125 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 krävs nationell reglering i form av föreskrift, individuell fortbildningsplan, en särskild och separat redovisad budget för extern fortbildning, extern uppföljning av huvudman och sist men inte minst redovisning av fortbildning vid upphandling av vård. Sjukhusläkarna har liknande krav och verkar för en nationellt reglerad fortbildning, individuell fortbildningsplan, en grundbemanning där fortbildning, forskning och handledning finns medräknat och en öronmärkt budget för fortbildning. Man vill också ha ett samarbete med industrin med etisk transparens och goda möjligheter för kirurger att komma till träningscentra med simulatorer. Fortbildningen ska redovisas i årlig verksamhetsberättelse och man propagerar för införande av fortbildnings-SPUR som tidigare genomförts vid ett tillfälle på prov. Sjukhusläkarna anser det centralt att fortbildning finns med som krav vid upphandling av vårdavtal. Svenska Läkaresällskapet anser att regeringen bör ge SoS i uppdrag att utreda hur vårdgivarens ansvar kan förtydligas samt IVO uppdraget kring hur tillsynen kan förstärkas. De tycker också att regeringen bör tydliggöra att huvudmannen redan har ansvar för god vård och ska ge vårdgivare rimliga förutsättningar att bedriva vården i enlighet med lagkraven. Tillräckliga resurser måste avsättas för vårdgivarens ansvar att erbjuda regelbunden fortbildning. De menar att en tydlig reglering av vårdgivarens ansvar är ett stöd för den enskilde läkaren och att frågan om fortbildning enbart kan ägas av professionen. SKF:s fortbildningsenkät Enkäten skickades ut föregående år och hade 566 svarande. Den genomsnittliga svarstiden var knappt tre minuter, det är vad som anses rimligt att avsätta för liknande enkäter (i vår stressade kliniska vardag finns inte mycket tid över för annat). Av de svarande var 36 procent kvinnor och 64 procent män, vilket är väsentligen representabelt för medlemmarna i stort. 56 procent innehade en BÖL- eller ÖL-tjänst, 27 procent var specialister och övriga var ST-läkare eller pensionärer, vilket innebär att vi egentligen skulle behöva räkna bort 17 procent av svaren. En majoritet, 42 procent, var anställda vid ett universitetssjukhus, 35 procent uppgav sig arbeta på ett länssjukhus och 17 procent på ett länsdelssjukhus. Att fördelningen såg ut så kan man fundera över, kanske beror det på att anställda vid universitetssjukhusen i högre grad prioriterar att delta i enkätundersökningar eller att det finns mer tid för liknande arbetsuppgifter i schemat. Över hälften av enkätdeltagarna bedrev aktiv forskning, vilket svarar väl mot att de flesta som svarat på enkäten var anställda vid universitetssjukhus. Slutligen fick vi in över tvåhundra fria kommentarer, varav en del kommer att redovisas senare i denna text. Lärandekultur Svaren om den egna arbetsplatsen har en kultur som uppmuntrar lärande Fortbildning
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=