Svensk Kirurgi nr 4-21

197 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 risker, etiska frestelser, oredlighet i forskningen, visselblåsning och rädslor för bestraffning och repres- salier för anställda som är kritiska har kontinuerligt varit delar i rap- porteringen. Men förlusterna består också av patientskador och patienter som avlidit. I skuggan av händelserna finns familjemedlemmar, anhöriga, vänner, arbetskamrater med flera som inte synliggjorts. Fallet återupptaget Kirurgaffären har även beskrivits i litteraturen av olika författare med skilda fokus utifrån berättarperspek- tiv, forskningsfusk och etiska perspek- tiv 7,8,9,10 . Likaså har affären kommit att öka medvetenheten om etik och lämplighet samtidigt som flera värnat om värdet av en öppen debatt 11,12 . Under oktober 2017 lade åklagaren ner förundersökningen mot kirurgen Macchiarini. Vid samma tid begär- des en överprövning av åklagarens beslut vilket Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg prö- vade. Det ledde till att överåklagaren i december 2018 beslutade att åter- uppta Macchiariniärendet. Kirurgen är skäligen misstänkt för två fall av grovt vållande till kroppsskada 13 . I september 2020 väcktes åtal (miss- tanke för tre fall av grov misshan- del) 14 . Tystnadskultur I en artikel publicerad i Dagens Medicin den 6 februari 2019 uttalar sig sjukhusdirektören på Karolinska: ”Macchiariniaffären är en diskus- sion som jag tror att det är viktigt för sjukhuset att avsluta” 15 . I tidningen Moderna Läkare två år senare pre- senterades en medlemsundersökning där över 1000 underläkare deltog. Undersökningen visade att var tredje underläkare upplevde tystnadskultur på arbetsplatsen 16 . Samtidigt är det en stor andel yrkesverksamma kirurger i Sverige som läser debattartiklar och önskar fler inslag av debattartiklar i exempelvis Svensk Kirurgi visar en tidningsenkät 22 . Material och metod Samtliga nyhetsartiklar och opinions- artiklar publicerade i de tre tidskrif- terna under perioden 1 januari 2017 till 8 juli 2021 ingår i studien. Utöver artiklarna har samtliga trådkommen- tarer som är publicerade i Läkartid- ningen och Sjukhusläkaren analyse- rats utifrån kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. En begränsning i stu- dien är att själva trådkommentarerna publicerade i Dagens Medicin under rubricerad period inte ingår eftersom dessa har raderats när Dagens Medi- cin introducerade ett nytt publice- ringssystem för sin tidskrift. Ett histo- riskt opinionsbildande material gick därmed förlorat då samtliga trådkom- mentarer försvann. Detta innebär att det inte varit möjligt att inom ramen för denna studie specifikt undersöka läkares deltagande i den offentliga debatten genom trådkommentarer eftersom dessa inte längre finns till- gängliga elektroniskt och inte heller går att tekniskt återskapa. Flera sökord har använts för att selektera fram artiklar vid sökning i de tre tidskrifternas elektroniska arkiv. De sökord som använts har varit: ”Macchiarini, Macchiarini­ affären, visselblåsare, luftstrupe och Karolinska institutet”. Resultat Ett huvudresultat av studien visar att läkares röster har kommit till tals i rapporteringen i främst två av de tre medicinska tidskrifterna sett ur ett långtidsperspektiv (Tabell 1). Däre- mot har vare sig patienter eller när- ståendes röster kommit till uttryck i någon större utsträckning. Det är intressant att notera att det finns ett Forskning