Svensk Kirurgi nr 6-23

328 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Akut- och traumakirurgi för kurser och övningar inom civilt försvar och trauma såsom DSTC och en kurs i krigstraumatologi. Krigstraumatologikursen började som ett beställningsjobb åt Socialstyrelsen för den Nationella Förstärkningsresursen och utbildar hela team. Bakom kursen står Katastrofmedicinskt Centrum och Försvarsmakten. Första kursen utbildade försvarets egna operationsteam och Nationella Förstärkningsresursen. Målet med den andra kursen är att utbilda kompletta traumateam/ akutteam och operationsteam för sjukhus där hela kedjan från akutmottagning till OP/IVA ingår. På nästa kurs deltar team från Östergötland, Skåne och Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. Kursen är kanske en droppe i Nilen eftersom så få utbildas årligen än så länge. Men de utbildade teamen kan ju ta med kunskapen från kursen hem till sina sammanhang och där föra vidare tankarna och strategierna – och fortsätta beredskapsarbetet på sitt eget sjukhus. Målet är att kursen ska gå två gånger per år och då kommer alla regioner att kunna söka, förhoppningen är att den och kurser som den ska bli en självklarhet för traumaenheter inom svensk sjukvård. Kursen är praktiskt inriktad med scenarioträning och praktik, nationella och internationella föreläsare är inbjudna och det är en labkurs vilket gör att den är ganska dyr. Socialstyrelsen har kontaktats för medfinansiering, kursen borde vara av stort nationellt intresse. Ingreppen i fokus är specialitetsöverskridande och grundläggande, allmänkirurger sätter externfix, sårreviderar, amputerar, trepanerar och ortopederna får delta i traumalaparotomi. Vad innebär pågående konflikter och krig i Europa för ditt arbete? Påverkar de ditt fokus på något vis? Ja, väldigt mycket, dels för att jag är samordnare och medlem av Stödstyrkan som nu är aktuell på grund av kriget i de palestinska områdena. Allt som händer i vårt relativa närområde gör att det vi jobbar med känns väldigt prioriterat och viktigt, men att tiden är begränsad och vi startar från en väldigt låg nivå. Vad är Stödstyrkan? På begäran av Utrikesdepartementet ska Stödstyrkan kunna stödja Utlandsmyndigheter i situationer då många svenska medborgare drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof utomlands. Stödstyrkan sätts samman utifrån behoven som uppstått när katastrofhändelser inträffat och många personer drabbats. Exempel på sådana händelser är naturkatastrofer, terrordåd, stora olyckor eller politiska oroligheter. På senare tid har stödstyrkan aktiverats vid exempelvis evakueringarna från Afghanistan och Sudan. Hur ser den nuvarande beredskapen ut i Sverige, för militär och civil sjukvård? Vi hade en fantastisk Civilförsvarsplanering från andra världskriget och fram till år 2000. Då lades stora delar av civilförsvarsplaneringen ner och alla lager av fältsjukhus, sjukhussängar, beredskapsplaner, blod/ plasma-beredskap slängdes. Vi hade exempelvis uppskalningsplaner för att kunna öka produktionen av blod/plasma tiofalt på några dagar, men allt det lades ner och planerna slängdes. Vi har ju varit ett väldigt planerade land, men lager tömdes och plomberades. Reservkraftplaner med drivmedel och olja för sjukhus avvecklades också. På den tiden hade Försvaret en riktigt bra sjukvårdsorganisation i form av många akutsjukhus med överkapacitet, men nu har vi ju inte täckning ens för den grundläggande civila sjukvården, utan snarare en underkapacitet. Per Loftås beskriver att Försvaret hade en superkapacitet med 36 fältsjukhus som kunde sättas i drift. Som exempel, så ville Göran Persson i samband med Irakkriget 2002 skicka Sveriges fältsjukhus till det drabbade området – men då fanns inte ett enda kvar. Vilket överraskade den dåvarande regeringen. I nuläget har vi ett och kanske snart två. De som är tänkta att bemanna dessa sjukhus är du och jag, i princip bara civil sjukvårdspersonal. Det finns ett litet antal deltidsanställd sjukvårdspersonal i Försvaret och ännu färre heltidsanställda, mycket få kirurger gissar Per. Försvarsmakten anställer i nuläget fler och fler på heltid, och det har förstås konsekvenser för sjukvårds- och utbildningssammanhangen som dessa personer lämnar till förmån för försvaret, deras specialkompetens behövs på många ställen. Vad tror du, varför la vi ner vår civilförsvarsplanering? Det var ju tron på den eviga freden. När muren revs och det blev demokrati i Ryssland, när Warszawapak-

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=