Svensk Kirurgi nr 4-21

175 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 Ledaren Lär av andra MARTIN ALMQUIST Internationell sekreterare martin.almquist@svenskkirurgi.se S om nyvald internationell sekreterare i Svensk Kirurgisk Förenings styrelse vill jag börja med att tacka medlemmarna för förtroendet. Jag efterträder Malin Sund som gjort ett viktigt och omfattande arbete, bland annat genom att tillsammans med kollegor i andra länder lägga fast riktlinjer för hur vi som kirurger skall förhålla oss till covid-19. Pandemin har belyst behovet av internationellt samarbete, och Svensk Kirurgisk För- ening har nära relationer både med våra närmaste gran- nar i Nordisk Kirurgisk Förening och i Europa med den kirurgiska delen av UEMS, Union Européenne de Médi- cins Spécialistes, Section of Surgery . Kirurgin står ständigt inför nya utmaningar – brist på operationsutrymme, väntetider till röntgen, sköra patienter med stora vårdbehov. Många av dessa pro- blem delar vi med kirurger i andra delar av världen. Vi svenska kirurger har mycket att vara stolta över och glädjas åt. Vi har överlag väldigt goda resultat – kvalite- ten är hög i svensk sjukvård, och det är nog lättare att förena kirurgyrket med ett liv utanför sjukhuset här än i många andra länder. Men vi har också mycket att lära. Precis som vi anammar nya tekniker och kunskap från andra länder inom det kliniska medicinska området, bör vi vara öppna för andra länders sätt att organisera sig. Covid-19 har förstärkt svensk sjukvårds långvariga problem med tillgänglighet. Köerna till operation är på många håll så långa, att patienter med oprioriterade åkommor i praktiken inte får någon operation alls. Tyskland liknar Sverige : det är ett exportberoende industriland; det är starkt decentraliserat, med stort självbestämmande både på kommunal- och delstatsnivå; landet har tagit emot många immigranter i förhållande till sin befolkning, men har trots det en urstark ekonomi. Det finns dock viktiga skillnader. OECD fann 2016 att Tyskland hade, tillsammans med Schweiz och Holland, de kortaste väntetiderna i sjukvården i Europa, medan Sverige, Norge och Storbritannien hade de längsta. Trots detta använder Tyskland ungefär lika stor del av sin bruttonationalprodukt, BNP, till sjukvård, som Sverige. Tyskland har också lyckats väl med att begränsa covid- 19-pandemin. Ourworldindata , ett forskningsprojekt som drivs bland annat av universitetet i Oxford, lyfter fram flera aspekter av Tysklands pandemihantering som särskilt framgångsrika. I Sverige har vi länge varit vana vid att vara världs­ ledande i samhällsbygge – there is something called the Swedish model . Vi växte upp med att människor kom till oss för att studera vårt samhälle. Det gick så långt att många svenskar anser att vi inte har något att lära av andra länder. Men som Hans Rosling visar i sin bok Factfulness förändras världen snabbare än vår bild av den. Vi måste ta data på allvar. Om dödligheten i en sjukdom är lägre i ett annat land är det sannolikt att detta land har en mer framgångsrik hantering av sjukdomen. Det innebär att vår egen hantering skulle kunna vara bättre, och genom att noggrant studera hur man gör i detta andra land kan vi dra värdefulla lärdomar. Exemplet med Tyskland visar, tycker jag, att vi har mycket att lära av andra. En jämförelse med det amerikanska sjukvård- systemet å andra sidan avskräcker – trots att man lägger ojämförligt högst andel av BNP i världen på sjukvård är utfallet på befolkningsnivå uselt, i nivå med många mycket fattigare länder. Dessutom går en absurt hög andel av de amerikanska sjukvårdskostnaderna till admi- nistration. När man jämför mellan länder måste man därför vara objektiv, pragmatisk och saklig, och det är väldigt viktigt att uppmärksamma och behålla det som fungerar bra. Sjukvården, och särskilt kirurgin , är i ständig utveckling. Sverige är ett litet land och vi kan omöjligen ta fram all ny kunskap själva, varken på det medicinska eller organisatoriska planet. Vi måste ödmjukt blicka utåt, och jag hoppas att jag som internationell sekrete- rare i SKF kan hjälpa till med det.