Svensk Kirurgi nr 4-21

218 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 B iologiska läkemedel har gjort en frammarsch inom behand- lingen av inflammatorisk tarmsjukdomsjukdom (IBD), men behovet av kirurgi kvarstår. Biolo- giska behandlingar är väldokumente- rade och stora studier, ofta sponsrade av industrin, har visat att biologisk behandling har 20 procent bättre behandlingseffekt än placebo. Stu­ dierna har även visat att effekten av den medicinsk behandlingen avtar efter det första året. Bäckenreservoarer i Norge Tom Øresland från Oslo inledde med att prata om bäckenreservoarer. Anta- let anlagda bäckenreservoarer halvera- des i Norge mellan 1997–2009 och har nu stabiliserat sig runt 50 ingrepp per år. I Norge har den här kirurgin inte centraliserats och vissa sjukhus opererar färre än tre bäckenreservoarer per år. Flertalet internationella studier har visat att lågvolymcentra har sämre utfall, högre risk för reoperation samt senare excision av bäckenreservoaren. Däremot påvisades ingen skillnad vad gäller mortalitet. En hel del framsteg har skett inom kirurgisk teknik genom olika typer av minimalinvasiv kirurgisk teknik. Exem- pel på detta är kirurgi genom stomihå- let ( single port ), robotkirurgi och trans­ anal minimal invasiv kirurgi (TAMIS). En holländsk studie visade att kvinnor som fått laparoskopisk bäckenreservoar hade välbevarad fertilitet. Med en väl- fungerande bäckenreservoar har 70 procent en tillfredställande funktion. Femton procent får problem med kronisk pouchit och lika stor andel löper risk att förlora sin reservoar. För framtidens IBD-kirurgi i Norge ser man behov av att införa multidisciplinär konferens (MDK) med ett team bestående av kontakt­ sköterska, stomisköterska, gastroente- rolog, kolorektal kirurg och patolog. Centralisering och högvolymcentra är önskvärda för att bättre kunna träna framtidens IBD-kirurger både vad gäller kirurgisk teknik och omhän- dertagande av komplikationer, vilket också sannolikt medför en förbättrad livskvalitet för patienterna. Kock-reservoaren Mattias Block, Göteborg, fortsatte med att prata om Kocks reservoar och undrade om det inte var tid för en nyrenässans. Nils G Kock publi- cerade 1969 en fallstudie om vad som senare kom att benämnas Kocks reservoar och revolutionerade IBD- kirurgin (introduktionen av bäcken­ reservoaren 1979 minskade dock behovet av Kocks reservoar). Kocks reservoar kan vara en bra strategi för en fallerad bäckenreser- voar. Den lämpar sig inte för alla patienter då den kräver att patienten själv kan tömma den. Den är också mindre lämplig för patienter med kort tarm syndrom, patienter med Crohns sjukdom samt vid övervikt. Förde- larna är stomifrihet och en kontinent avföring med två–fyra tömningar per dygn. Kockreservoaren medför inga nämnvärda begräsningar i det dagliga livet och ger en god livskvalitet. Nackdelarna som ses är att 20–50 procent behöver genomgå revisions- kirurgi samt att läckage och intube- ringsproblem med nippelventilen kan uppstå. En studie från Cleveland Clinic som följt patienter över en längre tid visade att reservoaren hade 87 procent chans att fungera tillfredsställande över en tioårsperiod och 77 procent över en 20-årsperiod. Kända långtidskomp­ likationer för Kock-reservoaren är fistelproblematik i 25 procent, pouchit i 25 procent och glidning av nippeln i 30 procent. Vid behov av reoperation inom ett år ökade risken markant för ytterligare reoperationer i framtiden. Ileorektala anastomoser Caroline Nordenvall, Stockholm, avslutade med att diskutera ileorek- tala anastomoser och fundera över om Sverige särskiljer sig här. I Sve- rige var Ileorektal anastomos (IRA) en populär operationsmetod fram till Kirurgi hos IBD-patienter – referat från Kolorektaldagarna i Örebro Kolorektaldagarna hölls, precis som Kirurgveckan i år, digitalt. Här refererar Kaveh Dehaghi Jadid, specialist- läkare i kirurgi Universitetssjukhuset Örebro, från sessionen om kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom. Mötesreferat KAVEH DEHLAGHI JADID Örebro kaveh.dehlaghi-jadid@regionorebrolan.se