Svensk Kirurgi nr 5-20

255 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 5 • 2020 Utbildning Suboptimala lösningar vanliga Jag har tagit del av motsvarande tekni- ker vid några av landets nyrenoverade operationsavdelningar och förvånats över att man trots inköp av senaste tekniken, har suboptimala inspel- ningsmöjligheter för kirurgerna. Ofta har filmerna varit inspelade i korta sekvenser, vilket försvårat orienteringen av den sekvens man vill dokumentera och tagit onödigt lång tid att ladda ner. Operatörerna har haft svårt att enkelt ladda ner operationerna för att kunna bearbeta dessa för undervisningsändamål. Ibland har man pragmatiskt löst det hela genom att med mobiltelefonen filma direkt på videoskärmen för att sedan ladda ner det inspelade mate- rialet i sin powerpoint -presentation eller visa sekvenserna för annan kollega, vilket givetvis inte är helt optimalt, framförallt när det gäller säkerhet. Jag har även sett exempel på att man använt Facetime för att kommunicera och konsultera kol- legor i händelse av att man hamnat i ”konsultationsläge” – mänskligt, men inte optimalt. Mycket kan säkert förbättras med vårt nuvarande system som vi är rätt nöjda med, men det kräver att vi som är kliniker återkopplar till företagen så att vår kravspecifikation fungerar i praktiken. Lagstiftningen på området skapar osäkerhet Många kirurgkliniker är intresserade av att fortsätta och även starta upp videoinspelning av laparoskopisk kirurgi för att stimulera klinikernas kirurgiska utbildningsambitioner och sträva efter ökad patientsäkerhet. De tekniska lösningarna för denna inspelningsrutin varierar från sjukhus till sjukhus och dessutom råder oklarheter om denna rutin är förenligt med aktuell GDPR-lagstift- ning, vilket resulterat i att några kli- niker inte längre dokumenterar ope- rationerna med video. Det vore önskvärt att man från cen- tralt håll i Svensk Kirurgisk Förening tillsammans med jurister klarlägger om denna vilja till förbättrad kirurg- utbildning och ökad patientsäkerhet skall fortgå och stimuleras. Min personliga uppfattning i denna fråga är att videoinspelat mate- rial bör hanteras som ett arbetsma- terial och ej som journalhandling i likhet med flygets säkerhetstänk, där allt material fångat i svarta lådan rade- ras efter en avslutad lyckad flygtur. Inspelat material från flygledartornet raderas efter 30 dagar såvida inget till- bud inträffar. I händelse av tillbud eller olyckor sparas materialet tills haveriut- redningen är slutförd och återrappor- teringen ut till verksamheten är klar, så att alla kan lära sig av misstagen. I händelse av kirurgiska missgrepp och riskmoment borde det också finnas motsvarande icke repressivt system där man kan sprida kunskapen ut i verk- samheten – ett regelverk som stöds av Svensk Kirurgisk Förening.  LG Larsson och kollegan Mattias Egberth analyserar en primäroperation vid ett oväntat postoperativt förlopp.