320 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Ny teknik Bakgrund Indocyaningrönt (ICG) har använts inom vården sedan mitten av 50-talet då det användes för att studera lever- och hjärtfunktion. Det skulle sedan ta flera årtionden innan tekniken kunde förfinas så att man kunde ha nytta av metoden i ett bredare sammanhang i den medicinska diagnostiken1. Verkningsmekanism ICG i sig är ett fluorescerande cyaninfärgämne som binder till plasmaproteiner varför det stannar i blod- eller lymfbanan (beroende på hur det ges) innan det utsöndras ometaboliserat och okonjugerat via gallan. Det kan även ges direkt i exempelvis gallblåsa eller uretär. För att utnyttja dess fluorescerande egenskaper så belyses det sedan med så kallat Near Infrared Light (NIR) varvid fluorescenscen kan registreras av en kamera för att sedan visualiseras på en skärm. Användningsområden Man kan egentligen dela in användningen inom tre huvudområden perfusionsbedömning, anatomisk kartläggning exempelvis visualisering av uretärer i samband med komplicerad tarmkirurgi samt inom patologisk diagnostik både för tumörmärkning och sentinel node visualisering. Idag finns ett flertal områden, både inom den minimalinvasiva och öppna kirurgin, där ICG sålunda fyller en viktig funktion och kan ses som ett komplement till övriga diagnostiska metoder. Nedan följer en kort summering av några av dessa användningsområden som avhandlades under mötet. Vuxenkirurgin Inom kolorektalkirurgin så har man använt ICG för att bedöma perfusion exempelvis i resektionsrand, vid tänkt stomi eller i anastomos. Vad gäller detta sistnämnda så finns det en tämligen färsk RCT rörande anastomosläckage efter minimalinvasiv rektalcancerkirurgi som visade på en minskad risk för anastomosläckage då man använde ICG2. Utöver detta så har man inom kolorektalkirurgin använt ICG för att visualisera uretärerna samt lokalisera sentinel nodes och kartlägga lymfflödet. Vad gäller ICG inom den rekonstruktiva bröstkirurgin så har studier visat att det minkar riskerna för komplikation associerade med dålig perfusion. Konklusionen av en systematisk review och metaanalys var att ICG i samband med bröstkirurgi kan bidra till minskad risk för olika allvarliga och mindre allvarliga komplikationer vid vissa specifika ingrepp3. Inom thoraxkirurgin så har ICG använts i flera olika tillämpningar. Det som framför allt har lyfts fram som bra exempel på användningsområden för ICG är resektionsplan vid segmentektomi, lokalisering av ytligare lungmetastaser, visualisering av sentinel nodes samt bedömning av graftviabilitet det vill säga perfusion i samband med esofagussubstitution, rekonstruktion, efter esofaguscancer4,5. Lever-gallvägskirurgi är ett av de områden där nyttan av ICG verkar ha varit störst, både vad gäller den öppna kirurgin men på senare tid framför allt inom robotassisterad och laparoskopisk kirurgi där man har sett fördelar gentemot andra metoder6,7,8. Detta gäller både inom benign kirurgi och levertumörkirurgi. Man har även sett att man kan ha nytta av ICG vid visualisering av ett flertal andra tumörformer vilket underlättar både lokalisation och planering av kirurgin. Vidare så har man nytta av metoden då det gäller Indocyaningrönt – ett ljus i mörkret Undertecknad var med på ett möte i Amsterdam rörande Indocyaningrönt och dess olika användningsområden. Mötet hade inriktning på vuxenvården men en session berörde även barn. För mig som jobbar med barn var detta mycket spännande då tillämpningen och indikationerna hos oss fortfarande är tämligen begränsad och outforskad. VLADIMIR GATZINSKY Göteborg vladimir.gatzinsky@vgregion.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=