Svensk Kirurgi nr 4-21

231 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 4 • 2021 Krönika för att kunna komma in på läkarut- bildningen i Sverige. Jag ångrar inte en sekund alla de kvällar och helger under sex års tid som gick till att sluka bok efter bok. Och jag memo- rerade det periodiska systemet som rinnande vatten! Diskriminering på arbetet Och nu sitter jag här, tjugofyra år senare, nästan på årsdagen för ankomsten till Sverige och mitt i välbehövlig semester, när det dyker upp en mindre upplyftande notis i telefonen om hur vissa kollegor dis- krimineras än idag på grund av sin etnicitet. Därefter får man vara åskå- dare till en massmedial pajkastning där ingen vill kännas vid proble- men smygrasism, vardagsrasism och rasistiska fördomar över lag. Sverige har lagar och föreskrifter som talar sitt klara språk och ändå verkar inte dessa åtföljas på vissa arbetsplatser. Allt är en tolkningsfråga som det så fint heter. Konflikträdsla i kombina- tion med en skamlig skräck för att få en rasiststämpel på sig gör att man hellre stoppar huvudet i sanden och väntar ut stormen än att konkreti- sera problemen och hitta lösningar. Jag ska inte belasta er med några djupare politiska analyser här men vi måste börja benämna saker vid dess rätta namn. Parkslide och rasism Låt mig få ge er några exempel på hur rasismens rötter sprider sig i vårt samhälle likt växten parkslide. Rasism är inte längre att skrika sig hes på gatorna och beskylla invandringen kors och tvärs för alla möjliga pro- blem. Nej, det kan vara den dömande blicken från en patient när du går in i ett rum och hela din yrkesroll ifråga- sätts innan du ens hunnit hälsa. Det kan vara den spydiga kommentaren i personalrummet om den somaliska kvinnan som efter 20–30 år i Sverige fortfarande måste ha tolk vid besöket. Samtidigt är det för samma person inga konstigheter att den finska med- borgaren som varit bosatt i Sverige sen 60-talet behöver tolk. Eller den där trevliga kollegan i matsalen som ger ditt drömjobb till någon mindre kvalificerad men med klassiskt skan- dinaviskt utseende. Ja, ni ser att det inte är så svart och vitt som man kan tro. Svenska värderingar Jag kan förstå att människor delas upp i olika fack och dras över samma kam på grund av den miss- lyckade integrationspolitiken, men att döma ut alla med utländskt Svenskhet sitter inte i blond hårfärg utan i goda svenska värderingar. Vi måste stå upp för solidaritet och allas lika värde. påbrå som mindre kompetenta är ett slag under bältet för alla oss som faktiskt sköter oss och bidrar till att bygga upp Sverige. Vi har samma rätt till ömsesidig respekt och inklu- dering som vilken svensk som helst. Svenskhet sitter inte i blond hårfärg eller hudtyp 1–2. Nej, svenskhet sitter i de svenska värderingarna som solidaritet, respekt, tolerans, plikt- känsla, allas lika värde och viljan att stå upp för de svaga. Och den absolut viktigaste värderingen av dem alla – att dumpa allt vad nepo- tism och korruption heter och låta yrkeskompetensen bana vägen för framgång. Att normalisera vardags­ rasism är därför väldigt osvenskt! Tack och lov att jag inte lyssnade på min syokonsulent.  Rättelse Eric Secher – Den föränderliga kirurgiska arbetsmiljön, Svensk Kirurgi nr 3/2021 Artikeln avslutas: 3. Vad händer med samhället, politiken och vardagslivet när icke medvetna men ytterst intelligenta algoritmer känner oss bättre än vi känner oss själva?" 4. Är vi lurade? Eller kanske snarare, har vi lurat oss själva? Ska vara: 3. Vad händer med samhället, politiken och vardagslivet när icke medvetna men ytterst intelligenta algoritmer känner oss bättre än vi känner oss själva?" Är vi lurade? Eller kanske snarare, har vi lurat oss själva?