247 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 Referat Kirurgveckan optimera eventuella bakomliggande sjukdomar, planlägga operationen med korta ischemitider och undvika den katecholaminstorm som blir följden av att en donator avlider. Resultatet efter fem års graftöverlevnaden efter njurtransplantation 95 procent från levande donator och 85 procent från avliden. Även transplantatets livslängd skiljer sig betydligt åt, 11,9 för en njure från avliden donator, jämfört med 19,2 om man får en njure från en levande givare och åtskilliga exempel finnes på donerade njurar som fungerat fint i över 40 år. I Sverige är vi tämligen bra på att främja levande njurdonation, men vi börjar nu se en vikande trend, vilket är oroande. Njurtransplantation forlanger livet med fem–tio ar jamfort med dialys, ger betydligt bättre livskvalitet jämfört med dialys, och inte minst sa ar njurtransplantationer bland de mest lonsamma ingreppet som vi gor i svensk sjukvard dar man raknar med att man sparar samhallskostnader pa 6–15 miljoner SEK per transplanterad njure. En njurtransplantation betalar sig på 1–1,5 år. Donatorer som inte passar Så vad hindar oss från att transplantera mer? Det enkla svaret är brist på organ som uppfyller behov både numerärt, kvalitetsmässigt och immunologiskt. Tyvärr kvarstår det faktum att även om en patient har tillgång till en levande donator är det inte säkert att en donation och transplantation kan genomföras, på grund av olika medicinska och immunologiska hinder. Detta innebär att vi har en lång lista på patienter som väntar på en njure från en avliden donator, Matematiska lösningar på kirurgiska problem Jakten på levande njurdonatorer Professor Per Lindnér inledde med en beskrivning av behov och utmaningar. I korthet ökar antalet patienter med terminal njursjukdom i världen och allt fler är i behov av transplantation för att undvika dialys. Det är också bra att bli transplanterad tidigt i sjukdomsförloppet, det är bättre att bli transplanterad både ur strikt medicinska skäl och livskvalitetsmässiga skäl innan man behöver dialys. Patienter i behov av njurtransplantation kan få en njure från en avliden eller en levande donator. En levande donator är alltid att föredra då man har möjlighet att utreda och selektera njuren och donatorn, Faktaruta Årets Acta-föreläsning pekar framåt men påminner också om svensk kirurgisk historia. Föreläsningens rötter spåras tillbaka till 1919 då professor Einar Key grundade tidskriften Acta Chirurgica Scandinavia som gavs ut av Acta-stiftelsen. Tidskriften gick sedemera upp i BJS, men stiftelsen lever vidare, och förutom att stå bakom BJS, Scandinavian Journal of Urology och Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery så sponsrar stiftelsen den årligt återkommande Acta-föreläsningen på Kirurgveckan. HELENA TAFLIN Göteborg helena.taflin@vgregion.se Årets Actaföreläsning hade titeln ”STEP – det nordiska njurbytesprogrammet” och hölls av professor Per Lindnér från Transplantationscentrum/Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillsammans med professor Tommy Andersson vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet och affilierad till Handelshögskolan i Stockholm. Under en dryg timme fick vi åhörare på ett fascinerande sätt en guidning genom hur praktiska behov kan lösas genom komplexa matematiska samband.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=