Svensk Kirurgi nr 5-21

237 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 5 • 2021 Redaktören reflekterar Det nya normala ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Ställa om Stora och omvälvande förändringar får oss att omvärdera och omprioritera, vi gör vad som behövs och anpassar oss till den nya situationen. Under pandemin stängde vi operationssalar och ställde in stora delar av den elektiva kirurgin för att hantera och vårda de många covidsjuka. Nu när operationssalarna åter får användas för kirurgi är det inte utan att det märks en viss ovana hos operations- personalen. De som nyss blivit experter på ventilatorvård och medicinsk behandling av pandemidrabbade ska plötsligt ställa om igen och börja operera. Komma ikapp Nu ska vi inte bara operera som vi gjort förut, vi ska växla upp och komma ikapp och förbi de operationsköer som massivt byggt på sig under pandemin. Det ska ske samtidigt som befolkningen åter söker vård som tidigare. Många sjukhus upplever en kraftigt ökad tillströmning till akutmottagningarna och belastningen är stundtals så hög att arbetsmiljön äventyras och anmäls. De många sökande sjuka behöver inläggning på redan överfyllda avdelningar, så även personalen på avdelningarna påver- kas. Gick man på knäna innan, kanske man skrapar på fälgarna nu. Uppsägningar på grund av hög arbetsbelast- ning leder till att man tvingas stänga fler vårdplatser och för de som jobbar kvar blir trycket ännu högre. Extremt det nya normala På Blekingesjukhuset säger man att ”extremt är det nya normala”. Det är uppskjutna operationer, anmäld arbets- miljö, högt tryck på akutmottagningen och ett ytterst ansträngt vårdplatsläge som pressar sjukhuset så att man behöver gå upp i stabsläge. En liknande situation verkar finnas på många sjukhus runtom i landet. I detta nummer finns debattartiklar som föreslår olika lösningar på detta enorma problem; ett förslag är att titta på hur man gjort i grannlandet Danmark och se över hela hälso- och sjukvårdsorganisationen och omstrukturera. Det slås också fast att det behövs stora monetära satsningar inom regionerna för att få bukt med vårdköerna – eller vårdskulden som författaren väljer att kalla det. Forskning och teknikutveckling Parallellt fortsätter professionen med spännande forskning, teknikutveckling, utvärdering av metoder nationellt och internationellt och noggrann kvalitets- uppföljning bland mycket annat. Om nya register, spädbarnskirurgi i världen och cancerdiagnos hos yngre patienter kan du också läsa i tidningen. Jag hoppas att politiken nu tar hjälp av professionen för att lösa vårdköerna inom kirurgin – och inte glömmer bort den viktiga utbildningsaspekten. För återigen, om professionen får styra så blir det bra. Trevlig läsning!