detta avseende ser vi varje dag stora brister på våra kliniker där arbetsgivarnas och regioner- nas engagemang och medvetenhet lämnar mycket att önska. En arbetstagare har rätt att känna sig trygg på sin arbetsplats. Tryggheten har många dimensioner, en är att man inte ska behöva utstå kränkningar, men uppropet #utan tystnadsplikt 2017 visade att vi inom kirurgin har problem med detta. Under det senaste decenniet har det också kommit ett flertal rapporter om ökande sjukskriv- ningstal och ohälsa framför allt bland kvinnliga kirurger. God arbetsmiljö förutsätter jämställdhet och respekt för alla medarbetare. Stress på arbetsplatsen är en oundviklig del i kirurgens arbete. Ansvaret för sjuka och skadade män- niskors liv och hälsa är påfrestande, men vi ser också att vårt arbete idag innehåller en stor mängd helt onödiga och absolut undvikbara problem som belastar oss i vårt arbete. Brist på vårdplatser och operationssalar, patienter som dör i väntan på operationer och överfyllda akut- mottagningar utgör en stor psykosocial belastning. Till- räckliga resurser för uppdraget är en arbetsmiljöfråga. Man ska också kunna känna sig trygg med sin kompetens. Man ska kunna möta sina patienter och genomföra ingrepp och veta att man har förutsättningar för att göra det på bästa möjliga sätt. Detta förutsätter att arbetsgivare avsätter tillräckliga resurser; både tid och pengar -för vidareutbildning. På många kliniker ser vi idag hur man skär ner på detta. Det är inte bara ett hot mot patientsäkerheten utan också en arbetsmiljöfråga, Adekvat vidareutbildning och möjligheter till träning är viktigt för att vi som kirurger skall orka fortsätta vara kirurger fram till vår pensionering. Jag hoppas att Svensk Kirurgisk Förening ska kunna fortsätta driva dessa frågor och på ett stort engagemang från alla medlemmar i arbetet under 2020 och kom- mande år.