248 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 en väntetid som beroende på bland annat blodgrupp kan vara åtskilliga år. Det finns även en grupp individer som faktiskt är villiga att donera organ men som ej blev ”uppvaktade”. Vi har helt enkelt ett matchningsproblem. Lyfta blicken Väntetiden 2013 för en njure var ungefär tre år. Per Lindnér, som då var verksamhetschef på Transplantationscentrum, upplevde situationen som mycket bekymmersam och visste inte riktigt hur han skulle kunna bidra till att vi fick fler organ transplanterade. I höstmörkret såg han att det på Handelshögskolan i Göteborg skulle hållas ett seminarium för allmänheten om "Hur får man olika marknader att fungera?" och begav sig dit. Föreläsare denna kväll var professor Tommy Andersson som bland annat pratade om 2012 års ekonomipris till Alfreds Nobels ära, professor Alvin E Roth som arbetat med att få marknader att fungera och matcha grupper såsom skolor/elever; patienter/sjukhus arbetsmarknader och även att matcha organ. Professor Andersson hade arbetat på liknande sätt och fokuserat på kvotflyktingar i USA som behövde matchas till ställen där deras kompetens kunde tas till vara, landningsslots för flygplan, och skolval. Marknadens regler En marknad behöver regler, den så kallade ”fria marknaden” existerar inte utan man behöver veta förutsättningar och pris. En marknad behöver vara integrerad, och överblickbar och för att vara lyckad behöver en marknad även vara tillräckligt stor, så att sannolikheten skall bli tillräcklig för att man skall kunna matcha utbud och efterfrågan optimalt. Allt handlar om att bygga upp algoritmer för hur olika behov kan möta utbud. Per och Tommy insåg att de hade ett problem att skapa samarbete kring, jag skulle nog säga att de matchade, och ett lite steg togs på vägen till det som skulle bli det Swedish Transplant Exchange Program, förkortat STEP. Ett njurbytesprogram är ett system där man möjliggör för att personer som inte är kompatibla med den de tänkt ge ett organ till, oftast på grund av immunologiska faktorer, faktiskt i slutänden kan medverka till att sin anhörige/vän blir transplanterad med en levande givare i stället för att vara hänvisad till att hoppas på en njure från en avliden donator. Par som ingår i ett sådant program kan byta donatorer med varandra för att kringgå inkompatibilitetsproblemet. För samhället innebär det en bättre tillgång till bra njurar, och för hela gruppens en förbättring eftersom väntelistan för en njure från en avliden donator kortas. Under ett antal år genomarbetades protokollen avseende regler såsom bland annat ålder, immunosuppressiv behandling, tidsramar och vad händer om någon backar ur. Baserat på protokollen skapades en matematisk algoritm. Vidare beslutades att givarparen hålls anonyma från varandra inom det som är sjukvårdens ansvar, på Sahlgrenska sker detta genom att vi vårdar patienterna på olika avdelningar. En lovande start Första körningen genomfördes 2018 i den algoritm som utarbetats och databasen som då innehöll elva par, Referat Kirurgveckan Professorer Lindnér och Andersson med medarbetare. Levande donationer i Sverige – bra men behöver bli bättre.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=