Svensk Kirurgi nr 3-23

137 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 ERAS riskfaktor för allvarliga komplikationer och förlängd återhämtning efter stor kirurgi8-9. Trots att patienterna har en cancerdiagnos, har värdet av och deras förmåga och vilja att använda tiden före kirurgi för att förbättra sin fysiska förmåga, så kallad prehabilitering8-9, troligen underskattats. Rökstopp före operation kan minska komplikationsrisken med 50 procent10 och alkoholstopp med 25 procent11. Vi informerar om detta men kontrollerar vi att patienterna verkligen följer råden? Om strukturerad optimering inför kirurgi minskar komplikationer och förkortar vårdtiderna kommer modellen att ha en mycket stor inverkan på sjukvården i stort i form av minskade kostnader och fler tillgängliga vårdplatser. Också klinisk patientnytta i form av förbättrad psykisk och fysisk livskvalitet både pre-och post-operativt, liksom potentiellt ökad överlevnad. En mer objektiv bedömning om patienterna överhuvudtaget kan opereras behövs inom sjukvården. Sannolikt opererar vi idag alldeles för sjuka patienter som inte har någon nytta av kirurgi. Flera sjukhus i Sverige bedriver därför nu spännande projekt som anknyter till optimering av patienter inför kirurgi. Många sjukhus har infört högriskmottagningar och stora randomiserade studier pågår bland annat på Danderyds sjukhus och i Västsverige. På Karolinska sjukhuset i Solna gör vi nu en stor satsning på detta område enligt en modell som kan möjliggöra bättre prioriteringar och bättre optimering inför kirurgi (Figur 5). Prioriteringar inom sjukvården I takt med en åldrande befolkningsökning kommer behovet av sjukvårdsresurser att öka. Detta kommer att ställa helt nya krav på optimering av patienter för bästa utfall men också nya prioriteringar inom sjukvården. I detta ingår även användandet av precisionsmedicin för cancerdiagnoser som blir alltmer komplicerad och som kommer kräva centrala regionala konferenser (MDK) för att kunna göra likvärdiga prioriteringar och uppnå en jämlik sjukvård. NPO-organisationen kommer sannolikt i framtiden att tillsätta nationella arbetsgrupper (NAG) där prioriteringar inom olika diagnosgrupper blir viktiga. Ett exempel är NAG akut laparotomi/laparoskopi för sköra äldre som nu initieras av NPO kirurgi, plastikkirurgi. SWERAS-kongress i november För den intresserade kan nästa SWERAS kongress den 16–17 november i Stockholm verkligen rekommenderas. Stort fokus kommer där att ligga på optimering av patienter inför kirurgi och prioriteringar inom sjukvården. Även om SWERAS-kongresserna alltid drar fullt hus behöver fler kirurger gå på denna kongress. I detta sammanhang måste sägas att jag genom åren varit förundrad över fenomenet att kirurger under exempelvis Kirurgveckan hellre går till en parallell föreläsningssal där hemorrojdkirurgisk teknik diskuteras för femtioelfte gången i stället för att diskutera perioperativa protokoll som är så viktiga för sjukvården. Men…jag tycker mig ana en ändring under just den horisonten.  Referenser 1. Spanjersberg WR, Reurings J, Keus F, van Laarhoven CJ. Fast track surgery versus conventional recovery strategies for colorectal surgery. Cochrane Database Syst Rev (2):CD007635. 2. Varadhan KK, Neal KR, Dejong CH, Fearon KC, Ljungqvist O, Lobo DN. The enhanced recovery after surgery (ERAS) pathway for patients undergoing major elective open colorectal surgery: A meta-analysis of randomized controlled trials. Clin Nutr. 3. U. O. Gustafsson, M. J. Scott, M. Hubner, J. Nygren, N. Demartines, N. Francis, T. A et al.. Guidelines for Perioperative Care in Elective Colorectal Surgery: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS®) Society Recommendations: 2018. World Journal of Surgery 2018 Nov 13. doi: 10.1007/s00268-018-4844-y. 4. Maessen J, Dejong CH, Hausel J, Nygren J, Lassen K, Andersen J, et al. A protocol is not enough to implement an enhanced recovery programme for colorectal resection. Br J Surg 2007;94(2):224-31. 5. Yin Xu, Ruzan Udumyan, Katja Fall, Olle Ljungqvist, Scott Montgomery, Ulf O Gustafsson. Validity of routinely collected Swedish data in the International Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) database. World Journal of Surgery doi. org/10.1007/s00268-021-06094-4. 6. Bozzetti F, Gianotti L, Braga M, et al (2007) Postoperative complications in gastrointestinal cancer patients: the joint role of the nutritional status and the nutritional support. Clin Nutr 26:698–709urs 22:1604–1612. 7. Jie B, Jiang ZM, Nolan MT et al (2012) Impact of preoperative nutritional support on clinical outcome in abdominal surgical patients at nutritional risk. Nutrition 28:1022–1027. 8. Gillis C, Li C, Lee L, Awasthi R, et al. Prehabilitation versus rehabilitation: a randomized control trial in patients undergoing colorectal resection for cancer. Anesthesiology. 2014;121(5):937-47. 9. Barberan-Garcia A, Ubre M, Roca JEM[, et al.] (2018) Personalised Prehabilitation in High-risk Patients Undergoing Elective Major Abdominal Surgery: A Randomized Blinded Controlled Trial. Ann Surg 267:50-56. 10. Thomsen T, Villebro N, Moller AM (2014) Interventions for preoperative smoking cessation. The Cochrane database of systematic reviews:CD002294. 11. Shabanzadeh DM, Sorensen LT (2015) Alcohol Consumption Increases PostOperative Infection but Not Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis. Surg Infect (Larchmt) 16:657-668. Figur 5. Planerad modell på Karolinska sjukhuset Solna. I samband med första mottagningsbesöket undersöks om patienten uppfyller något av kriterierna som kvalificerar för högriskrond. En multidisciplinär rond bestämmer sedan om patienten skall optimeras innan kirurgi, opereras direkt eller om det sannolikt är bättre att avstå från operation.

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=