Svensk Kirurgi 3-16

115 SVENSK KIRURGI • VOLYM 74 • NR 3 • 2016 CLAES JÖNSSON Ordförande Ledaren I dagarna har det meddelats att Stockholms Läns Landsting (SLL) och Västra Götalandsregionen (VGR) beslutat att satsa 4,4 miljarder på nya IT- system för sjukvården. Enligt de pressuppgifter som finns verkar även Skåne vara intresserat av att ansluta i ett senare skede. Summan förefaller stor men är jämfört med vad andra organisationer i samma storleksordning satsar på IT säkerligen inte i överkant. För oss som arbe- tar i vården är det svårt att förstå att detta inte skett långt tidigare. De direkta kostnaderna som dagens undermå- liga system medför genom att vårdpersonal måste vänta på att långsamma datorer ska starta, in- och uthopp ur olika system för att göra åtgärder på samma patient vid samma tillfälle och många gånger skriva in samma upp- gifter gång på gång, är med all säkerhet mycket stora. Till det kommer patientsäkerhetsrisker med krånglande system, frustrerad personal mm. Exempelvis så har Sve- riges Yngre Läkares Förening (SYLF) precis låtit göra en undersökning som visar att 83 procent av de tillfrågade var missnöjda med de digitala journalsystemen och 55 procent tvivlade på patientsäkerheten och integriteten. Sammantaget finns det fog att påstå att IT-systemen på många (de flesta) ställen i landet är en belastning istäl- let för den hjälp som de borde vara. Förhoppningsvis är en förändring nu på gång och jag önskar verkligen att nödvändiga beslut tas och att åtgär- der nu vidtas så snabbt som det bara går. Varje dag med nuvarande situation är en för mycket. En mycket viktig aspekt i dessa sammanhang är att när de nya systemen nu skapas MÅSTE vi inom profes- sionerna vara mycket tydliga kravställare. Systemen ska anpassas till patienternas och professionernas behov. Allt- för många av de IT-system vi idag lever med har byggts upp med stort fokus på andra intressenter. Smidighet och enkelhet för systemtekniker och förvaltare är givetvis angeläget, men säkerhet och effektivitet för patienterna och oss som arbetar närmast dem måste prioriteras. Detta kan tyckas självklart men med alltför många dåliga erfarenheter i bagaget vågar jag påstå att så inte alltid är fallet. För våra framtida patienters behov är också IT- systemens anpassning till de behov som FoU ställer lika angeläget, frågan glöms tyvärr alltför ofta bort men alla gånger som man förgäves försökt bearbeta en forsknings- frågeställning via journal, operations, röntgen, boknings eller något av alla andra system och istället tvingats hitta andra lösningar har man blivit övertygad om betydelsen av FoU-stödjande system. IT-problemen är ju inte specifika för oss kirurger, men eftersom vi arbetar på många olika ställen på sjuk- husen påverkas vi och våra patienter mycket när syste- men inte samverkar. Det är därför viktigt att så många som möjligt nu hjälper till och ute på landets kliniker driver dessa frågor på olika sätt. Lika angeläget är också att vi erbjuder vår kompetens och sakkunskap när den efterfrågas för att bidra till att skapa så bra system som möjligt eftersom vi kommer att få leva med dem i många år. Vi som är chefer i vården måste tillse att läkare och annan personal ges möjlighet att bidra. I annat fall är det stor risk att de nya systemen visserligen blir modernare men kanske inte mer funktionella. Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla en fin sommar och när den börjar ta slut så har vi ju alla den spännande Kirurgveckan i Malmö-Lund att se fram emot. Ni är alla mycket välkomna! Äntligen!