290 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Ärade läsare av Svensk Kirurgi För 50 år sedan fanns inte CT eller MR, inte gastroskopi, inte laparoskopisk kirurgi, levertransplantation var inte etablerat i Sverige och de flesta av dagens läsare visste inte vilket fantastiskt yrke de skulle jobba i och Svensk Kirurgis första nummer hade inte kommit ut. Svensk Kirurgisk Förenings förhandlingar det vill säga autoreferat av föredrag presenterade vid Svensk Kirurgisk Förenings årliga möte kom ut som bilaga i Nordisk Medicin under rubriken Svenska Läkarsällskapets sektion för kirurgi. Detta upphörde 1971. Vid sista styrelsemötet 1973, som hölls kort före årsmötet och som alltid låg i anslutning till Riksstämman i slutet av november, diskuterades format och upplägg av förhandlingarna. Undertecknad föreslog att en mer frekvent utkommande tidskrift, som skulle kallas Svensk Kirurgi skulle formas under förutsättning att den inte skulle belasta föreningens budget. Då jag efter sex år som skattmästare balanserat Svensk Kirurgisk Förenings årliga budget på 30 000 kronor trodde jag mig klara detta och utsågs på årsmötet till redaktör. I styrelse satt som ordförande Lars Thorén och som vetenskaplig sekreterare Lars Räf. Gynnsamma förutsättningar Förutsättningarna var synnerligen gynnsamma. På kirurgkliniken i Lund, där jag just blivit överläkare, hade vi ett eget tryckeri och fotolab. Stig Bengmark, som var klinikchef, var mycket positiv till Svensk Kirurgi, och lovade att kliniken skulle trycka tidningen i offset till självkostnadspris och bjuda på papper och trycksvärta. Genom att djärvt annonsera men utan pengar till lön anställde jag Gillian Sjödahl till redaktionssekreterare. Gillian hade engelska som modersmål men hade lärt sig fenomenal svenska och korrigerade skickligt inskickade manus. Kostnader för första numret täcktes av annonser från industrin med vilken jag hade gott samarbete genom den traumakurs som jag årligen höll i Storlien tillsammans med Einar Eriksson, Lars Räf och Jan Sandegård och där representanter för industrin fick vara med. Tidningen häftades och lades i adresserade kuvert på klinikens bibliotek av Gillians och mina barn på söndagar. Första numret Första numret av Svensk Kirurgi kom ut våren 1974 och numrerades, för att ha kontinuitet med tidigare bilagor i Nordisk Medicin, till XXXI. Kostnaderna, inklusive Gillians lön, täcktes av tolv helsidesannonser. I fortsättningen rekryterades ytterligare annonser och blev till slut 25. Gillian fick varje månad ringa annonsörerna för att få in annonskostnader som bland annat skulle räcka till hennes lön. På första numrets framsida fanns en logo med skalpell mellan Svensk och Kirurgi. Redaktören angav att Svensk Kirurgi skulle redovisa aktiviteter i föreningen och sammanfattningar av föredrag. Redaktören kommer ihåg, att han fick ett antal positiva attribut om detta första nummer av Svensk Kirurgi. I två år var jag redaktör och minns nu med tacksamhet vår redaktions entusiasm och vårt goda samarbete samt industrins stöd med annonser. Svensk Kirurgi 50 år De första 25 åren Det är viktigt att stanna upp och se tillbaka för att förstå historien och uppskatta det arbete som utförts av dem på vilkas axlar vi står idag. Svensk Kirurgis förste redaktör beskriver den tidiga utvecklingen av tidskriften med namnet Svensk Kirurgi. LARSOLOF HAFSTRÖM Göteborg lo.hafstrom@surgery.gu.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=