235 SVENSK KIRURGI • VOLYM 80 • NR 5 • 2022 Referat Kirurgveckan färg. Flera centra nöjde sig med två körtlar medan andra tog bort ytterligare minst en, det vill säga minst tre körtlar; angränsande eller palpatoriskt ”misstänkta”. Fredrik hade flera reflektioner kring detta. Hur ska vi definiera suspekta körtlar före NAT; kliniskt eller med hjälp av ultraljud? Vi behöver fråga radiologerna om antalet sjuka körtlar! Om fler än tre metastatiska körtlar diagnostiseras före NAT, bör nämligen axillarutrymning göras efter NAT, oavsett remission eller ej. Enligt studier och NVP ska vi ta bort minst tre SN-körtlar efter NAT, men hur ofta är det möjligt? Om upptag enbart finns i en körtel, ska man slumpartat komplettera med exstirpation av ytterligare två? Och hur avgör man vad som är palpatoriskt misstänkt? Är dual tracer med isotop och blåfärg optimalt? När man injicerar dessa i bröstet efter NAT finns risk att injektionsplatsen blir en annan än den skulle ha blivit före NAT. I SentiNeo-studien ska detta undersökas genom att ge MagTrace (markering av SN-körtlar med superparamagentisk järnoxid) och Magseed (märkning av index-körteln) före NAT och ge isotop och blåfärg efter. Detektionsgrad, konkordans och antal SN´s ska dokumenteras. Vi behöver också definiera begreppet ”god respons”(ycN0) i axillen efter NAT och utröna hur det bäst ska värderas. TAD är att föredra framför enbart SN-biopsi, men hur markerar vi index-körteln på bästa sätt? Kolmärkning i den så kallade TATTOO studien har uppvisat lovande resultat. I AXSANA-studien hoppas man komma vidare i sökandet efter bästa staging-metoden av axillen efter NAT. Långtidsdata rörande överlevnad och återfall saknas än så länge. Det är värt att notera att hos patienter som inte får NAT och är kliniskt N0 innan primäroperation och har max två sjuka lymfkörtlar i SN rekommenderas sedan tidigare att avstå axillarutrymning. Detta förutsätter dock att adekvat systemisk behandling och strålbehandling kan ges. Armmorbiditet Helena Sackey, bröstkirurg från KS, avslutade med att berätta om armmorbiditet efter axillkirurgi och Professor Marjolein Smidt, Maastricht. konstaterade att lymfödem bara är en liten del av problemet. Mer handikappande är smärta, känselnedsättning och nedsatt rörlighet i skulderpartiet. Här saknas metaanalyser, men en studie från NSABP B-32 visar att 19 procent av kvinnorna som genomgått axillutrymning fortfarande har problem att lyfta armen, tre år efter operationen. Kvinnor med smärta och rörelseinskränkning efter axillkirurgi har också en 2,5 gånger högre risk att inte återgå i arbete efter behandling. Riskfaktorer för postoperativ smärta är; ung ålder, strålbehandling och akut smärta precis efter operationen. Från SENOMAC-studien rapporteras att armmorbiditet hos axillutrymda kvinnor är signifikant högre än hos de som enbart genomgått SN-biopsi ett år efter operationen. Detta motiverar till fortsatta studier för att de-eskalera axillkirurgin. Referenser 1. Samiei et al, Ann Surg 2021 2. Simons et al Ann Surg 2019
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=