241 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset landets första tarmsviktcentrum på eget initiativ3. Socialstyrelsen beslutade 2022 att viss vård för tarmsvikt hos vuxna och barn ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård. Man utlyste två tillstånd för vården av vuxna, och bestämde att dessa två enheter ska hjälpa till med bedömning, uppföljning och monitorering av tarmsvikt med duration över tre månader. Vidare ska de två enheterna hjälpa till med ställningstagande till avancerad behandling, såsom tillväxtfaktorterapi och viss typ av kirurgi. Det är viktigt att dessa två nationella tarmsviktenheter för ett nära samarbete med vårdgivare runt om i landet då mycket av den patientnära och kontinuerliga vården även fortsättningsvis skall utföras lokalt. Svensk Gastroenterologisk Förening författade 2016 ett vårdprogram för tarmsvikt. Detta kommer nu att uppdateras inom ramen för ett nationellt vårdprogram som skall ges ut av Sveriges regioner i samverkan. Efter en ansökningsprocess tilldelades 2023 de två tillstånden för nationell högspecialiserad vård av tarmsvikt hos vuxna till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. De två enheterna planerar nu en gemensam verksamhetsstart som nationella enheter under 2024. Hur många patienter rör det sig om? The European Society of Clinical Nutrition and Metabolism (ESPEN) definierar tarmsvikt som en nedsättning av magtarmkanalens förmåga att absorbera makronutrienter, vatten och/eller elektrolyter till den grad att normal hälsa och tillväxt ej kan upprätthållas utan intravenös tilläggsbehandling4. Prevalensen av långvarig tarmsvikt hos vuxna i Sverige är inte känd. Det finns dock publicerade siffror från andra europeiska länder som varierar från tolv till 80 vuxna per miljon invånare5,6. De högre siffrorna tenderar att komma från länder med en väl utvecklad nationell struktur för tarmsviktvård. Det är rimligt att anta att det idag finns runt 500 vuxna i Sverige som lever med långvarig tarmsvikt. I enlighet med Socialstyrelsens intentioner bör dessa personer i framtiden vara uppkopplade till ett av de två nationella tarmsviktenheterna för bedömning och monitorering. Kirurgen har en central roll Vad blir då rollen för kirurgin i den kommande struktureringen av tarmsviktvård i landet? Två tredjedelar av personer som utvecklar långvarig tarmsvikt gör detta efter en bukoperation2. I en del av dessa fall är tarmsvikt oundviklig, såsom vid massiv tarmresektion för tarmischemi. I många fall av postoperativ tarmsvikt kan dock undvikbara faktorer identifieras, såsom anastomosering hos patienter med förhöjd risk för anastomosläckage7. Kirurger har därför en viktig roll i prevention av tarmsvikt, både vid planerad kirurgi och vid akuta operationer, särskilt de vi utför för komplikationer. Kirurger har vidare en central roll vid handläggningen av tidig postoperativ tarmsvikt, där målen är behandling av sepsis, komplexa sår och fistlar, samt utredning av anatomi och optimering inför rekonstruktiv kirurgi8. Denna tidiga handläggning skall ske i nära samarbete med gastroenterolog, specialistsjuksköterska och dietist. Medicinsk behandling av tarmsvikt Behandling av kronisk tarmsvikt är i första hand medicinsk. Resektion av enterokutan fistel med fistelbärande tarmsegment en bloc. Observera bukväggsdefektens storlek. Nationell högspecialiserad vård
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=