Svensk Kirurgi nr 3-23

124 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Fortbildning Definition av fortbildning Inledningsvis kan man diskutera vad som omfattas av benämningen fortbildning. Det finns ingen tydlig definition, men där ingår kongresser och konferenser nationellt och internationellt, praktiska och teoretiska kurser av olika slag, mellanjours- och bakjourskurser, intern fortbildning, seminarier och webinarier samt auskultation på annan klinik, i Sverige eller utomlands. Man kan också fundera över om forskning, deltagande i forskarutbildning på skilda plan och presentation av forskningsresultat kan inkluderas i termen fortbildning. SFOG, gynekologernas medlemsförening, formulerar det så här: ”Fortbildning är det kontinuerliga lärande som behövs för att läkare ska bibehålla och utveckla sin professionalitet”. Ansvarsfråga Ansvaret för att läkare i Sverige ska få nödvändig fortbildning vilar i första hand på den individuella läkaren och sektions- och verksamhetschefer. Det finns inte något regionalt/ beställaransvar eller något nationellt/ statligt ansvar. På en del kliniker har verksamheten krav på kontinuerlig fortbildning som också ska redovisas, men de flesta har inte kravställt fortbildningen. Det finns vetenskapligt stöd för att resultaten i vården försämras om fortbildningen eftersätts och att det leder till ojämlik vård sett ur ett nationellt perspektiv. Man kan till och med slå fast att brist på fortbildning är ett hot mot patientsäkerheten. Fortbildning historiskt De senaste åren har fortbildningen för specialistläkare i Sverige minskat drastiskt. År 2005 hade specialistläkare i snitt 9,1 fortbildningsdagar/år och 2019 hade specialistläkare i snitt 5,3 fortbildningsdagar/år. Det är en dramatisk nedgång som behöver vändas. Dessa siffror har tagits fram av Läkarförbundet som också konstaterar att det är ett stort spann mellan hur många utbildningsdagar man får mellan regionerna, från 1,8–8 dagar/ år. I undersökningen ses även att antalet timmar per vecka för internutbildning/egen fortbildning ligger på konstant låga nivåer (1-2 timmar/ vecka). Pandemin drabbade läkares fortbildning hårt. Fortbildning – framtid Kontinuerlig uppdatering bör kravställas och kontrolleras eller redovisas, det är de flesta överens om. Läkarförbundet rekommenderar att samtliga specialistläkare i Sverige har minst tio dagars fortbildning årligen och fyra timmar avsatt tid för internutbildning eller egen fortbildning varje vecka. Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet vill att huvudmannen (regioner/staten) ska ta ansvar och ge förutsättningar för tillräcklig fortbildning. På kliniknivå behövs individuella fortbildningsplaner, dokumentation och uppföljning av samtliga läkares fortbildning. Läkarförbundets fortbildningspolicy slår fast att det Svenska kirurger saknar strukturerad fortbildning – SKF:s fortbildningsenkät redovisas Fortbildning av färdiga kirurgspecialister är en viktig fråga för Svensk Kirurgisk Förening. Förra året skickade föreningen ut en fortbildningsenkät till Sveriges samtliga kirurger. Den visar att fortbildningen är eftersatt – och efterlängtad. ANNA HÖÖK Stockholm anna.hook@svenskkirurgi.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=