Svensk Kirurgi nr 4-21

229 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 ofta ”förklara hur du tänker, motivera tydligt så jag förstår”. Tre lärare är retoriska proffs. Första året är indelat i fyra delkur- ser. Man inleder med läran om analys och tolkning av litterär text, då ingår även verslära, litterär rytmlära (hur man rimmar och skapar assonan- ser) och läran om dramatik. Första boken att läsa delar av var Aristoteles Poetik. Otroligt spännande. Vi fick sedan träna närläsning av bland annat Tranströmer och Södergran. Beskriva exakt vad som faktiskt är skrivet och då bortse från författarens biografi, och sedan tolka det vi läst. Vid analy- serna blir vi stundtals tufft ”grillade” av både studiekamrater och lärare. Grekiska klassiker och e-böcker Delkurs 2 behandlar litteraturhistoria från antiken fram till förromantiken, cirka 1800. Äntligen har jag faktiskt läst Iliaden och Odysseén. Vilken upplevelse! Delkurs 3 handlar om littera- turens villkor, om författarollen, läsarnas reception och nya mediers inverkan på läsupplevelsen. Medie­ teorierna är många och rätt svåra att begripa. E-boken, ljudboken och media är i fokus för många forsk- ningsprojekt i litteraturvetenskap. Första året avslutas med moderna litteraturhistorien; från 1800-tal till nutid. Snabb halvfart Jag pluggar på halvfart, vilket innebär cirka 20 timmar per vecka; gruppar- beten, föreläsningar(mellan klockan 18–20 två kvällar i veckan) och inte minst egen lästid. Vi har ungefär 400 sidor per vecka att läsa inför semina- rierna. Inspirerande lärare och grupp- diskussioner förhöjer upplevelsen. Glädjen att dela läsupplevelsen och ta del av hur andra människor uppfat- tar texten är centralt. Ibland blir dis- kussionerna riktigt heta, som när vi diskuterade Joseph Konrads ” Heart of darkness ” och hade svårt att enas om ifall Konrad var rasist eller inte. Existentiella frågor Att läsa Sapfos kärlekslyrik från Grek- land 600 f.Kr. och Petrarcas lyrik från 1300-talets Italien har fått mig att fundera över vad det innebär att vara människa. Samma frågor och dilemman som vi dagligen hanterar beskrivs ingående av poeterna från en helt annan tid. Kärlek (både turlig och oturlig), vänskap, glädje, sorg och vardagens små egenheter. Diskussioner som utgår från lit- terära verk, men som ofta tangerar frågor om filosofi och etik, har för- djupat min egen kunskap om littera- tur och även egna etiska ställningsta- ganden. Under utbildningen har jag fördjupat min kunskap i litteratur men kanske än mer fått perspektiv på frågor jag inte reflekterat över tidigare. Bedömningsfrågor Litteraturstudierna ger en möjlig- het att se litterära sammanhang men också få insyn i hur andra människor ser på saker. Varför ser vi olika struk- turer i texten vi läst? Det kan kanske liknas vid bedöm- ningen av en akut buk. Vad i anam- nes, status och radiologiska och blod- kemiska fynd är viktigast för att fatta beslut? Hur kommer det sig att vi Alternativa karriärvägar värderar fynd olika trots en gemen- sam kirurgisk bakgrund? Klokt beslut På en vinterpromenad en mörk och stjärnklar kväll längs en strand på norra Gotland vände jag blicken mot stjärnhimlen och funderade över beslutet att läsa litteraturvetenskap. Studierna har öppnat en dörr till litteraturens arena och jag känner mig så välkommen, tacksam och glad. Det finns likheter mellan kirurgyrket och att studera litteratur. Båda kräver kunskap, engagemang, intresse, nyfi- kenhet, hängivenhet och uthållighet. Om man lyckas med det blir man rikligt belönad både i kirurgins och litteraturens värld. Att arbeta som kirurg har stund- tals varit ett sällsamt äventyr, men nu har ett annat äventyr påbörjats. Jag ska fortsätta plugga litteraturveten- skap. Var det leder vet jag inte. Avslutningsvis vill jag citera den persiske poeten Rumi, som på 1200- talet skrev: ”Igår var jag smart, jag ville förändra världen. Idag är jag vis, jag förändrar mig själv”.  En del av litteraturen i litteraturhistoria.