113 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 nummer 3/2023 Årgång 81 Svensk Kirurgi Kloka kliniska val KIRUB-dagarna Kirurg i Ghana
114 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023
113 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Innehåll Ledaren Förväntningar och förhoppningar Linus Axelsson, Karlskrona...........................................................................115 Chefedaktören reflekterar Tack! Anna Höök, Stockholm................................................................................117 Föreningsnytt Kallelse till SKFs årsmöte........................................................................118 Kloka kliniska val Kloka kliniska val för kirurger Martin Almquist, Lund................................................................................ 120 Fortbildning Svenska kirurger saknar strukturerad fortbildning Anna Höök, Stockholm............................................................................... 124 Fortbildning i Finland Nina Lindfors, Helsingfors........................................................................... 129 Utbildning Ny utbildningsbok 2022 C Ihre Lundgren, G Jansson-Palmer, A Kjellin, alla Stockholm........................ 130 Replik: Kirurgutbildning – en liten betraktelse Ann Kjellin, Stockholm............................................................................... 133 ERAS Perioperativa protokoll – viktiga för sjukvården nu och framåt Ulf Gustafsson, Stockholm.......................................................................... 134 Kirurgveckan Kirurgveckan 2023 – presentation av Region Örebro läns kirurgiska verksamhet Pernilla Nyman, Göran Wallin med flera, Örebro............................................140 Mötesreferat KIRUB-dagar i soligt Karlstad Isabelle Nodby, Karlstad. .............................................................................146 Kolorektaldagarna i Malmö P Buchwald, Malmö, H Jutesten, Lund, K Landerholm, Jönköping. ................. 151 Vårmöte med delföreningar, studierektorer m fl Helena Taflin, Göteborg.............................................................................. 154 Bakjoursfallet del 1 Irreponibelt navelbråck hos obes patient Karl Kodeda, Göteborg/Varberg.....................................................................157 Kursreferat Davoskursen fyrtioårsjubilerar Caroline Williamsson, Lund. ....................................................................... 158 Arbetsmiljö Dygnsvila – ett krav som påverkar de kirurgiska förutsättningarna Anna Höök, Stockholm............................................................................... 161 Antibiotikaprofylax Rutin för antibiotikaprofylax vid bukkirurgi – baserat på fakta? Claes Hjalmarsson, Halmstad...................................................................... 162 Reflektion Det är inte procenten, det är volymen Per J Nilsson, Stockholm............................................................................ 164 Reseberättelse Kirurg i Ghana Ramia Stolt, Borås......................................................................................166 Personporträtt Den illustrerande kirurgen Anna Höök, Stockholm................................................................................170 Bakjoursfallet del 2 Svar på bakjoursfallet Karl Kodeda, Göteborg/Varberg.....................................................................174 Reflektion Hur är det med patienten? – lite bättre Per-Olof Nyström, Linköping.........................................................................176 Krönika Att våga bryta traumatiserande generationsnormer Ramia Stolt, Borås......................................................................................178 Aktuella KUB-kurser................................................................................180 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare, chefredaktör Anna Höök Stockholm anna.hook@capiostgoran.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Per Hede per.hede@regionvarmland.se Christina Jansson christina.jansson@regionjh.se Helena Taflin helena.taflin@svenskkirurgi.se Hildur Thorarinsdottir hildur.thorarinsdottir@skane.se Jonas Wallinder jonas.wallinder@rvn.se Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 4/2023 24 augusti V 40 5/2023 27 september V 45 6/2023 8 november V 51 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 738, 101 35 Stockholm Besöksadr: Klara Östra Kyrkogata 10 Tel 072-221 42 04 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Omslag från Skansens pressrum
114 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Integrerad Full HD kamera & luppbelysning för dokumentation av rörlig bild och stillbild vid kirurgiska ingrepp. Ultra-lättvikt: endast 19 gram! Obehindrad rörlighet med endast en kabel Sladdlös WiFi uppkoppling & streaming i realtid flamingo NYHET info@ergoluppar.se www.ergoluppar.se ergoluppar Välkommen att besöka vår monter på Kirurgveckan 2023.
115 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Ledaren Förväntningar och förhoppningar LINUS AXELSSON Ordförande linus.axelsson@svenskkirurgi.se Våren är förväntningarnas och förhoppningarnas tid. Livet blir lite enklare att leva när ljuset kommer, och sommarens vårdplats- och operationskapacitetsbrist inte gett sig till känna ännu. En del har förhoppningar om att ha klarat av specialistexamen i kirurgi. Den gick av stapeln femte maj och i år var deltagarna många, vilket gläder oss i styrelsen mycket. Socialstyrelsen kommer inte att göra den obligatorisk, men vi hoppas att alla ST-läkare i kirurgi så småningom kommer att genomgå den för att bekräfta kvaliteteten på sin utbildning. Vi hoppas också att arbetsgivare kommer att belöna ett deltagande. Andra är förväntansfulla inför besked om att deras abstrakts blir antagna till kirurgveckan. Några hoppas på ett stort deltagande på deras sessioner samma vecka. Några hoppas bli antagna till höstens SK-kurser, bakjourkurser eller ATLS-kurser som SKF står bakom, och som anordnas av engagerade kirurger i hela landet. Det är ett fantastiskt arbete som görs, och vi kan vara stolta över att så många kirurger i Sverige bidrar. Men det finns utrymme för fler kursarrangörer, kanske något som ni på er klinik ska överväga. I Ukraina finns förhoppningar på att våroffensiven (som kanske startat när tidningen går i tryck) ska förändra situationen i det pågående kriget, och förväntningar på att de ukrainska kirurgerna ska fortsätta erbjuda bra vård till de som behöver hjälp. Jag lyssnade nyligen på flera föredrag från läkare som arbetat vid fronten, och blev imponerad av både den vård de lyckades tillhandahålla, och att de bedriver aktiva studier i bland annat Bachmut och Kramatorsk kring nya metoder för diagnostik och behandling av krigsskador. De föreläste bland annat om en utvecklad metod för FAST, U-FAST, för diagnostik av tarmskador i avsaknad av CT, samt endoskopiska och laparoskopiska metoder för behandling av tarmskador. Ödmjukt får man nog erkänna att de lyckas med detta med mer begränsade resurser och under sämre förhållanden än någon av oss har, så vi borde kunna bedriva studier på samtliga kliniker i Sverige. Nyligen var vi en delegation från Svensk Kirurgisk Förening på tyska motsvarigheten till Kirurgveckan, som ni kan läsa om i tidningen. Bland kirurgerna där fanns förhoppningar att samhället ska lösa de utmaningar som vården där står inför; sjuksköterskebrist, vårdens ekonomiska utmaningar, en sviktande fortbildning, mindre operationstid och liknande. Kändes lite som hemma. Vår chefredaktör Anna Höök lämnar med detta nummer över till Jonas Wallinder från Sundsvall som är varmt välkommen i sin nya roll. Man blir imponerad av det fantastiska arbete Anna gjort, och vi kommer att sakna hennes energi och kreativitet i styrelsen. Stort tack! Själv ser jag fram emot en teamstärkande intensiv arbetsperiod i sommar, en lagom varm och solig sommarsemester och en fantastisk final med Kirurgveckan i Örebro. Jag hoppas vi ses där.
116 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 www.molnlycke.se/produkter- losningar/instrument-for- laparoskopisk-kirurgi/ Läs mer på www.molnlycke.se Mölnlycke Health Care AB, Box 13080, Gamlestadsvägen 3 C, 402 52 Göteborg. Tel. 031 722 30 00. Mölnlycke, BARRIER, ProcedurePak, Biogel, Mepilex och Safetac är varumärken, namn och logotyper som är globalt registrerade av en eller flera företag i Mölnlycke Health Care-gruppen. © 2020. Mölnlycke Health Care AB. Med ensamrätt. SESU1072209 av din förberedelsetid går att spara, vilket möjliggör att fler ingrepp kan utföras1 1. Greiling, M. A multinational case study to evaluate and quantify time-saving by using custom procedure trays for operating room efficiency. Data presented at the 23rd Congress of the European Association of Hospital Managers, Zurich, Switzerland, September 2010 (poster). Truly customised laparascopic solutions Monopolär L-hook handaktiverad, möjliggör exakt, kontrollerad dissektion och koagulering av kärl och vävnader. Instrumentet, kabeln och kopplingarna är PVC-fria och med en PTFE-beläggning på den aktiva delen av elektroden. Även tillgänglig i Mölnlyckes kundanpassade set. PVC-fri och PTFE-beläggning Kom och besök oss i vår monter på Kirurgveckan 21-25 augusti i Örebro
117 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Chefedaktören reflekterar Tack! Ordet är välanvänt men inte slitet. Fyra bokstäver som vi kan lägga så mycket känsla och tacksamhet i. Tack kommer från runsvenskans þakk och betyder då ”nåd” och ”välbehag”. Det är också rotbesläktat med ”tänka”. Ständig glädjekälla Med den här spalten, som blir min sista, vill jag rikta ett stort tack till alla jag fått arbeta med under mina nästan sex år som chefredaktör för tidningen. Det har varit roligt att få kontakt med alla skribenter som så flitigt och engagerat skrivit för tidningen – vilket otroligt arbete ni gjort och gör. Tack för att ni skriver. Stort tack också till er som läser tidningen och kommer med synpunkter, det hjälper till att göra tidningen bättre. Redaktionskommittén, med varierande sammansättning av redaktörer, har alltid varit full av idéer och entusiasm. Tack för alla intressanta möten. Styrelsearbetet har under de här åren letts av tre olika ordföranden och ledamöterna har också ändrats, gemensamt är att alla varit kloka, trevliga och fokuserade. Jag är imponerad av att det finns så många fina kollegor. Tack för att jag fått vara en del av det. Jag blev den första kvinnliga chefredaktören, tack valberedningskommittén för förtroendet. Och så Barbara. Tack känns för litet. Svensk Kirurgisk Förenings nav genom alla år och en ständig glädjekälla. Outtröttlig, problemlösande och med järnkoll på allt och alla. Vad hade vi gjort utan dig? Det har varit inspirerande att utveckla och utforma tidningen tillsammans med alla engagerade personer och att få driva olika undersökande artikelidéer om organisatoriska strukturer och annat viktigt. Likaså har det varit ett kul projekt att starta Svensk Kirurgis Instagramkonto för att ge förutsättningar att sprida kunskap om läget på alla våra kirurgkliniker till varandra. ser och fokusområden, från KIRUB-dagar i Karlstad via kolorektalkirurgi i Malmö till praktisk kirurgkurs i Davos. Örebro, som är värd för den kommande Kirurgveckan, presenterar sin omfattande kirurgiska och akademiska verksamhet och välkomnar alla till staden i augusti. Den nya utbildningsboken är klar och i enighet med önskemål från samtliga remissinstanser har kraven skärpts, framförallt de praktiska kraven. Materialet finns att se i sin helhet på SKF:s hemsida och artikelförfattarna uppmuntrar alla att gå in och läsa. Kloka kliniska val heter ett projekt som ska se över hur vi bäst fördelar våra begränsade resurser så att vi inte utför onödig och kostsam vård. Med fokus på kirurger beskriver artikelförfattaren bakgrund och pågående arbete. Vi fortsätter att fokusera på fortbildning och i en redovisning kan ni läsa om hur ni svarade på den enkät som föreningen skickade ut förra året. Det är tydligt att fortbildningen varit eftersatt under flera år och att det med mäklarord ”finns förbättringspotential”. Tacksamhet Att avsluta dagen med att tänka på tre saker man är tacksam över, stora som små, kan vara ett sätt att uppnå lycka. Och faktiskt känns det inte ganska bra att få tänka tillbaka på dagen på saker man är tacksam över. Det kan vara att hålla en kär hand i sin, att känna doften av nyutslagna syrener en försommarmorgon eller att ha färdigställt ett nummer av Svensk Kirurgi. Och visst blev det ett fint nummer! För som vanligt; när professionen får bestämma blir det bra. Jag önskar er trevlig läsning och en glad midsommar! Tack för mig! Gott och blandat I detta nummer kan ni läsa mötes- och kursreferat från skilda geografiska platANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@capiostgoran.se
118 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Föreningsnytt Kallelse till årsmöte för Svensk Kirurgisk Förening Plats: Kirurgveckan Örebro, Conventum Tid: Onsdag 24 augusti 2023, kl 10.00–10.45 Dagordning 1. Val av mötesordförande 2. Val av mötessekreterare 3. Godkännande av dagordning 4. Val av två justeringsmän 5. Skattmästarens årsrapport 6. Svensk Kirurgi 7. Utbildningskommittén • Certifierade bakjourer 8. Programkommittén • Kirurgveckan 9. Internationella sekreteraren 10. Kommittén för kirurgisk forskning 11. Revisionsberättelse – ansvarsfrihet för styrelsen 12. Årsavgift för 2024 13. Stadgeenliga val: • val av ordförande 2024–2027 • val av internationell sekreterare 2024–2026 • val av chefredaktör 2024–2026 • val av två ordinarie revisorer 2024 • val av två revisorssuppleanter 2024 • val av två ordinarie fullmäktige i SLS, 2023–2024 • val av två suppleanter fullmäktige i SLS, 2023–2024 • val av ledamot till valberedningen, 2024-2026 14. Motioner/propositioner till Svensk Kirurgisk Förening • Förslag på namnändring av Kirurgveckan 15. Övriga frågor • Hedersledamot 16. Mötets avslutande Stockholm maj 2024 Andreas Muth Ann Kjellin Martin Almquist Vetenskaplig sekreterare Utbildningssekreterare Internationell sekreterare
119 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Valberedningens förslag för Svensk Kirurgisk Förening Årsmöte 2023-08-23 Ordförande 2024–2027 Linus Axelsson, Karlskrona Omval Internationell sekreterare 2024–2026 Martin Almquist, Lund Omval Chefredaktör 2024–2026 Jonas Wallinder, Sundsvall Nyval Revisorer: • Ordinarie 2024 Jonas Bengtsson, Göteborg Omval • Ordinarie 2024 Elisabeth Abdon, Östersund Omval • Suppleant 2024 Linn Westin, Stockholm Omval • Suppleant 2024 Anne Cervin, Göteborg Omval Valberedningens sammansättning: Roger Olofsson Bagge, Göteborg (sammankallande), Jeanna Joneberg, Stockholm, Layla Mirzaei, Helsingborg. Föreningsnytt Svensk Kirurgisk Förenings fortbildningsstipendium Behörighet Fortbildningsstipendium kan sökas för kirurgisk fortbildning av läkare som är medlemmar i SKF. För behörighet krävs medlemskap i Svensk Kirurgisk Förening innevarande år. Fortbildningsanslag kan erhållas endast vid ett tillfälle. Villkor Fortbildningen ska genomföras inom en tidsperiod av ett år från beviljat anslag. I ansökan ska en fortbildningsplan, CV, intyg om accepterad fortbildningsvistelse från mottagande enhet samt en budget för resor och boende bifogas. Fortbildningsstipendiet kan sökas för klinisk fortbildning på kirurgisk enhet inom Sverige eller Norden. Bidrag Maximal möjlig utdelning är 50000 kronor. Erhållet stipendium är ämnat för rese- och boende- kostnader under fortbildningsvistelsen. Lönekostnaden förutsätts den klinik stå för vid vilken man har sin anställning. Ansökan Ansökningarna kommer att bedömas av SKF:s styrelse. Sista ansökningsdatum är 13 augusti. Ansökan mailas till kansliet@svenskkirurgi.se Förlängd ansökningstid till 13 augusti!
120 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Alla dagliga beslut Varje dag fattar vi som kirurger hundratals, ja kanske tusentals beslut. De flesta av dessa beslut tar vi helt omedvetet, nästan automatiskt. Många gånger är det kloka valet så uppenbart att vi knappt reflekterar över att beslutet är ett beslut. I andra fall kan vi behöva fundera. Behöver patienten opereras? Redan nu i natt, eller kan tillståndet vänta till imorgon? Välj klokt Att välja klokt innebär att välja det som gagnar patienten. För inte alltför länge sedan satte den medicinska tekniken tydliga gränser. Patienter över en viss ålder eller med ganska lindrig komorbiditet kunde inte opereras, eftersom risken för allvarliga komplikationer, till och med död, var allt för hög. Narkosen vägrade söva patienten, helt enkelt. Men efterhand som den perioperativa tekniken utvecklats kan vi göra alltmer för allt fler. Mycket gamla patienter med omfattande samsjuklighet klarar att genomgå avancerad kirurgi. Vi har blivit duktigare i såret. Det blöder mindre. Vi når organ inifrån. Narkosmedlen är skonsammare. Vi har bättre koll på samsjukligheten preoperativt. Aortarekonstruktion, pankreatikoduodenektomi, esofagektomi, rektumamputation – stora, avancerade operationer kan nu utföras på mycket gamla och ganska sjuka människor. Med modern anestesi, modern operationsteknik och modern intensivvård överlever patienterna inte bara operationen, utan både 30 och 90 dagar postoperativt. Modern utredning och behandling Samtidigt har bilddiagnostiken blivit alltmer tillgänglig och högupplöst. Vi ser fler små knutor och knölar hos allt fler människor. Är man riktigt orolig och har pengar över kan man till och med få göra en helkroppsmagnetkameraundersökning, även om man inte har ett endaste symtom. De i genomsnitt 2,7 incidentella fynden som en sådan undersökning detekterar per patient och som bör utredas vidare får sedan handläggas i den redan belastade sjukvården. Den medicinska icke-operativa behandlingen, alltså läkemedlen, har utvecklats enormt. Många sjukdomar som förut var dödliga eller åtminstone obotliga, botas eller hålls i schack med moderna läkemedel. Immunterapi för vitt skilda tillstånd som multipel skleros, metastaserat malignt melanom och multipelt myelom, för att nämna några, håller dessa tidigare obotliga sjukdomar stången. Längre och friskare liv Följden av detta är bland annat att människor lever längre och friskare liv. Men det ger också sjukvården svåra utmaningar. En sådan utmaning är att allt fler patienter med kirurgisk sjukdom har flera ytterligare sjukdomar. Förutom det tillstånd som är aktuellt för oss kirurger, exempelvis pankreascancer eller rupturerat aortaaneurysm, struma eller ljumskbråck, har våra patienter ofta många andra sjukdomar, mer eller mindre allvarliga. Det gör det svårare att välja klokt. Exakt hur lång är överlevnaden om man har oligometastatiskt melanom som är stabilt på immunterapi? Och samtidigt lindrig njursvikt? Begynnande närminnessvikt? Men bor hemma i villa, hugger ved, sköter sig själv? Om man är sjuttio år? Sjuttiofem? Åttio? Ska man då opereras med Whipples procedur för Kloka kliniska val Kloka kliniska val för kirurger Martin Almquist, endokrinkirurg i Lund, internationell sekreterare i SKF, har ett uppdrag inom SLS att utveckla Kloka kliniska val för svensk sjukvård. Vi behöver ett förändrat synsätt för att kunna fortsätta ge god, uppdaterad, evidensbaserad vård till så många som möjligt med de begränsade resurser vi har. Vi måste sluta utföra vård utan nytta. MARTIN ALMQUIST Lund martin.almquist@med.lu.se
121 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 ett misstänkt adenokarcinom i pankreashuvudet? Eller ska man låta bli? Snabb kunskapsutveckling Dessutom är kunskapsutvecklingen lavinartad. En tsunami av nya publikationer, ny data, nya rön, väller över oss. Varje minut publiceras ytterligare tre vetenskapliga artiklar på PubMed. Många, både inom och utom sjukvården, sätter sitt hopp till denna data, algoritmerna, den artificiella intelligensen. Genom att suga i sig all data om alla människor kan AI alltid veta vad en enskild patient behöver. Vi frågar chatGPT! Människor eller algoritmer? Tyvärr tror jag att AI är en utopi. Algoritmerna kommer inte på länge än kunna ersätta oss läkare. Och trots all ny kunskap kan vi ofta med vår yrkesutbildning, kliniska erfarenhet, allmänt sunt förnuft och gott omdöme själva ta beslut, även i komplicerade fall utan kunskapsstöd. Jag tror att våra patienter vill träffa en medmänniska som är kunnig och innehar en expertis inom just den sjukdom patienten har. Jag tror vidare att patienten vill bli lyssnad på och sedan ha en ärlig och rak redogörelse för de olika behandlingsalternativen. ”Vad händer om jag inte gör något alls? Hur stor är risken att jag drabbas av något obehagligt om jag väljer kirurgi? Vad är chansen att jag botas? Hur länge lever människor i genomsnitt med mitt tillstånd? Finns det andra behandlingar? Om jag får obehagliga symtom, kan man behandla dem även om man inte kan behandla grundsjukdomen?” Informerat val i samråd Att välja klokt som läkare innebär att utifrån sin erfarenhet och kunnande försöka sätta sig in i patientens situation, hur skulle jag själv vilja bli behandlad? Ett sätt att diskutera med patienten är att förtydliga vad målet med operationen är. När patienten är helt införstådd med vilken som är den förväntade positiva effekten av operationen, ”om dina smärtor beror på gallstenar blir du av med smärtanfallen, bråcket kommer att försvinna när vi lägger in ett nät”, kan man sedan tala om förväntade och oväntade jobbiga saker. En svår sak är om vi inte lyckas med uppsåtet, exempelvis om vi under operationen upptäcker att cancern inte går att operera bort, eller att patienten även efter kolecystektomin fortsätter ha ont i magen. Andra besvärliga konsekvenser som vi förväntar oss men som patienten kanske inte alltid är införstådd med är smärta, illamående, viktnedgång, svaghet, trötthet, ärrbildning och funktionsinskränkning. Det vill säga vanliga effekter av kirurgi även om ingen komplikation tillstöter. Slutligen kan man diskutera oväntade komplicerade saker, som lunginflammation, sårinfektion, anastomosinsufficiens, reoperation, IVA-vård, i värsta fall död. För säkerhets skull En vanlig situation är när vi (eller kanske mest våra kollegor!) gör en undersökning ”för säkerhets skull”. Vi har egentligen redan bestämt oss för en strategi, en plan, en handläggning, och undersökningen som vi beställer ”för att inte missa något” kommer med extremt låg sannolikhet påverka den plan vi lagt. Andra klassiska exempel på onödiga eller till och med skadliga åtgärder från den kirurgiska vardagen är när urinkatetern får sitta en dag för länge, när vi tar blodprover på patienter som kliniskt är på bättringsvägen och bara väntar på att få komma hem, när vi inte byter från intravenös till peroral läkemedelsbehandling, trots att det finns ett fullgott peroralt alternativ och patienten kan ta tabletter. Screening Screening har för vissa sjukdomar bevisats sänka mortaliteten på befolkningsnivå. Men läkare och patienter underskattar ofta både hur många som måste screenas för att identifiera ett fall, och hur många falskt positiva fynd som screening leder till. För att screening ska sänka mortaliteten förutsätts ofta optimala förhållanden. Om komplikationsfrekvensen till screeningmetoden i rutinsjukvård är större än i de studier som utvärderat screening kan det hända att beräkningarna inte stämmer. Dessutom når screening sällan individerna med högst risk för sjukdom, för trots inbjudan kommer inte just de till undersökning. Screening kan därför komma att undersöka de friskaste, vilket innebär de med lägst sannolikhet för sjukdom, till en risk som därmed överstiger nyttan. Kloka kliniska val En tsunami av nya publikationer, nya rön och ny data väller ständigt över oss. Varje minut publiceras tre vetenskapliga artiklar på PubMed.
122 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Vård utan nytta Lågvärdevård är vård utan nytta för patienten. Den är per definition onödig och potentiellt farlig. Studier visar att komplikationer till lågvärdevård inte är ovanliga. Dessutom tar den stora resurser. Trots att vi upplever betydande problem med tillgängligheten i svensk sjukvård fortsätter vi att ordinera, beställa och utföra lågvärdevård. En förklaring till denna paradox kan vara vårt perspektiv, vårt synsätt. Som läkare är vi patientens advokat, inte patienternas, eller systemets. Jag värnar min patient, just den jag har framför mig. Jag vill det bästa för just honom eller henne. I min önskan att hjälpa hen kan jag ledas att göra mer än vad som behövs. Vår kultur betonar mer, större, dyrare. Patient eller anhörig kan ha starka önskemål om att exempelvis en viss röntgen måste göras. Alltför ambitiösa vårdprogram kan ge rekommendationer om behandling, utredning och uppföljning, trots att evidens saknas eller att det i vissa situationer kanske vore bättre att avstå helt. Åtgärder utan evidens ska bort Kloka kliniska val, den svenska varianten av Choosing Wisely, innebär, som jag tolkar det, två olika saker. Den ena är att ta fram listor över åtgärder som borde utmönstras, det vill säga åtgärder som saknar evidens för att de gör nytta, eller som har evidens för att de är skadliga, och som ändå förekommer i vården. Choosing Kloka kliniska val Wisely i bland annat USA och Kanada publicerar och uppdaterar sådana listor, till exempel choosingwisely.org eller choosingwiselycanada.org. Förändrat synsätt Den andra aspekten av kloka val är ett förändrat synsätt. I ett sjukvårdssystem med begränsade resurser gäller det att använda resurserna klokt, så att så många som möjligt får så mycket nytta som möjligt. Självfallet kan man föreställa sig att sjukvården tillförs mer resurser. Det kanske går att höja skatten på sina håll. Man kan kanske införa större egenandel, så att patienter via försäkringar eller avgifter får betala mer. Det är också möjligt att svensk sjukvård kan effektiviseras, så att man utför fler operationer, undersökningar och åtgärder med samma resursåtgång. Smarta arbetssätt, ekonomiska incitament och andra bonusar kan ge ökad produktivitet. Men det är svårt att föreställa sig att detta ger oss oändliga resurser. När vi kan göra så mycket för så många, måste vi själva reflektera över varje enskilt beslut – är det ett klokt kliniskt val? Använd tid och resurser rätt Multidisciplinära konferenser, MDK, har för vissa sjukdomar visats öka kvaliteten i omhändertagandet, och därmed leda till bättre utfall. Men MDK är resurskrävande. Och ofta saknas kunskap om patienten på MDK. En MDK kan diskutera patienten trots att ingen av de närvarande ens träffat hen. MDK leder också ofta till att beslut skjuts upp. Handläggningen drar ut ännu längre på tiden. Ett vist och klokt användande av MDK innebär inte att varenda patient som träffar kirurg måste diskuteras på MDK. Sjukvårdens medarbetare belastas av möten och utredningar. Arbetsgrupper tillsätts, ibland med oklart mandat, oklart syfte och oklart mål. Utvecklingsarbete ska alltid prioriteras men klinikledningen måste också kunna säga nej till onödiga möten, rapportering och datainsamling som inte kommer att leda till ökad patientnytta. Att avstå från att delta i möten som leder till begränsad eller obefintlig patientnytta borde vara ett självklart klokt kliniskt val. Man kan fundera på om det är ett klokt val att lägga stora resurser på att ta fram nationella kunskapsstöd om det redan finns förträffliga internationella guidelines. Det vore kanske bättre att låta läkarna använda tiden till fortbildning? Kloka kliniska val kommer inte ensamt att lösa sjukvårdens utmaningar. Men vi kan inte å ena sidan klaga över bristande resurser och politiker som inte förstår oss, och å andra sidan låta bli att inse att vi också har ett ansvar. Vi som kliniker, vi som träffar patienterna, måste våga diskutera och ibland avstå behandling, utredning eller åtgärder. Vi måste sluta utföra vård utan nytta. För våra patienters skull. Nu är det hög tid att säkra sin plats till Svenska ERCP-dagarna 26–27 september i Umeå Vi träffas på Väven, alldeles vid älven, 26–27 september. Temat för mötet är tvåfallt: • ERCP vid palliation respektive ERCP-combos! För mer information och anmälan, se www.ercp.se Varmt välkomna!
123 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Hedersföreläsningar till minne av docent Mattias Block 1 september 09.30 Välkomstka e 10.00 Introduktion – Hanna de la Croix och Maria Hermanson 10.15 Sahlgrenska och kirurgisk behandling av IBD – Tom Öresland 10.45 Kockreservoar – Jonas Bengtsson, Pär Myrelid och Anna Solberg 11.15 Paus 10.30 ”Uppåt, framåt” – Eva Angenete 12.00 Lunch 13.00 The pouch behaving badly – Omar Faiz 13.45 Studier vid IBD – Caroline Nordenvall 14.15 Ka epaus 14.30 Hälsningar från Ethicon, Janssen och Suturion 15.00 Utbildning – hur ska vi föra vidare kunskap? – Lars Börjesson Plats: SU/Östra sjukhuset, Diagnosvägen 11, aulan Anmälan: Senast 1 juni till mathilda.karlsson@vgregion.se. Max 100 personer
124 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Fortbildning Definition av fortbildning Inledningsvis kan man diskutera vad som omfattas av benämningen fortbildning. Det finns ingen tydlig definition, men där ingår kongresser och konferenser nationellt och internationellt, praktiska och teoretiska kurser av olika slag, mellanjours- och bakjourskurser, intern fortbildning, seminarier och webinarier samt auskultation på annan klinik, i Sverige eller utomlands. Man kan också fundera över om forskning, deltagande i forskarutbildning på skilda plan och presentation av forskningsresultat kan inkluderas i termen fortbildning. SFOG, gynekologernas medlemsförening, formulerar det så här: ”Fortbildning är det kontinuerliga lärande som behövs för att läkare ska bibehålla och utveckla sin professionalitet”. Ansvarsfråga Ansvaret för att läkare i Sverige ska få nödvändig fortbildning vilar i första hand på den individuella läkaren och sektions- och verksamhetschefer. Det finns inte något regionalt/ beställaransvar eller något nationellt/ statligt ansvar. På en del kliniker har verksamheten krav på kontinuerlig fortbildning som också ska redovisas, men de flesta har inte kravställt fortbildningen. Det finns vetenskapligt stöd för att resultaten i vården försämras om fortbildningen eftersätts och att det leder till ojämlik vård sett ur ett nationellt perspektiv. Man kan till och med slå fast att brist på fortbildning är ett hot mot patientsäkerheten. Fortbildning historiskt De senaste åren har fortbildningen för specialistläkare i Sverige minskat drastiskt. År 2005 hade specialistläkare i snitt 9,1 fortbildningsdagar/år och 2019 hade specialistläkare i snitt 5,3 fortbildningsdagar/år. Det är en dramatisk nedgång som behöver vändas. Dessa siffror har tagits fram av Läkarförbundet som också konstaterar att det är ett stort spann mellan hur många utbildningsdagar man får mellan regionerna, från 1,8–8 dagar/ år. I undersökningen ses även att antalet timmar per vecka för internutbildning/egen fortbildning ligger på konstant låga nivåer (1-2 timmar/ vecka). Pandemin drabbade läkares fortbildning hårt. Fortbildning – framtid Kontinuerlig uppdatering bör kravställas och kontrolleras eller redovisas, det är de flesta överens om. Läkarförbundet rekommenderar att samtliga specialistläkare i Sverige har minst tio dagars fortbildning årligen och fyra timmar avsatt tid för internutbildning eller egen fortbildning varje vecka. Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet vill att huvudmannen (regioner/staten) ska ta ansvar och ge förutsättningar för tillräcklig fortbildning. På kliniknivå behövs individuella fortbildningsplaner, dokumentation och uppföljning av samtliga läkares fortbildning. Läkarförbundets fortbildningspolicy slår fast att det Svenska kirurger saknar strukturerad fortbildning – SKF:s fortbildningsenkät redovisas Fortbildning av färdiga kirurgspecialister är en viktig fråga för Svensk Kirurgisk Förening. Förra året skickade föreningen ut en fortbildningsenkät till Sveriges samtliga kirurger. Den visar att fortbildningen är eftersatt – och efterlängtad. ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@svenskkirurgi.se
125 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 krävs nationell reglering i form av föreskrift, individuell fortbildningsplan, en särskild och separat redovisad budget för extern fortbildning, extern uppföljning av huvudman och sist men inte minst redovisning av fortbildning vid upphandling av vård. Sjukhusläkarna har liknande krav och verkar för en nationellt reglerad fortbildning, individuell fortbildningsplan, en grundbemanning där fortbildning, forskning och handledning finns medräknat och en öronmärkt budget för fortbildning. Man vill också ha ett samarbete med industrin med etisk transparens och goda möjligheter för kirurger att komma till träningscentra med simulatorer. Fortbildningen ska redovisas i årlig verksamhetsberättelse och man propagerar för införande av fortbildnings-SPUR som tidigare genomförts vid ett tillfälle på prov. Sjukhusläkarna anser det centralt att fortbildning finns med som krav vid upphandling av vårdavtal. Svenska Läkaresällskapet anser att regeringen bör ge SoS i uppdrag att utreda hur vårdgivarens ansvar kan förtydligas samt IVO uppdraget kring hur tillsynen kan förstärkas. De tycker också att regeringen bör tydliggöra att huvudmannen redan har ansvar för god vård och ska ge vårdgivare rimliga förutsättningar att bedriva vården i enlighet med lagkraven. Tillräckliga resurser måste avsättas för vårdgivarens ansvar att erbjuda regelbunden fortbildning. De menar att en tydlig reglering av vårdgivarens ansvar är ett stöd för den enskilde läkaren och att frågan om fortbildning enbart kan ägas av professionen. SKF:s fortbildningsenkät Enkäten skickades ut föregående år och hade 566 svarande. Den genomsnittliga svarstiden var knappt tre minuter, det är vad som anses rimligt att avsätta för liknande enkäter (i vår stressade kliniska vardag finns inte mycket tid över för annat). Av de svarande var 36 procent kvinnor och 64 procent män, vilket är väsentligen representabelt för medlemmarna i stort. 56 procent innehade en BÖL- eller ÖL-tjänst, 27 procent var specialister och övriga var ST-läkare eller pensionärer, vilket innebär att vi egentligen skulle behöva räkna bort 17 procent av svaren. En majoritet, 42 procent, var anställda vid ett universitetssjukhus, 35 procent uppgav sig arbeta på ett länssjukhus och 17 procent på ett länsdelssjukhus. Att fördelningen såg ut så kan man fundera över, kanske beror det på att anställda vid universitetssjukhusen i högre grad prioriterar att delta i enkätundersökningar eller att det finns mer tid för liknande arbetsuppgifter i schemat. Över hälften av enkätdeltagarna bedrev aktiv forskning, vilket svarar väl mot att de flesta som svarat på enkäten var anställda vid universitetssjukhus. Slutligen fick vi in över tvåhundra fria kommentarer, varav en del kommer att redovisas senare i denna text. Lärandekultur Svaren om den egna arbetsplatsen har en kultur som uppmuntrar lärande Fortbildning
126 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 kan tolkas mer positivt eller negativt beroende på hur man vinklar det. En majoritet svarar att man instämmer delvis, men nästan lika många skriver att man instämmer helt. Endast en liten del av de svarande menar att de huvudsakligen inte eller inte alls har en lärandekultur på arbetet. Vi har valt att se det på motsvarande sätt som Läkarförbundet tolkat en liknande fråga i sin omfattande fortbildningsenkät, nämligen så att vi har ett mycket positivt lärandeklimat på våra arbetsplatser. Vi har en gemensam strävan att både lära oss och att lära ut, men kanske försvåras detta ibland av stress och tidsbrist som gör att man helt enkelt inte hinner. Brist på struktur Endast omkring elva procent uppger att de har en tydlig struktur på kliniken för medicinsk fortbildning. De allra flesta kliniker verkar alltså sakna en struktur för hur specialisterna ska fort- och vidareutbildas. En del i en sådan struktur är en personlig fortbildningsplan, vilket en fjärdedel har, men tre fjärdedelar av våra kollegor saknar helt. En fortbildningsplan kan både ge överblick över den egna kunskapsfördjupningen och också användas för planering och påtryckning för att få möjlighet att genomföra de kurser och andra fortbildningsaktiviteter man behöver. Endast 18 procent uppfattar att de får den fortbildning de borde ha och som verksamheten kräver, det är tydliga siffror som visar att vi måste ha fokus på att göra detta bättre. Här kan tilläggas att 33 procent inte fick någon fortbildning under pandemiåren och 17 procent inte heller någon fortbildning år 2022. I kommentarerna nämns bristande ekonomiskt underlag som ett starkt skäl, men sannolikt bidrar en bristande struktur för fortbildning också till detta. Åttiofem procent uppger att de inte har någon uppföljning av sin fortbildning på kliniken och att det saknas tydliga uppföljningsrutiner. Nationella riktlinjer Det pågår ett stort arbete inom nationell kunskapsstyrning och NPO för Fortbildning att utforma uppdaterade riktlinjer för samtliga specialiteter och i princip samtliga diagnoser. För våra egna subspecialiteter uppger över 50 procent att de saknar relevant uppdaterad kunskap om de nationella riktlinjerna. Bristen på intern fortbildning slår sannolikt igenom här. Tolv procent har en timme avsatt för intern fortbildning eller egna studier varje vecka, en övervägande majoritet har inte någon tid alls – att jämföra med Läkarförbundets krav på minst fyra timmar per vecka. Något förvånande uppger 52 procent att de deltagit i fortbildning om nationella riktlinjer/ kunskapsstöd inom sin subspecialitet. Krav på fortbildning De flesta arbetsgivare ställer inte några krav på fortbildning, omkring 70 procent av de svarande uppger att verksamheten inte har kravställt fortbildningen. Fortbildningen finansieras till största del av arbetsgivaren (87%),
127 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 men det förekommer även att man använder fonder, anslag och forskningsmedel, får stöd från industrin eller betalar ur egen ficka. Att få ledigt för forskning från den kliniska verksamheten tycks gå rimligt bra, endast 14 procent svarar att det inte går. Fria kommentarer Det kom många kloka svar och kommentarer till frågan ”Vad kan vi göra för att förbättra fortbildningen för kirurger i Sverige?” i enkäten. Det är tydligt att svenska kirurger är både engagerade och ambitiösa. En kommentar som återkom i olika formuleringar var: ”Krav på fortlöpande fortbildningar och examinationer”. Det var också många som skrev om den ansträngda ekonomin på kliniken som ett hinder för fortbildning: ”…krav på fortbildning... Nu faller det på den enskilda individen att studera på fritiden. Arbetsgivaren bör ha finansiella medel vigda till detta ändamål. Hösten 2021 fick ingen åka på några kurser alls pga ansträngd ekonomi”. Det finns också ett uppdämt behov av fler kurser: ”Bättre utbud av kurser riktade mot subspecialisering”. Här gör delföreningarna ett enormt arbete, men kanske kan en framtida inventering av kursutbudet hjälpa till att utöka subspecialiseringskurserna. Ett annat återkommande inlägg gällde akutklinikernas bemanning som fått till resultat att vi överanställt ST-läkare i kirurgi: ”Låt akutläkare bemanna jourlinjer så att färre kirurger utbildas…” På en universitetsklinik är fortbildning kanske mer självklart än på läns- och länsdelssjukhus: ”Som universitetsanställd med förenad anställning är jag privilegierad ur fortbildningssynpunkt… Arbetsgivaren (Regionerna) måste ta ett större ansvar för detta. Gärna en tydlig struktur och specifikation för vad som krävs för att kunna fortsätta vara aktiv som specialist”. Att arbeta gemensamt med MDK:er och auskultationer sågs som bra och med ytterligare utvecklingspotential: ”Gemensamma fallkonferenser med andra centra, utbyten mellan universitetssjukhus och mindre sjukhus”. Fortbildning Många betonade att det behövs krav och system för att mäta den individuella fortbildningsnivån: ”Krav att gå kurser/kongresser med poängsystem med minimikrav på uppfyllda poäng” och ”Nationella minimikrav! Recertifiering vart fjärde–femte år minst”. Inte många kirurger har tid avsatt för intern fortbildning, vilket är problematiskt: ”Tid för auskultation på andra enheter. Mer tid för intern fortbildning”. Några pekade på betydelsen av en nationell målbeskrivning för kirurgisk fortbildning: ”Nationell plan för specialister med rekommenderade fortbildningsförslag?” och ”Nationell struktur av fortbildningen med feedback. Krav på arbetsgivare för kurser, tid och mera med redovisning”. Avslutningsvis kommenterade den mer lakoniskt lagda kollegan: ”Jag har ingen aning men vi måste förmodligen kräva mer. Själv orkar jag inte”. Sammanfattning enkät Några slutsatser man skulle kunna dra av SKF:s fortbildningsenkät och de fria kommentarerna är att fortbildningen behöver kravställas och kontrolleras. Ett poängbaserat, eller annat motsvarande, system för uppföljning och kontroll bör upprättas nationellt. För att kunna genomföra nödvändig fortbildning krävs vidare att det finns avsatt tid, ett sätt att uppnå det är att minska administrationsbördan på olika sätt. Det behöver också tillsättas resurser, både i budget och bemanning. Mer tid i operationssåret samt för praktisk utbildning i våtlab och simulatorer är nödvändigt för att upprätthålla och utveckla den praktiska/tekniska kompetensen. När enkäten redovisades på Kirurgveckan i Stockholm var åhörarna eniga om att det behövs en nationell plan för fortbildning och att SKF skulle göra en stor insats genom att skapa en målbeskrivning gällande fortbildning.
128 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Tillgängligt patientmaterial: Lilla Järnkollsboken och kollajärnet.se Ferinject ( järnkarboxymaltos) 50 mg Fe/ml, injektions-/infusionsvätska, lösning ATC-kod: B03AC Medel vid järnbristanemier, järn, parenteralt preparat), Rx (F). Ferinject ingår i läkemedelsförmånen med begränsningen: subventioneras inte för patienter i hemodialys. Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva, inte kan användas eller det finns ett kliniskt behov att ge järn snabbt. Diagnosen järnbrist måste vara baserad på laboratorieprov. Kontraindikationer: Anemi som inte tillskrivs järnbrist t.ex. annan mikrocytisk anemi, tecken på järnöverbelastning eller störningar i utnyttjandet av järn. Överkänslighet mot den aktiva substansen eller konstaterad allvarlig överkänslighet mot andra parenterala järnprodukter. Varningar och försiktighet: Parenteralt administrerade järnpreparat kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Det har förekommit rapporter om överkänslighetsreaktioner som har utvecklats till Kounis syndrom. Symptomatisk hypofosfatemi som leder till osteomalaki och frakturer som kräver klinisk intervention, inklusive operation har rapporterats efter godkännande för försäljning. Hos patienter med leverdysfunktion skall parenteralt järn endast administreras efter en noggrann nytta/riskbedömning. Parenteralt järn måste användas med försiktighet vid akut eller kronisk infektion, astma, eksem eller atopiska allergier. Försiktighet skall iakttas vid administrering av Ferinject för att undvika extravasalt läckage. Användning av Ferinject har inte studerats hos barn och rekommenderas därför inte till barn under 14 år. Graviditet och amning: Det finns begränsade data från användningen av Ferinject hos gravida kvinnor, därför krävs en noggrann nytta/risk-bedömning före användning under graviditet. Skall användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt. För ytterligare information, samt upplysningar om förpackningar och priser, se www.fass.se. Produktresumén uppdaterad 2022-01-28. : Vifor Pharma Nordiska AB, Gustav III:s Boulevard 46, 169 73 Solna, Sverige. Tel. 08-55806600. Email: info.nordic@viforpharma.com. SE-FCM-2200061 KRONISKA SJUKDOMAR KAN LEDA TILL JÄRNBRIST Vid funktionell järnbrist är upptaget av järn från tarmen (ut till cirkulationen) hämmad och förrådsjärnet kan inte utnyttjas1. Det är vanligt vid kroniska sjukdomar, som hjärtsvikt, nedsatt njurfunktion, IBD och inflammatoriska tillstånd. Funktionell järnbrist påvisas säkrast genom att mäta järnmättnaden.1,2 ETT NORMALT Hb UTESLUTER INTE JÄRNBRIST Järnförråden kan också minska under längre tid utan att det syns på Hb-värdet2. Därför är det viktigt att inte bara mäta Hb vid misstänkt järnbrist – utan även förrådsjärnet (ferritinprov) och järnmättnaden (transferrinmättnaden). BEHANDLING AV JÄRNBRIST Järnbrist behandlas i första hand med järntabletter. I andra hand ges intravenöst järn, om järntabletter inte ger tillräcklig effekt eller inte kan användas – eller om det finns behov av att ge järn snabbt. Administration av intravenöst järn görs av sjukvårdspersonal och tar omkring 15 minuter, följt av 30 minuters observation.3 Ferinject® (ferric carboxymaltose) är världens mest använda och studerade högdos IV-järn för behandling av järnbrist.* Ref: 1) Camaschella C. Iron deficiency. Blood. 2019 Jan 3;133(1):30-39. 2) Weiss G, Ganz T, Goodnough LT. Anemia of inflammation. Blood. 2019 Jan 3;133(1):40-50. 3) SPC 2022-01-28. * https://www.viforpharma.com/investors/annual-report-2021.v
129 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Vilket land arbetar du i? Finland. Vilken typ av sjukhus arbetar du på? Universitetssjukhus. Hur ser fortbildningssystemet (om det finns något) ut i ditt land? Fortbildningsprogrammet för specialisering är sex år, varav hälften av utbildningstiden bör ske vid ett universitetssjukhus. Utbildningen innefattar nio månader hälsocentraltjänstgöring, där läkaren bekantar sig med minst fyra till vårdcentralen hörande verksamhetsområden, såsom tidsbeställningsmottagningen, barnmottagningen och mödravården, hemvård, dagvård, bäddavdelning, mentalvårdsarbete samt vårdhem och servicehemsverksamhet. Grundskolning för specialisering två år och tre månader vid olika sjukhus enligt Fortbildning Fortbildning i Finland Svensk Kirurgi har frågat våra nordiska kollegor om fortbildningssituationen i grannländerna. Först ut att svara var Danmark och Norge i förra numret. Här presenteras Finlands svar. Nina Lindfors, Universitetssjukhuset, Helsingfors. program för respektive specialitet. Specialistskolning vid universitetssjukhus tre år. Hur många dagar i snitt lägger läkare/ kirurger på fortbildning per år? I princip två veckor per år. I Sverige kräver den fackliga organisationen Läkarförbundet att alla läkare ska få minst tio dagar betald fortbildning per år och fyra timmars tid för egenstudier per vecka. Finns det något motsvarande organ med kravställande i ditt land? Se föregående svar. Vi har från sjukhusets sidan en definierad summa som hen får använda till fortbildning. Finns det krav på fortbildning av/för läkare i ditt land, i så fall från vem? Ja, Social och hälsovårdsministeriet (STM), programmet genomförs av Universiteten med hjälp av sjukhusen. Hur ser din verksamhetschef/klinikledning på fortbildning? Det ses som en mycket viktig del av verksamheten och mycket satsningar görs nu för att förbättra skolningen. Vem finansierar fortbildningen? Sjukhusen i huvudsak, staten kompenserar även sjukhusen med pengar. Universiteten har hand om infrastruktur till exempel i form av ett digitalt uppföljningssystem för utbildningen. Finns CME eller något liknande sätt att registrera fortbildning hos er? Förstår inte frågan (CME), men: Jo vi har ett system att registrera fortbildningen och hur den framskrider från universitetets sida. Vem/vilka arrangerar nationell fortbildning i ditt land? I praktiken sjukhusen. Är det självklart att delta i internationella kurser och konferenser? Ja och nej. Man får delta om man är i tur att åka till någon konferens och har pengar kvar för det. Är det lätt att få ledigt från verksamheten för fortbildning? Ja och nej. Det beror på hur många som vill till samma fortbildning. Vissa fortbildningar ingår i skolningsprogrammet och de planeras så att skolningarna kommer vid rätt tillfälle och för de som är i tur. Finns tid för egenstudier i schemat? Nej inte i schemat, men i praktiken kan det finns lite tid ifall du vill utnyttja den till det. Vad tror du skulle göra fortbildningen bättre i ditt land? Vi har mycket fokus just nu på välmående och förtydligande av skolningen vid universitetssjukhuset. Tidigare var ST-läkare närmast arbetskraft. Idag har man lagt in resurser till exempel i form av skolningsläkare för specialiserande som har fokus på introduktion, handledning och feedback, samt gått in för systematisk skolning med mål, medel och utvärdering. Det här är mycket uppskattat och utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt.
130 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Utbildning Utbildningskommittén Under föregående år gjorde den dåvarande utbildningskommittén ett stort arbete med att redigera en nu uppdaterad utbildningsbok. Den då aktuella utbildningskommittén bestod av Gabriella Jansson Palmer (ordförande), Patrik Larsson (sekreterare och yngre representant från KIRUB), Bobby Tingstedt (professorsrepresentant), Per Polleryd (ansvarig för bakjoursskolan), Ursula Dahlstrand (KUB-kursansvarig), Thorarinn Gudmundsson (ATLSansvarig), Layla Mirzaei (SPURsamordnare) och Helena Rosén (ansvarig för studierektorsnätverket). Utbildningsboken brukar uppdateras med några års mellanrum. Detta är den sjunde versionen av utbildningsboken för kirurger. Uppdaterad hemsida I januari 2023 remitterades denna upplaga av utbildningsboken till delföreningarna, kommittén för kirurgisk forskning (KKF), professorer och studierektorsnätverket, för synpunkter. Under vårmötet med verksamhetschefer, delföreningar, studierektorer och professorer gick det slutliga förslaget på ny utbildningsbok igenom i detalj och fastställdes. Boken ligger i sin helhet nu på föreningens hemsida. Ursprungligen skrevs den om från grunden i samband med den då nya specialitetsindelningen från Socialstyrelsen 2015. Utbildningsboken ska användas som underlag för planering och dokumentation av specialiseringstjänstgöringen i kirurgi för ST-läkare och handledare. Den är också ett viktigt redskap för ST-studierektorer och verksamhetschefer vid planering av ST-läkarutbildningen på Sveriges kirurgkliniker. Teknik, teori och empati Då den tekniska utvecklingen sker snabbt behöver en kirurg idag bemästra både öppen kirurgi, laparoskopisk kirurgi och robotassisterad kirurgi. Samtidigt är det viktigt med god kunskap i basvetenskaper som patofysiologi och anatomi för att ha en solid grund att stå på. För en modern kirurg är samarbete med alla arbetsgrupper inom vården, det vill säga teamarbetet centralt. Lyhördhet, omtanke, nyfikenhet, händighet och ett visst mått av mod är goda egenskaper för en kirurg. Målet med kirurgi är alltid att erbjuda god och säker vård för Ny utbildningsbok 2022 Catharina Ihre-Lundgren, tidigare ordförande i SKF, Gabriella Jansson Palmer, tidigare ordförande i utbildningskommittén och Ann Kjellin, nuvarande ordförande i utbildningskommittén, skriver här om arbetet med den nyutkomna, uppdaterade utbildningsboken för ST-läkare i kirurgi. In och läs, uppmanar författarna både ST-läkare, studierektorer, handledare och verksamhetschefer. CATHARINA IHRE LUNDGREN Stockholm catharina.ihre-lundgren@regionstockholm.se GABRIELLA JANSSON PALMER Stockholm gabriella.jansson-palmer@regionstockholm.se ANN KJELLIN Stockholm ann.kjellin@svenskkirurgi.se
www.svenskkirurgi.seRkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=