291 SVENSK KIRURGI • VOLYM 81 • NR 6 • 2023 Stig Bengmarks positiva stöd i starten var obetalbart. Det är också nostalgiskt, att bläddra i det första numret och att läsa att rökning och perifera kärlsjukdomar hade samband samt att quadriceps-träning i gips var bra för snabb rehab efter knägips. Presidentens artikel Föreningen hade under Svensk Kirurgis första tid en president, vilket var ett hedersuppdrag utan styrelseuppgifter. Presidenten uppdrogs dock att skriva en personlig artikel till varje nummer. Dessa är fortfarande mycket läsvärda för dagens kirurger och ger ett historiskt skimmer över 1970talets kirurgiska frågeställningar. En artikel som är särskilt minnesrik skrevs av president Sture Hedenstedt, Luleå, 1976, som berättade att han på Nyhus klinik i Chicago gästopererade en selektiv proximal vagotomi för ulcus och hade stora operativa bekymmer. På den tiden fanns ju inte helicobacter pylori och inte omeprazol utan magsårssjukdom behandlades med avskärning av vagus med eller utan amputation av magsäcken. Fortsättningen Jag ersattes som redaktör av Bo Eklöf. Han var kärlkirurg i Lund och tog över tryckeriet och sekreteraren Gillian. Bo var redaktör till 1979. Han fick den eleganta Acrel-medaljen för sin förvaltning av Svensk Kirurgi. Bo ersattes 1980 av Jan Oskarsson, han också på kliniken i Lund. Gillian efterträddes av Monica Einarsson. Den ideella verksamheten att trycka och häfta tidningen upphörde och konsekvent följde ekonomiska problem. Monica flyttade till Eksjö med Svensk Kirurgi och med stor energi fick redaktionen i Eksjö in 40 annonssidor, ekonomin var i hamn och man kunde ge ut fyra nummer och med målsättningen att Svensk Kirurgi skulle vara forum för kirurgiska diskussioner. Sålunda skrev ordförande Lars Räf (1982) ledare om den smalnande samhällsekonomin, akut sjukvård och platsbrist, kirurgöverskott och arbetstidsförkortning. Det svarta numret Näste redaktör var Johannes Järhult, som med stor kämpaglöd lyckades att presentera fyra utgåvor – men trots detta beslöt SKF´s styrelse att Svensk Kirurgi skulle läggas ned och ersättas av European Journal of Surgery (EJS). Den ”sista” utgåvan Svensk Kirurg (volym 55, 1993–94) Svensk Kirurgi 50 år Redaktörer för Svensk Kirurgi Larsolof Hafström (startade Svensk Kirurgi 1974) Bo Eklöf Jan Oscarsson Johannes Järhult Lars Lundell Åke Andrén-Sandberg Martin Björck Tobias Kjellberg Magnus Nilsson Lars Johansen (två perioder) Jakob Hedberg Anna Höök (f d Leifler) Jonas Wallinder (nuvarande) kom ut med sorgliga svarta pärmar och Johannes beklagade uppriktigt sorgen att Svensk Kirurgi inte längre skulle redovisa vardagskirurgins vedermödor, som till exempel bråckkirurgi och ventrikelkirurgi utan som han uttryckte mycket kärnfullt att SKF´s medlemmar skulle i fortsättningen leta efter sina föreningsmeddelande bland andra intresseväckande artiklar om pungbråck hos sudanesiska kameldrivare och signifikanstyngda serier om farmakologisk blockad av fria syre-radikaler vid av E. coli utöst sepsis hos uppländska grisar. Ny redaktör blev Lars Lundell till en bilaga på åtta sidor i European Journal of Surgery (EJS). Dessa bilagor kan inte återfinnas i bibliotekstillgängliga nummer av EJS åren 1994–96 och är ett hål Svensk Kirurgis historia. Återfödseln På årsmötet 1996 valdes Åke Andrén Sandberg till redaktör med uppgift att pånyttföda Svensk Kirurgi, vilket ansågs vara en lätt uppgift då den bara kunde bli bättre. Ny layout och många annonser gjorde att tidningen gick med vinst. Åke gjorde Svensk Kirurgi till en läsvärd tidskrift och fick rättmätigt Acrel-medaljen.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=