150 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 demonstrerades. Under guidning av Torsby-kirurgen Bengt Hansske, med mångårig erfarenhet av bråckkirugi, fick ST-läkarna möjlighet att observera steg för steg i TAPP-tekniken från bukaccess till dissektion, nätplacering och avslutning. Patienten var en man i 40-årsåldern med ett högersidigt lateralt ljumskbråck. Patienten hade före operationen gett sitt samtycke och alla personuppgifter var givetvis avidentifierade. Bukaccess genomfördes med Verresnål, följt av kamera-assisterad portsättning med totalt tre 5-mmportar. Utöver att kommentera det rent operationsspecifika delade Bengt även med sig av mer generellt hållna tankar om laparoskopisk bråckkirurgi, vilket gav en ytterligare dimension till föreläsningen. Laparoskopiska ljumskbråck kan åtgärdas med två principiellt olika tekniker, TAPP eller total extraperitoneal plastik (TEP). Båda teknikerna är exempel på en bakre plastik med ett preperitonealt nät, det som skiljer är accessen där man vid en TEP inte är inne i fri bukhåla utan endast arbetar i det preperitoneala spatiet. Bengt poängterade att båda metoderna har visat sig likvärdiga i studier och att det främst verkar vara lokala traditioner som styr vilken metod som får fäste. Till fördel för TAPP nämndes att man som laparoskopisk bukkirurg är mer van att arbeta i det peritoneala rummet och att det således kan upplevas enklare att skapa sig en överblick. Man kan enkelt inspektera bråckportarna från insidan och på så vis diagnostisera och reparera ockulta kontralaterala bråck om dessa inte diagnostiserats preoperativt. Vid inklämda bråck har man möjligheten att inspektera tarmen för att värdera dess viabilitet. Avslutningsvis får man träna på sin laparoskopiska suturering eftersom man vid en TAPP behöver försluta peritoneum när nätet är på plats. Detta lyftes särskilt fram som ett bra träningsmoment för ST-läkare. Bengt tog oss lugnt och pedagogiskt igenom hela operationen. Han visade hur peritoneum klipptes upp och hur det preperitoneala skiktet sedan öppnade sig förhållandevis lätt i avaskulär och lucker bindväv när man är i rätt skikt. Han pekade ut de viktiga laparoskopiska riktmärkena triangle of doom, där iliacakärlen finns, och triangle of pain som man ska undvika för att minska risken för nervskador och postoperativ smärtproblematik. Därefter identifierades och fripreparerades funikelstrukturerna och bråcket reponerades. Bengt använde ett preformerat lättviktsnät och betonade vikten av att välja rätt storlek på nätet för att få en tillräcklig överlappning. Nätet lades på plats och därefter lyftes peritoneum upp för att se att nätet behöll sin position. Avslutningsvis förslöts peritoneum med en fortlöpande självlåsande sutur och plastiken var så komplett. Efter en kort paus anslöt Bengt till konferensen och höll en uppskattad föreläsning som utgick från Utbildningsbokens krav på operativ färdighet efter avslutad ST-tjänstgöring. Dessa innefattar att man ska kunna hantera ljumskbråck, navelbråck och epigastrikabråck. Med fokus på dessa tre bukväggsdefekter gick Bengt sedan igenom och kommenterade befintliga guidelines blandat med egna erfarenheter och frågor från publiken. Dessa timmar hjälpte absolut till att göra bråckkirurgin mindre molnig och mer solklar! Med detta avslutades årets KIRUB-dagar efter tre fullspäckade soliga dagar med ett genomtänkt, lärorikt och framför allt roligt program. Stort tack Vi från den lokala styrelsen vill rikta ett stort tack till våra kollegor och sponsorer för deras insatser under konferensen. Utan er hade det inte varit möjligt att anordna dessa härliga dagar, som temaenligt bjöd på sol. Vi vill också rikta ett stort tack till alla deltagare som trots hot om tågstrejk tog sig från hela Sverige till oss i Karlstad och ville dela dagarna med oss. Det var ni som gjorde konferensen till en minnesvärd upplevelse. Vi ser redan fram emot att ha er med oss igen nästa år då vi står som värdort för Kirurgveckan 2024! Mötesreferat
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=