121 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 ett misstänkt adenokarcinom i pankreashuvudet? Eller ska man låta bli? Snabb kunskapsutveckling Dessutom är kunskapsutvecklingen lavinartad. En tsunami av nya publikationer, ny data, nya rön, väller över oss. Varje minut publiceras ytterligare tre vetenskapliga artiklar på PubMed. Många, både inom och utom sjukvården, sätter sitt hopp till denna data, algoritmerna, den artificiella intelligensen. Genom att suga i sig all data om alla människor kan AI alltid veta vad en enskild patient behöver. Vi frågar chatGPT! Människor eller algoritmer? Tyvärr tror jag att AI är en utopi. Algoritmerna kommer inte på länge än kunna ersätta oss läkare. Och trots all ny kunskap kan vi ofta med vår yrkesutbildning, kliniska erfarenhet, allmänt sunt förnuft och gott omdöme själva ta beslut, även i komplicerade fall utan kunskapsstöd. Jag tror att våra patienter vill träffa en medmänniska som är kunnig och innehar en expertis inom just den sjukdom patienten har. Jag tror vidare att patienten vill bli lyssnad på och sedan ha en ärlig och rak redogörelse för de olika behandlingsalternativen. ”Vad händer om jag inte gör något alls? Hur stor är risken att jag drabbas av något obehagligt om jag väljer kirurgi? Vad är chansen att jag botas? Hur länge lever människor i genomsnitt med mitt tillstånd? Finns det andra behandlingar? Om jag får obehagliga symtom, kan man behandla dem även om man inte kan behandla grundsjukdomen?” Informerat val i samråd Att välja klokt som läkare innebär att utifrån sin erfarenhet och kunnande försöka sätta sig in i patientens situation, hur skulle jag själv vilja bli behandlad? Ett sätt att diskutera med patienten är att förtydliga vad målet med operationen är. När patienten är helt införstådd med vilken som är den förväntade positiva effekten av operationen, ”om dina smärtor beror på gallstenar blir du av med smärtanfallen, bråcket kommer att försvinna när vi lägger in ett nät”, kan man sedan tala om förväntade och oväntade jobbiga saker. En svår sak är om vi inte lyckas med uppsåtet, exempelvis om vi under operationen upptäcker att cancern inte går att operera bort, eller att patienten även efter kolecystektomin fortsätter ha ont i magen. Andra besvärliga konsekvenser som vi förväntar oss men som patienten kanske inte alltid är införstådd med är smärta, illamående, viktnedgång, svaghet, trötthet, ärrbildning och funktionsinskränkning. Det vill säga vanliga effekter av kirurgi även om ingen komplikation tillstöter. Slutligen kan man diskutera oväntade komplicerade saker, som lunginflammation, sårinfektion, anastomosinsufficiens, reoperation, IVA-vård, i värsta fall död. För säkerhets skull En vanlig situation är när vi (eller kanske mest våra kollegor!) gör en undersökning ”för säkerhets skull”. Vi har egentligen redan bestämt oss för en strategi, en plan, en handläggning, och undersökningen som vi beställer ”för att inte missa något” kommer med extremt låg sannolikhet påverka den plan vi lagt. Andra klassiska exempel på onödiga eller till och med skadliga åtgärder från den kirurgiska vardagen är när urinkatetern får sitta en dag för länge, när vi tar blodprover på patienter som kliniskt är på bättringsvägen och bara väntar på att få komma hem, när vi inte byter från intravenös till peroral läkemedelsbehandling, trots att det finns ett fullgott peroralt alternativ och patienten kan ta tabletter. Screening Screening har för vissa sjukdomar bevisats sänka mortaliteten på befolkningsnivå. Men läkare och patienter underskattar ofta både hur många som måste screenas för att identifiera ett fall, och hur många falskt positiva fynd som screening leder till. För att screening ska sänka mortaliteten förutsätts ofta optimala förhållanden. Om komplikationsfrekvensen till screeningmetoden i rutinsjukvård är större än i de studier som utvärderat screening kan det hända att beräkningarna inte stämmer. Dessutom når screening sällan individerna med högst risk för sjukdom, för trots inbjudan kommer inte just de till undersökning. Screening kan därför komma att undersöka de friskaste, vilket innebär de med lägst sannolikhet för sjukdom, till en risk som därmed överstiger nyttan. Kloka kliniska val En tsunami av nya publikationer, nya rön och ny data väller ständigt över oss. Varje minut publiceras tre vetenskapliga artiklar på PubMed.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=