278 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 5 • 2023 vem som bokar till operation och hur man hittar till de olika sjukhus där operationerna utfördes var det skönt att känna sig obunden. Jag fick fritt välja vilka operationer jag ville vara med på och vilka kollegor jag ville skugga på mottagningen och konferenser. Även om NHS gärna hade sett att jag jobbat för fullt så hade jag bestämt att jag ville behålla min frihet och flexibilitet för att kunna se så mycket som möjligt. Ett system i gungning Själva logistiken i Nottingham upplever jag som mer kaotiskt än här hemma, i allt från bokning till mottagningar och operation och ansvarsfördelning. Journalföringen är en blandning av inskannade papper och olika digitala system med olika inloggningsportaler och handskrivna noteringar. Aldrig mer ska jag gnälla på Cosmic eller TakeCare! Många patienter kom upp på ett flertal konferenser och mottagningar, där ansvarig doktor först skulle leta igenom journalen för att förstå varför patienten hade bokats på nytt. Det förekom flera gånger att man hade missat markera tumörområdet inför neoadjuvant behandling (som gavs i stor utsträckning) så att man inte kunde göra annat än att planera för en mastektomi, och de nyaste teknikerna för att spara patienterna större axillingrepp efter neoadjuvant kemoterapi hade inte ännu introducerats. Mycket av detta beror nog på att en medicinskt ansvarig saknades. Douglas, som så många andra i England, hade just ökat sin tidsandel inom den privata vården och minskat sin närvaro på NHS rejält utan att ersättas av en ny sektionsledare på hemmaplan. Bröstbevarande kirurgi Tekniker för bröstbevarande kirurgi var min huvudfokus under besöket, och är något som just Nottingham har jobbat med under många år. Även om en sektorresektion, det vill säga en simple wide local excision med incision rakt över tumören, är det vanligaste ingreppet där precis som i Sverige så görs mycket onkoplastikkirurgi för lite större tumörer och ibland för mycket större tumörer. Jag lärde mig nya tekniker för bröstlyft (therapeutic mammaplasty) och perforantlambåer (chest wall perforator flap). Bröstlyft Ett bröstlyft inom bröstcancerkirurgin är en teknik där man inte har för avsikt att minska bröstets storlek eller volym utöver den volym som försvinner i och med resektionen av tumörområdet. Kvarvarande volym formas sedan om så att bröstet får en fin form utan några vävnadsdefekter. Det var en aha-upplevelse att förstå skillnaden i teknik mellan en äkta reduktionsplastik (vävnad tas bort utöver den volym som utgör tumörresektionen, det vill säga man tar bort ytterligare vävnad i rent reduktionssyfte) och bröstlyft. Vid ett bröstlyft används mest rotationstekniker vilket innebär att kvarvarande bröstet roteras som en ”kon” in i defekten och fungerar då som en enda stor lambå. Man förlitar sig då antingen på laterala perforanter, som förlöper på djupet, eller mediala perforanter, som förlöper mycket ytligare. För att få till en rotation behöver man klyva bröstparenkymet utgående från en medial eller en lateral defekt nedåt mot klockan sex och utmed submammarfåran vilket i början känns rätt läskigt men går förvånansvärt oblodigt till. Cirkulationen är viktig Viktigt vid mediala tumörer är att se till att man inte bränner perforantartärer från interkostalutrymmen längs lateralsidan (LICAP) och i främre axillvecket (LTAP). Det är viktigt att kunna lita på en bra blodförsörjning till hela laterala delen av bröstet vid rotationen. Eftersom man inte vill urgröpa urringningen är det i den situationen också viktigt att inte klyva parenkymet precis längs sternum men några centimeter längre in. Har man en lateral tumör kan man däremot mobilisera bröstvävnaden hela vägen längs Även i England larvar man sig i pausen mellan operationer. Selfieglädje hos Douglas, Jana och Kara. Reseberättelse
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=