240 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Parenteral nutrition i Sverige Innan total parenteral nutrition var intravenös nutrition begränsad till glukos och aminosyror. Denna behandling orsakade snabbt tromboflebit samt brist på essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer. Tidigare lipidemulsioner gav alla akuta toxiska reaktioner vid kliniska prövningar. Intralipid1 löste detta problem och medförde att alla tre nödvändiga makronutienter kunde ges intravenöst. Kolhydrat i form av glukos, protein i form av aminosyror och fett i form av Intralipid. Denna kompletta behandling benämndes total parenteral nutrition. För första gången blev det nu möjligt för personer utan fungerande magtarmkanal att överleva, först i månader och år, numera i flera årtionden2. Nationell högspecialiserad vård Sverige behöll en ledande position inom nutrition och metabolism under en lång period med stora vetenskapliga och industriella framgångar inom infusionsområdet. Utvecklingen av tarmsviktsenheter Runt 1980 startade ett antal sjukhus i England och Frankrike specialiserade enheter som omsatte den växande kunskapen om total parenteral nutrition i klinisk praxis. Dessa enheter centraliserade och standardiserade behandlingen samt etablerade en infrastruktur för infusionsbehandling i hemmet. På dessa centra utvecklades även nya kirurgiska och medicinska behandlingar för de underliggande sjukdomarna, där ibland tarmförlängningskirurgi och tillväxtfaktorterapi. Dessa multidisciplinära så kallade tarmsviktenheter (intestinal failure units) etablerades snart i allt fler länder runt om i världen, oftast med nationella uppdrag i ryggen. I Sverige skedde dock inte denna utveckling och idag är Sverige ett av få europeiska länder utan nationella remissinstanser för tarmsvikt. Idag sköts den långvariga tarmsviktvården oftast vid den gastroenterologiska eller kirurgiska klinik där den diagnostiserats, i samråd med primärvård och hemsjukvård. Centralisering av tarmsvikt- vården i Sverige Detta förändras nu snabbt. Professionen och patientföreningarna har länge lyft behovet av specialiserad tarmsviktvård i landet och 2019 startade gastroenterologiska sektionen Snabb utveckling av vården av tarmsvikt i Sverige – vilken roll får kirurgin? Total parenteral nutrition föddes i Sverige 1961. Då utvecklade Arvid Wretlind, klinisk farmakolog vid Karolinska Institutet, den första fettemulsionen som kunde ges intravenöst utan akuta toxiska effekter. Utvecklingen har gått framåt och Mattias Soop och Björn Bolmstrand från Sektionen Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt på Karolinska Universitetssjukhuset beskriver här vad som händer kring tarmsvikts behandling idag. BJÖRN BOLMSTRAND Stockholm bjorn.bolmstrand@regionstockholm.se MATTIAS SOOP Stockholm mattias.soop@ki.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=