122 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Vård utan nytta Lågvärdevård är vård utan nytta för patienten. Den är per definition onödig och potentiellt farlig. Studier visar att komplikationer till lågvärdevård inte är ovanliga. Dessutom tar den stora resurser. Trots att vi upplever betydande problem med tillgängligheten i svensk sjukvård fortsätter vi att ordinera, beställa och utföra lågvärdevård. En förklaring till denna paradox kan vara vårt perspektiv, vårt synsätt. Som läkare är vi patientens advokat, inte patienternas, eller systemets. Jag värnar min patient, just den jag har framför mig. Jag vill det bästa för just honom eller henne. I min önskan att hjälpa hen kan jag ledas att göra mer än vad som behövs. Vår kultur betonar mer, större, dyrare. Patient eller anhörig kan ha starka önskemål om att exempelvis en viss röntgen måste göras. Alltför ambitiösa vårdprogram kan ge rekommendationer om behandling, utredning och uppföljning, trots att evidens saknas eller att det i vissa situationer kanske vore bättre att avstå helt. Åtgärder utan evidens ska bort Kloka kliniska val, den svenska varianten av Choosing Wisely, innebär, som jag tolkar det, två olika saker. Den ena är att ta fram listor över åtgärder som borde utmönstras, det vill säga åtgärder som saknar evidens för att de gör nytta, eller som har evidens för att de är skadliga, och som ändå förekommer i vården. Choosing Kloka kliniska val Wisely i bland annat USA och Kanada publicerar och uppdaterar sådana listor, till exempel choosingwisely.org eller choosingwiselycanada.org. Förändrat synsätt Den andra aspekten av kloka val är ett förändrat synsätt. I ett sjukvårdssystem med begränsade resurser gäller det att använda resurserna klokt, så att så många som möjligt får så mycket nytta som möjligt. Självfallet kan man föreställa sig att sjukvården tillförs mer resurser. Det kanske går att höja skatten på sina håll. Man kan kanske införa större egenandel, så att patienter via försäkringar eller avgifter får betala mer. Det är också möjligt att svensk sjukvård kan effektiviseras, så att man utför fler operationer, undersökningar och åtgärder med samma resursåtgång. Smarta arbetssätt, ekonomiska incitament och andra bonusar kan ge ökad produktivitet. Men det är svårt att föreställa sig att detta ger oss oändliga resurser. När vi kan göra så mycket för så många, måste vi själva reflektera över varje enskilt beslut – är det ett klokt kliniskt val? Använd tid och resurser rätt Multidisciplinära konferenser, MDK, har för vissa sjukdomar visats öka kvaliteten i omhändertagandet, och därmed leda till bättre utfall. Men MDK är resurskrävande. Och ofta saknas kunskap om patienten på MDK. En MDK kan diskutera patienten trots att ingen av de närvarande ens träffat hen. MDK leder också ofta till att beslut skjuts upp. Handläggningen drar ut ännu längre på tiden. Ett vist och klokt användande av MDK innebär inte att varenda patient som träffar kirurg måste diskuteras på MDK. Sjukvårdens medarbetare belastas av möten och utredningar. Arbetsgrupper tillsätts, ibland med oklart mandat, oklart syfte och oklart mål. Utvecklingsarbete ska alltid prioriteras men klinikledningen måste också kunna säga nej till onödiga möten, rapportering och datainsamling som inte kommer att leda till ökad patientnytta. Att avstå från att delta i möten som leder till begränsad eller obefintlig patientnytta borde vara ett självklart klokt kliniskt val. Man kan fundera på om det är ett klokt val att lägga stora resurser på att ta fram nationella kunskapsstöd om det redan finns förträffliga internationella guidelines. Det vore kanske bättre att låta läkarna använda tiden till fortbildning? Kloka kliniska val kommer inte ensamt att lösa sjukvårdens utmaningar. Men vi kan inte å ena sidan klaga över bristande resurser och politiker som inte förstår oss, och å andra sidan låta bli att inse att vi också har ett ansvar. Vi som kliniker, vi som träffar patienterna, måste våga diskutera och ibland avstå behandling, utredning eller åtgärder. Vi måste sluta utföra vård utan nytta. För våra patienters skull. Nu är det hög tid att säkra sin plats till Svenska ERCP-dagarna 26–27 september i Umeå Vi träffas på Väven, alldeles vid älven, 26–27 september. Temat för mötet är tvåfallt: • ERCP vid palliation respektive ERCP-combos! För mer information och anmälan, se www.ercp.se Varmt välkomna!
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=