243 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Den perioperativa morbiditeten var låg och 60 procent av patienterna återfick näringsmässig autonomi. Ett nationellt program för tarmförlängning startade i England 2013 och fann att omkring fem procent av personer med långvarig tarmsvikt är potentiella kandidater för serial transverse enteroplasty13. Det anses i dagsläget vara en underanvänd metod. Hos vuxna krävs att tunntarmen är i övrigt frisk men dilaterad till minst 40 mm i diameter. Numera finns enstaka rapporter om kombinerad serial transverse enteroplasty och teduglutidbehandling. Tidiga resultat inger hopp om en additiv effekt av de två behandlingsmetoderna14. Tarmtransplantation Tunntarm kan transplanteras isolerat, varvid mesenterica superior-kärlen anastomoseras direkt till den systemiska circulationen eller tillsammans med lever och andra organ. Gradvis förfining av metodik och selektion har möjliggjort allt bättre resultat. Idag rapporteras en femårsöverlevnad omkring 60–80 procent och näringsmässig autonomi hos cirka 75 procent av patienterna ett år efter transplantation15,16. Eftersom tarmtransplantation fortfarande är associerad med morbiditet och en viss mortalitet är dess roll vid tarmsvikt begränsad. Både i Europa och Nordamerika övervägs detta ingrepp endast vid livshotande komplikationer till tarmsvikt. Dessa livshotande komplikationer är huvudsakligen hotande eller etablerad levercirros, samt multipla centrala ventromboser vilket omöjliggör central venkateterisering. I Sverige utförs tarmtransplantation på vuxna och barn vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Transplantationskliniken vid Sahlgrenska är en nära samarbetspartner till de två nationella tarmsviktenheterna. De tre enheterna har regelbundet multidisciplinära teamkonferenser om svåra fall där transplantation eller annan avancerad terapi såsom tarmförlängning och tillväxtfaktorbehandling diskuteras. Sammanfattning Tarmsviktvården i landet genomgår stora förändringar med en pågående centralisering och standardisering. Detta sker i samarbete med kliniker och hemsjukvård runt om i landet. Det finns gott om lärdomar från våra europeiska grannländer gällande strategier för att uppnå en högkvalitativ vård. Alla kirurger som utför bukoperationer har en stor roll i att förebygga tarmsvikt. Tillståndet kan uppstå även efter rutinmässiga, mindre ingrepp såsom bråckkirurgi, appendektomi och kolecystektomi. Volymen av konventionell rekonstruktiv kirurgi samt tarmförlängning kommer troligen att öka i och med centralisering. Detta kommer i sin tur medföra ett ökat behov av tarmkirurger med vana av framför allt rekonstruktiv tunntarmskirurgi. Handläggning av de svåraste fallen inbegriper diskussion på multidisciplinär, nationell konferens där avancerade terapier såsom tillväxtfaktorterapi, tarmförlängning och tarmtransplantation övervägs. Det övergripande målet för dessa pågående förändringar är att uppnå en likvärdig och högkvalitativ vård i landet för dessa cirka 500 vuxna personer med tarmsvikt, varav många utstår ett svårt lidande. Referenser 1. Vinnars E. Arvid Wretlind. Clin Nutr. 2003; 22: 1–5. 2. Dibb M, Soop M, Teubner A, Shaffer J, Abraham A, Carlson G, et al. Survival and nutritional dependence on home parenteral nutrition: Three decades of experience from a single referral centre. Clin Nutr. 2017; 36: 570–576. 3. Lundblad P. Tarmsvikt – en bortglömd patientgrupp? Gastrokuriren. 2019; 41. 4. Pironi L, Arends J, Baxter J, Bozzetti F, Peláez RB, Cuerda C, et al. ESPEN endorsed recommendations. Definition and classification of intestinal failure in adults. Clin Nutrition Edinb Scotl. 2014; 34: 171–180. 5. Pohju AK, Pakarinen MP, Sipponen TM. Intestinal failure in Finland: prevalence and characteristics of an adult patient population. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2021; 33: 1505–1510. 6. Brandt CF, Hvistendahl M, Naimi RM, Tribler S, Staun M, Brøbech P, et al. Home Parenteral Nutrition in Adult Patients With Chronic Intestinal Failure: The Evolution Over 4 Decades in a Tertiary Referral Center. Jpen-parenter Enter. 2017; 41: 1178–1187. 7. Soop M, Khan H, Nixon E, Teubner A, Abraham A, Carlson G, et al. Causes and Prognosis of Intestinal Failure in Crohn’s Disease: An 18-year Experience From a National Centre. J Crohn’s Colitis. 2020; 14: 1558–1564. 8. Slade DAJ, Carlson GL. Takedown of Enterocutaneous Fistula and Complex Abdominal Wall Reconstruction. Surg Clin N Am. 2013; 93: 1163–1183. 9. Fujiki M, Osman M, Abu-Elmagd K. Growing experience of surgical gut rehabilitation: essential role in the management of gut failure in adult patients. Curr Opin Organ Transplant. 2023; 28: 228–236. 10. Kim HB, Fauza D, Garza J, Oh J-T, Nurko S, Jaksic T. Serial transverse enteroplasty (STEP): A novel bowel lengthening procedure. J Pediatr Surg. 2003; 38: 425–429. 11. Yannam GR, Sudan DL, Grant W, Botha J, Langnas A, Thompson JS. Intestinal Lengthening in Adult Patients with Short Bowel Syndrome. J Gastrointest Surg. 2010; 14: 1931–1936. 12. Abu-Elmagd KM, Armanyous SR, Fujiki M, Parekh NR, Osman M, Scalish M, et al. Management of Five Hundred Patients With Gut Failure at a Single Center: Surgical Innovation Versus Transplantation With a Novel Predictive Model. Ann Surg. 2019; 270: 656–674. 13. Brady R, Gabe S, Morabito A, Lal S, Abraham A, Teubner A, et al. The Role of Intestinal Lengthening in Adults with Type III Intestinal Failure: Results from a National Programme. Diseases of the Colon & Rectum. 2017 Jun 1; 60: e397– e398. 14. Gondolesi GE, Doeyo M, Lic CE, Lobos F, Rubio S, Rumbo C, et al. Results of Surgical and Medical Rehabilitation for Adult Patients With Type III Intestinal Failure in a Comprehensive Unit Today: Building a New Model to Predict Parenteral Nutrition Independency. J Parenter Enter Nutr. 2020; 44: 703–713. 15. Rutter CS, Amin I, Russell NK, Sharkey LM, Butler AJ, Middleton SJ. Adult Intestinal and Multivisceral Transplantation: Experience From a Single Center in the United Kingdom. Transplant P. 2016; 48: 468–472. 16. Varkey J, Simrén M, Jalanko H, Oltean M, Saalman R, Gudjonsdottir A, et al. Fifteen years’ experience of intestinal and multivisceral transplantation in the Nordic countries. Scand J Gastroenterol. 2015; 50: 278–290. Nationell högspecialiserad vård
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=