134 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Kunskapsstyrning Syftet med etableringen av ett nationellt system för kunskapsstyrning är att skapa en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Mer konkret kan man säga att vägen till att nå målet är att identifiera kunskapsluckor och ojämlikheter i vården och sedan försöka åtgärda detta genom att skapa nationella vårdprogram som ska ge en likvärdig vård för alla invånare. I kunskapsstyrningen ingår också att bistå Socialstyrelsen i arbetet med centralisering av olika diagnoser, dessutom att bidra med riktlinjer hur diagnoser ska hanteras i primärvården. Indirekt kommer arbetet att ha en stor betydelse för en mycket svår kommande problematik, nämligen prioriteringar inom sjukvården. Ett exempel på åtgärdsområden som är aktuella för NPO kirurgi- och plastikkirurgi är kirurgi vid proktologiska sjukdomar där variationen på handläggning av diagnoser mellan olika regioner i Sverige varit stor och där det i många år saknats ett nationellt vårdprogram. Invändningar mot kunskapsstyrningen och ”kokböcker” i form av vårdprogram har varit att man ERAS med dessa kör över erfarna och kompetenta läkare, att läkaryrket är en konstform som går förlorad när man måste följa mallar som förordar standardiserad utredning och behandling av alla patienter. Jag tror att det är hög tid att avfärda den typen av tankar och helt enkelt acceptera att ...sjukvård ska utföras utifrån evidens och inte eminens. Även om det finns flera exempel där enstaka läkare utövat sin konstform med ett mer framgångsrikt resultat än med gängse tillgängliga vårdprogram, så tillhör dessa undantag i tillvaron. För den stora massan ger standardiserad sjukvård ett bättre resultat efter behandling. Det finns en mycket stark evidens för detta, inte minst inom kirurgin. ERAS Enhanced Recovery After Surgery (ERAS), utgör på många sätt ett bra exempel på typen av evidensbaserade vårdprogram som kan förbättra resultaten inom sjukvården. För er som inte känner till min bakgrund så kan det inte nog poängteras att jag i detta sammanhang har mycket starka jäv till fördel för ERAS och att protokollet i sig ännu inte rekommenderas av NPO-organisationen. Under det sena 90-talet var kolorektalkirurgi både i Sverige och i övriga världen förenat med en mycket stor andel komplikationer och synnerligen långa vårdtider efter kirurgi. Dessutom fanns det en stor osäkerhet i om utfallen efter kirurgi verkligen registrerades. På grund av detta bildades år 2001 ERAS (enhanced recovery after surgery) -study group. Denna grupp initierades som ett samarbete mellan fem specialiserade kirurgkliniker och syftet var att nå konsensus om ett gemensamt perioperativt protokoll. Gruppen som alltså till en början bestod av endast fem centra, har nu utvidgats med hög hastighet och innefattar ett stort antal centra i såväl i USA, Canada, Europa, Asien samt Sydamerika (Figur 1). ERASprotokollet används idag inom de flesta kirurgiska specialiteter. Det har visats att användandet av det av gruppen utarbetade standardiserade protokollet (som innehåller 24 evidensbaserade interventioner för kolorektal kirurgi) är associerat med färre komplikationer, snabbare postoperativ återhämtning, tidigare utskrivning och förbättrad femårsULF GUSTAFSSON Stockholm ulf.o.gustafsson@regionstockholm.se Perioperativa protokoll – viktiga för sjukvården nu och framåt Ulf Gustafsson, docent, sektionschef inom kolorektal kirurgi, KS, och representant i NPO-kirurgi och plastikkirurgi, har länge varit drivande inom ERAS. Framtidens allt äldre och sjukare patienter kommer att kräva större resurser och optimerad vård. Här har kunskapsstyrning med evidensbaserad medicin en central roll.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=