Svensk Kirurgi nr 6-18

303 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 Ledaren Tema  2019 – Kirurgisk  färdighet T iden går fort och i skrivande stund håller, den åtminstone i västra och södra Sverige som jag kan uttala mig om, fina hösten på att gå över i vinter. Det innebär också att det snart är ett nytt år och därmed också dags för att utse kommande årets tema för föreningen. Styrelsen diskuterade detta på vårt senaste möte och vi har beslutat att nästa års tema ska vara – Kirurgisk färdighet. Det finns flera anledningar till vi valde detta tema. Svensk kirurgisk vård håller i internationell jämförelse hög klass men ett antal förändringar som skett under senare år medför risker för utbildningskvalitet, möjlighet till fortbildning, forskning och utvecklingen av kirurgin. Det är därför angeläget att lyfta fram och betona vikten och betydelsen av den kirurgiska färdigheten för att alla patienter i behov av olika former av kirurgisk behand- ling ska få en god vård när de behöver det. Det är också viktigt med en god färdighet för att vi som kirurger ska trivas och känna oss tillfreds och trygga i vår yrkesroll. I annat fall försämras arbetsmiljön och specialiteteten kanske inte längre upplevs som lockande för unga läkare. Det är därför angeläget att vi som förening än mer engagerar oss i dessa viktiga frågor och lyfter fram den kirurgiska färdigheten internt men också externt i våra kontakter med landsting och regioner, SKL och Socialstyrelsen samt media. Med kirurgisk färdighet avser vi inte enbart den rent tekniska skickligheten i såret utan också att kunna utreda och ta ställning till rätt behandling i samråd med den enskilde patienten, att hantera eventuella komplika- tioner, följa upp, utvärdera resultaten mm. Det vill säga allt det som ingår i den kirurgiska professionen. För att det ska kunna gå att utbildas i och utvecklas inom yrket krävs dock en tillräcklig mängd kirurgi per individ och det ör därför mycket angeläget att rekryteringen till lan- dets kirurgkliniker styrs av kirurgiska behoven och inte för att fylla jourlinjerna på akutmottagningarna. Nivå- struktureringen har som ju Svensk Kirurgisk Förenings styrelse tillsammans med övriga opererande specialiteter inom Svensk Kirurgiskt Råd tidigare lyft fram fått stora konsekvenser för utbildningen inom opererande spe- cialiteter och eventuella ytterligare förändringar måste därför oundgängligen föregås av en noggrann analys av en eventuell påverkan på utbildningsmöjligheterna. Detta gäller förstås även i hög grad även effekter på fort- bildning och bevarande av den kirurgiska färdigheten. Den tekniska utvecklingen kommer med stor san- nolikhet innebära att den kirurgiska färdigheten behöver förändras och utvecklas. Ökad användning av artificiella intelligens, bildstöd, navigationsinstrument och allt mer minimalinvasiva tekniker med mera är lovande och spännande inför framtiden men kräver tid och resurser för att kunna utvärderas och forskas på och så att de nya tekniker som håller måttet efter hand införas i rutinsjuk- vården. Samhällets resurser är begränsade och behoven är många. Det är därför viktigt att vi i alla lämpliga sam- manhang lyfter fram de kirurgiska patienternas behov så att de politiker som ska fatta svåra och avgörande beslut inför framtiden har rätt information och underlag. Jag och övriga styrelsen ser fram emot det kom- mande året och att på olika sätt få arbeta med temat kirurgisk färdighet och frågan kommer prägla alla våra möten, till exempel det med landets verksamhetschefer, professorer och studierektorer, Kirurgveckan och tid- ningen ”Svensk Kirurgi” samt våra inlägg i den allmänna sjukvårdsdebatten. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla för det gångna året och önska er alla en riktigt God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! CLAES JÖNSSON Ordförande claes.jonsson@svenskkirurgi.se