Svensk Kirurgi nr 1-21

43 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 1 • 2021 Alternativa karriärvägar cystit hos patienter som behandlats med ett av våra läkemedel, kunde jag med ganska stor säkerhet konstatera att ingen inom mitt företag, eller för- skrivare någonstans i världen sett fler patienter med detta tillstånd än jag utifrån mina erfarenheter som kirurg. Kirurgens ledaregenskaper Efter att ha arbetat några månader som medicinsk rådgivare fick jag möjlighet att göra en så kallad 360, vilket är en form av återkoppling från kollegor. Flera personer ansåg att jag hade en god förmåga att kunna fatta beslut. Jag blev en smula förvånad av just detta omdöme, eftersom jag vid det tillfället inte uppfattade mig ha speciellt mycket ansvar eller mandat och jag var inte heller chef. Det gavs inga exempel, omdömet kanske mer grundade sig på ett allmänt intryck av mitt förhållningssätt. Något år senare träffade jag en kollega från UK på ett möte som också hade en bakgrund som kirurg. Han tog upp kirurgens vana av att ofta behöva fatta kritiska och avgörande beslut och att sedan kunna stå för dem, som en värdefull tillgång för sitt arbete och det är något jag också märkte när jag senare fick mer ansvar som chef. Jag har nu också bytt terapiområde till onkologi, vilket anknyter till det jag tidigare arbetade med både kliniskt och vetenskapligt Beskrivning svår Som kirurg är det lätt att på ett kort- fattat och kärnfullt sätt förklara vad man gör på jobbet, men det är inte riktigt så i mitt nuvarande arbete. Jag tror att en ganska bra sammanfatt- ning är tvärfunktionellt arbete, som förvisso gäller i många stora organisa- tioner. Det som utmärker läkemedels- branschen är att den är starkt reglerad av både interna och externa regelverk när det gäller allt från produktion och distribution till genomförande av studier och marknadsföring. Många frågor relaterade till compliance , det vill säga följsamhet till regelverk, ligger inom ansvarsområdet för den medicinska avdelningen. Ganska många läkare inom branchen De flesta läkare som arbetar på läke- medelsbolag i Sverige är på den medi- cinska avdelningen eller inom klinisk utveckling. Ett fåtal återfinns inom rent kommersiella roller eller i andra funktioner. På den medicinska avdel- ning jag är på finns både läkare, far- maceuter och forskarutbildade som inte har en bakgrund som specialist- läkare. Förmodligen är det en högre andel läkare inom chefspositioner. Jag känner inte till någon statistik över hur många svenska läkare det finns inom läkemedelsindustrin eller Life Science . Industriläkarföreningen, en relativt nystartad delförening inom Läkarförbundet har ca 140 medlem- mar, men alla som arbetar i branschen är inte medlemmar. Uppskattningsvis arbetar några hundra svenska läkare inom Life Science och vissa finns utomlands, till exempel Mikael Dol- sten, Pfizers globala forskningschef som nyligen uppmärksammats med anledning av utvecklingen av vaccin mot SARS-CoV-2. Innovationskraft De flesta stora läkemedelsbolag gör prövningar i olika faser i Sverige, men bland dessa är det bara Astrazeneca som har en komplett avdelning för klinisk utveckling i Sverige. Det finns dock många små bolag inom Life Sci- ence med huvudsäte i Sverige, som i dagsläget har 253 projekt i preklinisk fas och 148 i fas I-III, varav 24 i fas III, enligt den pipelinerapport som gavs ut av branschorganisationen Sweden BIO i juni 2020. De flesta utvecklingsprojekten ligger inom onkologi och ovanliga sjukdomar. Detta är ett tecken på god innova- tionskraft i Sverige och de helsidesan- nonser i dagstidningar om nyemis- sioner för svenska Life Science- bolag, tyder på en hög investeringsvilja hos småsparare. Bland de mindre bolagen finns det läkare inom både klinisk utveck- ling men även inom företagsled- ning och styrelser. På mindre företag med lite personal blir det naturligt att varje medarbetare måste kunna hantera multipla uppgifter. Klinisk utveckling inom kirurgi innefattar också medicinsk teknik både innan- för och utanför operationssalarna. De regulatoriska processerna för medicinsk teknik börjar nu mer likna de för läkemedel. Tidigare behövde man endast visa dokumentation för säkerhet för att få marknadsföra medicinsktekniska produkter men nu håller man på att introducera krav på att även klinisk nytta måste kunna dokumenteras för att få så kallad CE- märkning. Stort steg, liten saknad Det var ett stort steg att lämna klini- ken och visst saknar jag teamarbetet, den gemensamma problemlösningen i olika situationer och operationerna; men egentligen mycket mindre än jag väntade mig. Som forskare inom kirurgi har jag kvar en liten affiliering till min gamla grupp som jag håller kontakten med, vilket jag tycker är berikande. Mitt arbete är intressant, jag har en god arbetsmiljö och en bra chef i ett företag med en sund kultur, kollegorna är motiverade och alla arbetar mot samma mål. Läkemedels- branschen är känd för att innebära mycket resor, men även innan pan- demin så hade jag aldrig så många resdagar att dessa utgjorde en stor påfrestning. När ska man byta karriär Jag har fått frågan om den bästa tid- punkten för ett karriärbyte. För egen del så tror jag mig ha haft nytta av en ganska lång klinisk erfarenhet innan jag bytte jobb. Man kan läsa in sig på litteratur inom nya terapiområden, men det är svårare att tillgodogöra sig motsvarande kunskaper om för- ståelsen av patientperspektivet, med mindre än att ha arbetat som kliniker i många år. Till skillnad från vissa andra bran- scher ser jag inga problem med att börja ett arbete inom Life Science efter att man jobbat lång tid som läkare. Det är svårt att förutsäga utfallet av ett karriärbyte. Man måste helt enkelt våga ta steget och självfallet skall man först tala med kollegor i branschen, till exempel via Industriläkarfören- ingen. Man kan också byta till Life Science tidigare i karriären och om man sedan kommer tillbaka till sjuk- vården tar man med sig många värde- fulla erfarenheter. 