162 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Antibiotikaprofylax Inget nytt under solen Sedan något halvår tillbaka har en diskussion tagit fart gällande preparatval och administrationsväg för infektionsprofylax med antibiotika vid elektiv bukkirurgi. Att detta ämne åter blivit aktuellt verkar vara orsakat av en studie vi utförde mellan 2007–2011 och en efterföljande artikel i Läkartidningen som vi publicerade 2017. Således egentligen inget nytt under solen utan mer som att en gammal hit med ”Svenne och Lotta” från 70-talet nu åter skulle börja spelas på kommersiella radiokanaler. Ostrukturerat införande Som vi tidigare skrivit i Läkartidningen 20171 infördes peroralt administrerat infektionsprofylax med trimetoprim-sulfa (TS) tämligen ostrukturerat för cirka 20 år sedan. Men även de inlägg som nu är aktuella hade mått väl av vidare diskussion och nyansering. Mitt syfte med detta inlägg är inte att argumentera för eller emot endera regim utan att klargöra ytterligare fakta inför vidare diskussion. Av denna anledning plockade jag fram det underlag som låg till grund då jag designade den studie som vi utförde under åren 2007–2011 och kallade TSM-studien2. Studieunderlag Det ter sig som att aktuell peroral profylaxmetod började införas i Uppsala i slutet av 1990-talet3. Man utförde i Uppsala koncentrationsstudier med avseende på sulfametoxazol och trimetoprim vid kolorektala operationer och sulfametoxazol vid övre gastrointestinala operationer4,5. Man bedömde härvid att koncentrationen av TS blev tillräcklig vid kolorektala operationer men inte var tillräcklig vid övre gastrointestinala operationer och gav, baserat på dessa resultat, rekommendationen att regimen kunde användas som profylax vid kolorektala operationer men inte vid övre gastrointestinal kirurgi med aktuellt kunskapsläge. Skånska infektionsläkare I början av 2000-talet framställdes ett PM av infektionsläkare i Lund gällande profylax vid kirurgiska ingrepp. Av oklar anledning angav man att peroralt givet TS, vid vissa ingrepp kombinerat med tillägg av per oralt givet metronidazol, skulle vara förstahandsval som profylax vid i stort sett alla elektiva kirurgiska ingrepp förutom bröstkirurgi och kärlkirurgi. I det detta PM angavs även att den perorala profylaxen inte skulle ges vid en fast tidpunkt utan i stället ges 1,5–2 timmar före planerad operationsstart. Med god insikt i kirurgisk verksamhet, där den exakta tiden för operationsstart ofta är svår att förutsäga och patienten ofta med kort framförhållning blir transporterad till aktuell operationsavdelning, inser man att denna typ av tidsangivelse inte är ett optimalt sätt att ange administrationstidpunkt. TSM-studien För att undersöka effekten av den perorala nya profylaxregimen och om möjligt även optimera regimen initierade vid således en studie som vi kallade TSM-studien 2007. Vi försökte få med de flesta kliniker i Sverige som utförde kolorektal kirurgi i Rutin för antibiotikaprofylax vid bukkirurgi – baserat på fakta? Claes Hjalmarsson, kirurg på Hallands sjukhus, har läst artiklarna om antibiotikaprofylax vid bukkirurgi i Svensk Kirurgi. Författaren genomförde en större svensk studie för drygt tio år sedan som ville belysa skillnaderna vid olika preparatval och administrationsvägar av infektionsprofylax. Han välkomnar en saklig och strukturerad vidareutveckling av rutinerna. FAKTARUTA Svenne & Lotta var en svensk duo som verkade från 1970- till tidigt 2000-tal. En av deras mest kända hits var Bang a boomerang som de bland annat framförde vid melodifestivalen 1975. CLAES HJALMARSSON Hallands sjukhus claes.hjalmarsson@regionhalland.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=