Svensk Kirurgi nr 6-20

319 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 Avhandlingsreferat långsamt resorberbart syntetisk nät 1 . Studie II utvärderade användning av nätet vid öppen ljumskbråcksopera- tion. Studie III och IV utvärderade korttids- respektive långtids-resultat på resorberbart nät vid endosko- piska operationer av laterala ljumsk- bråck. Enbart erfarna bråckkirurger var involverade i de kliniska pröv- ningarna. Material och resultat Studie    I : Experimentell ex-vivo modell för att behålla mänsklig bukhinna viabel under längre tid Modellen bestod av ett 25 x 25 mm stort preparat av bukhinna som fixe- rades mellan två olikstora plastringar, där nätet placerades på antingen främre eller bakre sidan av bukhin- nan. Hela ex-vivo uppsättningen sänktes ner i odlingsmediet E199. Åtta uppsättningar av modellen studerades, varav fem av dessa i kontakt med ett nät. Monitorering av alla preparat gjordes med uppre- pade fotograferingar. Inverterat fas- kontrastmikroskop nyttjades för att kunna studera cellproliferation och viabilitet. Efter en vecka kunde man observera att enstaka celler migre- rade till nätet och detta ökade med tiden. Efter 48 dagar var stora delar av nätet täckta med fibroblaster. Pre- parat kunde behållas levande mellan 26–56 dagar. Studie II : Prövning av resorberbart nät vid öppen ljumskbråcksopera- tion Fyrtio manliga patienter fick lång- samt resorberbart syntetiskt nät vid öppen operation av ljumskbråck. Patienterna följdes upp tre år efter kirurgi avseende post-operativa kom- plikationer, bland annat smärta och bråckrecidiv. Postoperativ smärta minskade med tiden och värderades i samtliga fall lägre jämför med den preoperativa smärtan. Vid treårskon- FAKTARUTA I Sverige opereras cirka 15 000 ljumskbråck varje år. Cirka en fjärdedel av män drabbas av ljumskbråck under sin livstid. Ett år efter ljumskbråcksoperationen upplever 15,7 procent av patienterna signifikant smärta i ljumske (VAS >3). Data från Svensk Bråckregistret. troll upplevde ingen patient smärta som påverkade dagliga aktiviteter. Ingen av de opererade patienterna med laterala ljumskbråck fick recidiv, vilket däremot drabbade 44 % av de opererade patienterna med mediala ljumskbråck. Studie III och IV: Prövning av resorberbart nät vid endoskopisk operation av laterala ljumskbråck Trettiofem laterala ljumskbråck på 27 patienter reparerades med långsamt resorberbart nät. I Studie III påträffades inga all- varliga peroperativa eller omedelbart postoperativa komplikationer. Posto- perativ smärta vid ett års uppföljning minskade jämfört med preoperativt och att ingen patient hade kronisk postoperativ smärta . Studie IV visade att 5,7 procent av ljumskbråcken reopererades inom 36 månader efter primär operation på grund av recidiv. Ingen patient hade kronisk postoperativ smärta vid tre- årskontroll, figur 1. Slutsatser Avhandlingen visade att bukhinnan tillsammans med nät kan behållas viabel i odlingskultur i en ex vivo modell under 28–56 dagar. En sådan ex-vivo modell kan möjliggöra fram- tida studier avseende integration av ljumskbråcknät med bukhinna. När det gäller långsamt resorber- bart nät visade studierna att nätet inte är lämpligt att använda vid ope- ration av medialt ljumskbråck på grund av utökad recidivrisk. Däre- mot ur kronisk smärtsynpunkt före- faller långsamt resorberbart nät vara fördelaktigt att använda vid laterala ljumskbråck men risken för bråck- återfall bör studeras vidare. Ur studierna kan man konkludera att framtida jämförande studier mot dagens standard med permanent nät bör ha striktare inklusionskriterier för att överväga de potentiella fördelarna av resorberbara nät: lägre risk för kro- nisk smärta mot den eventuell högre risk för bråckåterfall.  Referens 1. Hjort H, Mathisen T, Alves A, Clermont G, Boutrand JP.(2012) Three-year results from a preclinical implantation study of a long-term resorbable surgical mesh with time-dependent mechanical characteris- tics. Hernia 16:191-197. Figur 1. Maximal smärta i ljumsken (VAS 1-10) av varje patient före och tre år efter endo - skopisk operation (TEP) av lateralt ljumskbråck. n = antal patienter med samma smärt- trend (färgad linje) efter TEP. Patienter med bila - teralt ljumskbråck räknas dubbelt eftersom de fyllde i ett smärtformulär på varje sida.