Svensk Kirurgi nr 3-23

168 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 3 • 2023 Reseberättelse igång. Dagen var slut när operationslistan var klar – oftast framåt 21–22- tiden. Och så fortsatte våra dagar. Ovanliga fall Under de sju dagar missionen pågick fick vi handlägga några av de mest otroliga och obeskrivliga fall jag någonsin sett. Fall som de flesta av oss i västvärlden aldrig exponeras för. Allt från enorma glidbråck, skrotala bråck som nådde ända ner till knäna, enorma hydrocelen, ärrbråck, recidivbråck till ljumskbråck hos kvinnor och barn. Just Bole har Ghanas högsta incidens av skrotala bråck hos män och ljumskbråck hos kvinnor. Bristande tillgång till sjukvård, fysiskt tunga jobb och mångbarnafödande anses som de främsta orsakerna till den höga incidensen jämfört med huvudstaden Accra. Enkla förhållanden De flesta ingrepp gjordes i lokalbedövning, ett mycket billigt alternativ då patienterna själva betalade för alla läkemedel och vårdplats men slapp betala för operationen. Fallen som inte lämpade sig för åtgärd i lokalanestesi fick i stället göras i spinalanestesi. De borde egentligen ha gjorts under generell anestesi med muskelrelaxering men tyvärr saknades tillgång till det. Man blev verkligen förvånad över att det ens gick att göra vissa ingrepp under sådana förhållanden, men det fanns inte mycket att välja på. Det var tungt att se så mycket fattigdom och misär bland patienterna men inte kunna göra mer för dem. Hemma i Sverige tar vi det för givet att kunna erbjuda våra patienter den bästa vården oavsett patienternas ekonomiska situation. Samtidigt blev jag ytterst imponerad av hur motiverade, glada och effektiva personalen var i förhållande till sina resurser. Sällan har jag stött på så ödmjuka och hjälpsamma människor, alltid med ett stort leende på läpparna och värme i bemötandet. Gästfriheten vi möttes Undertecknad och Vincent, fem år, som drömmer om att bli fotbollsproffs. av vart vi än gick, från operationspersonalen, narkosläkaren, sjukhusdirektören och till och med hälsoministern som personligen kom till Bole för att träffa oss och uttrycka tacksamhet. Det var nog först då som jag verkligen förstod hur betydelsefullt vårt arbete var för befolkningen i Bole. Nästa uppdrag lockar redan Innan detta uppdrag startade var jag övertygad om att den största lärdomen för min del skulle vara den rent kirurgiska erfarenheten. Det bleknar dock i jämförelse med vad jag lärde mig om mänskligheten. Jag är nu ännu mer ödmjuk och tacksam i mitt liv och jag har de fantastiska människorna i Bole och dr Oppong att tacka för allt detta. Dr Oppong är en otroligt inspirerande och engagerad kirurg som vill göra en insats för de utsatta, en vision som vi båda delar. Jag längtar redan efter att få åka ut på nästa mission och det är bara att höra av sig till mig om ni vill följa med! 

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=