1 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 nummer 1/2024 Årgång 82 Acko Ankarberg om kunskap i vården Kunskapsstyrningen Klinisk forskning Svensk Kirurgi
2 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024
1 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Innehåll Ledaren Gott nytt kliniskt forskningsår 2024 Karolin Isaksson, Lund.......................................................................................................3 Chefedaktören reflekterar Man måste tänka på hur man ska göra det man ska göra Jonas Wallinder, Sundsvall................................................................................................5 Kolumnen Kunskapsstyrning Varför tycker allmänläkare inte om kunskapsstyrningen? Magnus Isacson, Stockholm..............................................................................................6 Professionens medverkan och inflytande avgörande när nya kunskapsstöd ska tas fram Cia Ihre Lundgren, Stockholm...........................................................................................8 Kunskap inom vården Linus Axelsson, Karlskrona.............................................................................................11 Kunskapsstyrningen för kirurgi och plastikkirurgi Anna Elander, Göteborg.................................................................................................12 Kunskap och kompetens i sjukvården Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister..............................................................15 Kirurgveckan 2024 Välkomna! Per Hede, Karlstad..........................................................................................................16 En ny struktur på Kirurgveckan Andreas Muth, Göteborg...............................................................................................19 Akut- och traumakirurgi Krigskirurgi i Sverige ritas om – från att göra allt för en till att göra tillräckligt för många M Öman, Umeå, H Lund, Sunderbyn, P Galos, Uppsala.................................................20 Bakjoursfall del 1 Oproportionelig kraftig akut buksmärta efter lindrigt trauma Henrik Bergenfeldt, Jonas Bläckberg och Caroline Williamsson, alla Lund....................23 Akut- och traumakirurgi Utveckla akutkirurgin – den behövs i freds- och krigstid Lovisa Strömmer, Stockholm..........................................................................................24 Klinisk forskning Konkurrenskraftig sjukvård Martin Almquist, Lund. ..................................................................................................28 KKF:s ordförande slutar när forskningens år nalkas Lisa Rydén, Lund.............................................................................................................30 Bakjoursfall del 2 Svar på bakjoursfallet Henrik Bergenfeldt, Jonas Bläckberg och Caroline Williamsson, alla Lund....................32 Bakjoursskola Bakjoursskola i kolorektal Kirurgi på Skånes universietssjukhus H Jutestam, M Sadeghi, O Hallböök, G Heinius, P Buchwald.........................................35 Ny teknik Kolangiopankreatoskopi – en personlig resa i gallvägar och pankreas Urban Arnelo, Umeå......................................................................................................36 Global hälsa Luftrenare i operationssalar i låginkomstländer Jörgen Rutegård, Umeå, Daniel Olsson, Göteborg, Lars Ekberg, Göteborg...................40 Mötesreferat och reflektioner Minimera antalet komplikationer Torsten Olbers, Linköping...............................................................................................42 Nationella riktlinjer Barretts Esofagus – nya riktlinjer Henrik Bergenfeldt, Lund...............................................................................................44 Avhandlingsreferat Små papillära tyreoideacancrar Haytham Bayadsi, Östersund.........................................................................................46 In memoriam Till minne: Sten Lennquist Bertil Hamberger, Carl Montan, Louis Riddez, alla Stockholm.......................................50 Aktuella KUB-kurser................................................................................................52 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare, chefredaktör Jonas Wallinder Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Per Hede per.hede@regionvarmland.se Hildur Thorarinsdottir hildur.t@gmail.com Redaktionssekreterare, layout Barbara Dürr barbara.durr@svenskkirurgi.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 2/2024 1 mars V 16 3/2024 2 maj V 25 4/2024 23 augusti V 40 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 738, 101 35 Stockholm Besöksadr: Klara Östra Kyrkogata 10 Tel 072-221 42 04 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Omslagsbild Laura Hautala, Sundsvall.
2 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se Som kirurg kommer du finnas nära våra soldater i fält eller vara en viktig del i ett operationslag på en förbandsplats. Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten ”JAG HAR FÅTT UNIKA MÖJLIGHETER ATT FÖRDJUPA MINA KUNSKAPER INOM TRAUMASJUKVÅRD.” ELISABETH, SPECIALISTLÄKARE
3 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Ledaren Gott Nytt kliniskt forskningsår 2024! KAROLIN ISAKSSON Styrelseledamot karolin.isaksson@svenskkirurgi.se Nya spelpjäser Så har ännu en julafton, juldag och annandag passerat följt av ett antal mellandagar och avslutningsvis en afton för att välkomna och skåla in nya året. Idag är det tredje dagen på detta 2024, ett år som redan har visat sig på styva linan vad gäller temperaturen i de norra delarna av landet där vi befinner oss just nu. Termometern utanför köksfönstret visar knappt 30 minus men jag vill lova att temperaturen inne i stugan har fått god hjälp på traven av det i stunden pågående Monopolkrig där det köps och säljs gator och torg till höga toner just nu. Det köpslås, prutas, byts, sparas och en efter en blir de bankrutta tills en går segrande ur slaget. De senaste åren har det också känts som att den svenska sjukvården på olika plan och håll i landet har varit med i ett slags brädspel, ett spel där det orimligt ofta handlar om strategiska satsningar, nedskärningar, besparingar, vårdköer, mer besparingar och nedskärningar. Nedskärningar och besparingar som trots allt lyckats resultera i en fantastisk mängd nya yrkesroller som ska få vården på fötter igen, titlar på yrkesroller jag inte vet vad betyder eller för den delen innebär för den som innehar titeln eller vad vederbörande förväntas göra för vården. Vårdutvecklare, utvecklingssamordnare, HR strateg, ledningskoordinator, biträdande ledningskoordinator, verksamhetsutvecklare, vårdstrateg…. möjligen kan svenska statens organ för språkvård och språkpolitik, Språkrådet, hjälpa en vilsen på traven? Strategisk vårdutveckling genom forskning Kan den nya vårdutvecklaren, utvecklingssamordnaren, vårdstrategen och ledningskoordinatorn hjälpa oss att skapa de bästa förutsättningarna för klinisk forskning på våra sjukhus runt om i landet? Klinisk forskning är medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. På Vetenskapsrådets hemsida går att läsa att klinisk forskning är en förutsättning för en kunskapsbaserad och jämlik sjukvård och att klinisk forskning förväntas leda till patient- och samhällsnytta. Kliniskt forskningsår Svensk Kirurgisk Förenings tema för 2024 har valts till just Klinisk forskning och i år har föreningens Kommitté för kirurgisk forskning (KKF) fått i uppdrag att förära varje nummer av tidningen med artiklar som berör just klinisk forskning inom kirurgin i Sverige. I detta premiärnummer för 2024 kommer professor Lisa Rydén, som nyligen avgått efter sex års ordförandeskap, bland annat att reflektera över sin tid i kommittén, ge er en historisk exposé från KKF och en inblick i den kliniska forskningens villkor. Låt oss hoppas på ett riktigt Gott Nytt 2024 för den svenska sjukvården där den ekonomiska inflationen men även yrkestitelinflationen viker nedåt och att lite mer glitter och glamour infinner sig. Från och med 2024 vill vi att våra regioner och sjukhusledningar i landet satsar på att skapa de bästa förutsättningarna för klinisk forskning för en kunskapsbaserad och jämlik sjukvård i Sverige.
4 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Svensk Kirurgisk Förening utlyser ett forskarstipendium Stora Forskarpriset 200 000 kr Vi söker en ung (högst 45 år), disputerad och drivande forskare inom de kirurgiska vetenskaperna med en klinisk inriktning på sin forskning. Varje region kommer, via ansökan och bedömning i ett regionalt råd, att identifiera de två–tre bästa forskarna i sin egen region. Därefter kommer Svensk Kirurgisk Förenings Kommitté för Kirurgisk Forskning att utse en vinnande representant för varje region och bland dessa utse årets huvudpristagare till Stora Forskarpriset som erhåller ett stipendium om 200 000 kr. Samtliga regionala vinnare förväntas delta i prisutdelningen på onsdagen under årsmötet på Kirurgveckan. De fem regionala vinnare som inte utsetts till huvudpristagare erhåller vid prisutdelningen ett stipendium om 10 000 kr. Samtliga pristagare förväntas också närvara vid en sammankomst på torsdagskvällen på Kirurgveckan. Ansökan i enlighet med mall på Svensk Kirurgisk Förenings hemsida, ska insändas till ansvarig för respektive regions råd enligt nedanstående lista senast den 31 mars. Vetenskapsrådets regler för avräkning av föräldraledighet tillämpas. Sökande ska vara ST-läkare eller specialist i kirurgi och medlem i Svensk Kirurgisk Förening 2023-12-31. Ansökan skickas i digital form och i en fil. Södra: Roland.Andersson@med.lu.se Norra: Malin.Sund@umu.se Region Östergötland: Oliver.Gimm@liu.se Västra Götaland: Peter.Naredi@gu.se Uppsala: Per.Hellman@uu.se Stockholm: Erik.Naslund@ki.se
5 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Chefedaktören reflekterar JONAS WALLINDER Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se Man måsta tänka på hur man ska göra det man ska göra Strategi i vården Strateg är bland kirurger närmast ett skällsord, det är inte ovanligt att höra ordet beskrivas som det enklaste sättet att avgöra att en funktion i organisationen är meningslös. Oavsett våra känslor kring olika former av vårdstrateger så är det helt avgörande att vi engagerar oss i den strategiska styrningen av vården. Det finns helt enkelt inte något sätt att ersätta den kompetens som kliniskt aktiva kirurger besitter, om vi resignerar från att bidra till det strategiska arbetet försämras vården. En bidragande orsak till de problem vi ser idag är antagligen bristen på läkare i ledande positioner. Någon kommer att styra vården, när inte läkare kliver fram finns det många andra intressenter men inga med samma kliniska expertis. Ledarskap, strategiskt eller av mer taktisk karaktär, ställer krav på andra kompetenser än kliniskt arbete. Jag tror att det är viktigt att vi som kår respekterar och lyfter fram de kollegor som visar intresse och talang att förvärva de kompetenserna på samma sätt som vi gör för klinisk expertis. Att delta i en arbetsgrupp för DRG-koder i stället för en workshop i den nyaste hetaste metoden är ofta till större gagn för verksamheten och i förlängningen våra patienter. Det ska inte ses som en uppoffring utan som att ta ansvar för vårdkvaliteten och det är viktigt att sköta bra. Det strategiska arbetet kommer i olika former, i dagsläget ligger tyngdpunkten på Kunskapsstyrningen, något som vi belyser i detta nummer med rapporter och även texter av mer opinionsbildande karaktär. Det är uppenbart att det finns problem med nuvarande struktur men det löser oss inte från ansvaret att bidra till bästa möjliga resultat. Jag är tacksam för de kollegor som klivit fram och engagerat sig i Kunskapsstyrningen och den ibland otacksamma uppgift som det innebär. Barbara Dürr Som chefredaktör är detta det sista numret där Barbara håller mig i handen med den trygga erfarenhet som kommer av att ha producerat 145 nummer av tidningen under 25 år. Det går inte att underskatta den roll som Barbara har haft för tidningen och dess utveckling, vi har en fin tidning att bygga vidare på. Att arbeta mot en deadline med skribenter och redaktörer som arbetar ideellt är utmanande och ibland onödigt stressigt och har krävt okonventionella arbetstider. Karin Berggren som tar över efter Barbara har ett svårt och spretigt uppdrag att ta över, men jag tror inte vi hade kunnat hitta en mer lämplig efterträdare. Mycket kommer att vara likadant och mycket kommer att vara helt annorlunda, men jag känner mig i trygg förvissning att vi kommer att landa på fötterna. Det finns en berusande enkelhet i att engagera sig i en komplicerad reoperation, att få utlopp för hela sin utbildning och erfarenhet och prestera på sin högsta nivå. Det ger ett fullständigt fokus och flow. Det är inte konstigt att kirurger älskar att operera. Jag är dock orolig för att alltför många kollegor förlorar sig i operationerna och resignerar från den strategiska planeringen av vården med risk för katastrofala resultat.
6 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Kunskapsstyrning Grunden i svensk sjukvård Som bekant är allmänmedicinen den bredaste specialiteten där man måste kunna lite om allt men framför allt mycket om sina patienter, sin lista och vara spindeln i nätet inom dagens lite trassliga och fragmenterade sjukvård. Majoriteten av alla patienter börjar inom primärvården, i bästa fall med ett besök hos sin fasta läkare. Kunskapsstyrningens mål är bland annat att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig i detta möte mellan läkare och patient där den behövs, när den behövs. Tyvärr ser vi inte hur kunskapsstyrningen som den är uppbyggd idag ska kunna bidra till att uppnå detta mål. Bristande representation Grunden i kunskapsstyrningen är att det finns ett flertal övergripande nationella programområden (NPO) högst upp i organisationen, grupper som drar upp de stora penseldragen. Dessa grupper består oftast av ett antal sekundärvårdsspecialister och ibland någon enstaka specialist i allmänmedicin. När jag gick igenom alla dessa NPO:er för ett par år sedan var det allmänläkare involverade i cirka 25–30 procent av dem. Det finns visserligen en primärvårdsNPO där det är lite fler allmänläkare involverade men det är bara en av 28 NPO:er och har svårt att hinna med att samverka med alla de andra. Nåväl. I och med att majoriteten av alla patienter börjar i primärvården och mycket av kunskapsstyrningen handlar om flöden inom just primärvården blir det väldigt märkligt att man sitter och drar stora penseldrag i majoriteten av NPO:erna utan att involvera oss allmänläkare som tar hand om patienterna i så stora delar av flödena. Då är det dömt att bli fel. Vi är också kritiska mot nomineringsförfarandet och finansieringen av kunskapsstyrningen. Oftast har en stor-sjukvårdsregion ansvar för ett område och då går det ut en förfrågan till övriga regioner att nominera en deltagare till exempelvis NPO hjärtakärl varvid varje region naturligtvis utser en kardiolog utan att se till helheten där det hade varit lämpligt med en eller två allmänläkare i varje NPO. En alltför stor organisation I nästa steg går man vidare och utser undergrupper, så kallade nationella arbetsgrupper eller NAG:ar, där involveringen av allmänläkare är något bättre men där är finansieringen och deltagandet problemet. I vissa regioner finns central finansiering för att delta i denna typ av arbete medan det i andra regioner är upp till varje enskild vårdcentral. När det är upp till varje enskild vårdcentral blir det i princip omöjligt att rekrytera allmänläkare från små enheter då man helt enkelt inte har råd med det om man inte kan ta in en vikarie, till skillnad från en stor sjukhusklinik, där det är mycket enklare att avvara en kollega. Färre deltagare behövs från varje enskild del av sekundärvården och klinikerna är större. Även om det fanns en central finansiering och ett stort intresse Varför tycker allmänläkare inte om kunskapsstyrningen? Att implementera dokumenten från kunskapsstyrningen stöter ofta på motstånd från primärvården, varför är det så? Visst borde det vara en lättnad för allmänmedicinarna att kunna följa ett enkelt och tydligt standardiserat vårdförlopp (SVF) eller personcentrerat sammanhållet vårdförlopp (PSV). Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) förklarar varför kunskapsstyrningen är så impopulär bland svenska allmänmedicinare. MAGNUS ISACSON Stockholm magnus.isacson@sfam.se
7 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Kunskapsstyrning bland allmänläkarna så räcker vi ändå inte till för att bemanna upp systemet. En kollega räknade ut att om vi skulle ha någon sorts basbemanning med allmänläkare inom detta system så skulle det krävas att var sjunde svensk allmänläkare involverade sig vilket visar på ett monumentalt feltänk redan från början. Kunskapsstyrningskolossen måste vara mindre. Oklar ansvarsfördelning Och varför är det egentligen SKR som är ansvarig för detta och inte Socialstyrelsen? Så är det inte i våra grannländer. När vi försöker ha en dialog med SKR om problemen med systemet avsäger de sig ansvar och hävdar i stället att det är regionerna som äger systemet och att SKR bara faciliterar, det är därmed helt omöjligt att ställa någon till svars när något inte fungerar. Man känner sig som i Kafkas Slottet. Relevansen av all denna kunskap som sammanställs är också tveksam. Enligt specialisten i allmänmedicin, Minna Johansson, som lanserat begreppet Time needed to treat, skulle det ta 27 timmar per dag för en genomsnittlig amerikansk allmänläkare att utföra sitt arbete om hen följde alla riktlinjer. Om man beaktar detta och att alla olika NPO och sekundärvårdsspecialister inom kunskapsstyrningen vill ta fram så bra kunskap som möjligt så resulterar det i enorma mängder text och flödesscheman som varken är relevanta för primärvården eller som det finns tid att läsa. Tanken är i och för sig att de nationella riktlinjerna ska justeras utifrån de lokala/regionala kontexten medelst regionala programområden och regionala arbetsgrupper, vilket också görs men det kräver ännu mer personal och samtidigt försvinner lite av grundtanken med kunskapsstyrningens mål om en jämlik vård i hela landet. Oprövade teoretiska flöden Ytterligare ett problem är att det inte har genomförts piloter när man tagit fram nya flöden och riktlinjer, till exempel genom att jämföra en region med en annan för att se om det man tagit fram faktiskt är användbart och ger positiva resultat. Det saknas generellt redovisning av undanträngningseffekter och det redovisas inte heller tydligt vad hela kunskapsstyrningen har kostat. Kunde alla miljarder som lagts på detta ha använts på ett bättre sätt? Om man till exempel tar VISS.nu som finns i Region Stockholm så har jag fått information om att detta kunskapsstyrningssystem är klart billigare än det som SKR tar fram och något som faktiskt är användbart i den kliniska vardagen plus att ett förtroende har byggts upp för systemet under lång tid. En bristande problemanalys Och sist men inte minst. Vårt problem inom primärvården idag är inte bristen på tillgänglig kunskap. Den finns i massor. Vårt problem är tidsbrist och en underbemanning av vårdcentralerna. En dålig arbetsmiljö har skrämt bort alltför många kolleger som i stället för att arbeta som listansvarig fast läkare nu arbetar som hyrläkare, nätläkare, jobbar på lättakuter, inte är specialister eller på annat sätt lämnat yrket. Dessutom passar våra patienter sällan in i några flöden, i alla fall inte de som vållar oss huvudbry. De som passar in i flöden vet vi redan i stor utsträckning hur vi ska hantera, i alla fall vi som värnar en välfungerande primärvård baserad på starkt personligt ansvar och engagemang för de patienter som är listade på mig. Kunskapsstyrningen bidrar inte till att lösa våra problem, om något förvärrar de för oss om man väljer att se vad man kunde ha lagt pengarna på i stället. Med detta sagt är jag ödmjuk för att det även finns positiva delar av och intentioner med kunskapsstyrningen men jag och mina kolleger tycker att det behövs ett omtag i denna fråga. Kurs i akut övre gastrointestinal endoskopi Örebro 30 september – 2 oktober Tre dagars praktiskt träningsläger med fokus på endoskopisk hemostas, perforationer, främmande kropp och andra akuta endoskopiska interventioner. Kursen vänder sig till dig som har en god endoskopisk vana men behöver få mer handson-träning under handledning. Ni får öva på alla de modaliteter som finns på marknaden. Välkomna till Örebro önskar kursledningen! Urban Arnelo, Fredrik Swahn, Malin Wickbom och Anna Wickbom Kursavgift 21 000 kr inklusive mat, fika och kursmiddag Anmälan via www.medinet.nu
8 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp om kunskapsstyrning tillsattes i slutet av 2021 efter en motion i SLS fullmäktige och har sedan dess arbetat intensivt. Arbetet har skett öppet och transparent och material har löpande publicerats på SLS hemsida. För att ge en snabb introduktion till regionernas kunskapsstyrningssystem inledde arbetsgruppen sitt arbete med att ta fram en promemoria som på ett enkelt sätt beskriver bakgrund, organisation och nomineringsprocess, och som publicerades på SLS hemsida. Vad tycker specialitetsföreningarna? För att få tidig input från SLS föreningar om hur föreningarna länkar in i systemet och den organisation som regionerna har byggt upp, och för att få veta hur många föreningar som tar fram egna kunskapsstöd och hur samverkan då ser ut, genomförde vi en enkätundersökning i föreningar. Gensvaret var stort, vi fick svar av 60 av SLS 67 föreningar. Två övergripande slutsatser 1. Det finns en relativt god koppling mellan SLS föreningar och regionernas gemensamma kunskapsstyrningsorganisation. 2. Trots en god koppling verkar det finnas låg legitimitet för systemet bland en del föreningar, i meningen att endast drygt hälften av de föreningar som har en nationell arbetsgrupp inom sitt område instämmer helt eller i ganska hög utsträckning i att sammansättningen är särskilt relevant. Det är också bara hälften som helt eller i ganska hög utsträckning anser att de kunskapsstöd som tas fram är användbara. Samtidigt finns många föreningar som anser att samverkan och kunskapsstyrningssystemet fungerar utmärkt. Föreningar som tar fram egna kunskapsstöd och samverkar med systemet kring dessa är över lag positiva. Tre iakttagelser För att ta reda på mer följde vi upp enkäten med intervjuer med elva föreningar. Vi sammanfattade intervjuerna i tre iakttagelser. 1. Vikten av att synka med specialitetsföreningarna. I de fall organisationen överensstämmer med föreningen så verkar föreningarna nöjda. 2. Nyttan med kunskapsstyrningsorganisationen ligger i att alla de kunskapsstöd som produceras i slutändan omsätts till praktik i den kliniska vardagen. De flesta intervjuade föreningar lyfter en oro för implementeringen och ser detta som den stora svagheten i organisationen som måste lösas. 3. Flera av de intervjuade föreningar anser att kunskapsstyrningsorganisationen är komplex och svåröverskådlig. En bristfällig kunskap om organisationen bidrar sannolikt också till att implementering av kunskapsstöden försvåras. Kunskapsstyrning Professionens medverkan och inflytande avgörande när nya kunskapsstöd ska tas fram Hur är Svenska Läkaresällskapets (SLS) föreningar representerade i regionernas kunskapsstyrningssystem? Hur samverkar föreningarna med systemet? Hur vill föreningarna att SLS arbetar? Detta har SLS arbetsgrupp om kunskapsstyrningar svaren på. CIA IHRE LUNDGREN Stockholm cia.ihre-lundgren@ki.se
9 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Kunskapsstyrningssystemet har som syfte att implementera bästa kunskap i praxis. Det kan konstateras att föreningarna vill bidra och har konstruktiva förslag, men involveras inte i tillräcklig utsträckning. Man kan även notera att en bättre samverkan mellan specialitetsföreningarna och kunskapsstyrningsorganisationen i implementeringsfasen av de nya kunskapsstöden är av största vikt för att de ska bli användbara och komma patienterna till godo. Dialogmöten – bättre samverkan efterlyses Med våra undersökningar som underlag bjöd vi därefter in till dialogmöten mellan föreningarna och nationella programområden för att för att diskutera kunskapsstyrning och hur samarbetet kan förbättras. Det blev två intensiva möten och många bra diskussioner. Vi fick en chans att lyfta det som framkommit i våra undersökningar och erbjuda möjligheten till diskussion kring dels utmaningarna, dels möjligheterna. För att nya Kunskapsstyrning kunskapsstöd ska bli användbara och komma patienterna till godo krävs bättre samverkan mellan specialitetsföreningarna och kunskapsstyrningsorganisationen. Undersökningsresultaten har även diskuterats med SLS permanenta delegationer för att få deras perspektiv på frågan; forskning, utbildning, etik och kvalitet. Arbetsgruppen har också tagit tillfällena i akt och löpande berättat om det pågående arbetet på SLS ordföranderåd. Vikten av ökat professionsinflytande Undersökningar och dialogmöten har gett oss goda kunskaper om hur SLS föreningar kopplar in i och samverkar med kunskapsstyrningssystemet samt hur föreningarna ser på systemet och även om påverkbara faktorer. Vi har spridit resultaten i dialoger och debatt. Arbetsgruppens strategi har varit att med dialog få med föreningarna i kunskapsstyrningssystemet på ett bättre sätt, det vill säga att öka professionens inflytande. Vägen framåt Avslutningsvis mina egna reflektioner utifrån de senaste årens arbete. Kunskapsstöd är bra om de är lättillgängliga, användbara och ändamålsenliga, inte publicerade som omfattande PDF-filer som det är svårt att navigera i. Föreningarna måste bli engagerade och involverade, annars är risken överhängande att kunskapsstöden inte kommer att användas. Om de inte används så står vi med en stor satsning som kostat enorma resurser, i tid och pengar för både skattebetalare och för vårdens medarbetare. Vi i arbetsgruppen har fått förlängt mandat under 2024. Vår strategi framåt kommer vara densamma, att se till att professionen har ett stort inflytande, oavsett system, i kunskapsstyrningen. För er som vill läsa mer så finns alla resultat på: www.sls.se/kunskapsstyrning. Bengt Ihre-fonden utlyser stipendium på 100 000 kr Bengt Ihre-fonden utlyser ett stipendium på 100 000 kr för 2024 till kirurger med forskning relaterad till gastroenterologi Stipendiet är tänkt att användas till forskningsarbete som anknyter till gastroenterologi eller mag-tarmkirurgi. Stipendiet kan även användas till forskning på utländsk institution. Vi ser gärna sökande som är i början av den postdoktorala karriären eller just har etablerat en självständig forskningslinje med eget huvudhandledarskap. Sökande ska vara specialist eller ST-läkare i kirurgi samt medlem i Svensk Kirurgisk Förening 2023-12-31. Pristagare utses av Kommittén för Kirurgisk Forskning och priset delas ut i samband med Kirurgveckan i Karlstad 2024. Ansökan i enlighet med mall på Svensk Kirurgisk Förenings hemsida skickas digitalt och i en fil, senast den 31 mars 2024 till kansliet@svenskkirurgi.se
10 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Även i år kommer vi ha BJS prize session på Kirurgveckan där de bästa svenska manuskripten som submitteras till BJS eller BJS Open väljs ut till en specifik session och presenteras preliminärt under onsdagen vid BJS prize session. Redan publicerade manuskript kan ej delta i urvalet. För att delta i urvalet krävs medlemskap i Svensk Kirurgisk Förening 31/12 2023. Vid denna session medverkar också redaktörer från BJS. Även i år är utses en första- och andrapristagare. Vinnaren utses av Editor-in-Chief för BJS, Editorin-Chief för BJS Open samt representant för Kommittén för kirurgisk forskning (KKF) i Svensk Kirurgisk Förening. Vinnaren erhåller ett personligt pris på 3500 Euro och andrapristagaren 1500 Euro. 2024 Swedish Surgical Society Annual Meeting BJS Prize Guidelines for Submission Authors whose paper will be considered for the BJS Prize should, in the first instance, follow the Journal’s Instructions to Authors. In addition, the following points should be noted: - Please state on the covering letter and first page of the article that it will be considered for the BJS Prize at the 2024 Swedish Surgical Society Annual Meeting. - Please supply the name, hospital address, email address, and specialty interests of two potential reviewers. - The deadline for submission to the BJS is 26th of June 2024. If you have any questions regarding the peer-review process, please contact Alison Cherrie at the editorial office on alison.cherrie@out.com Vill du vinna BJS prize session 2024 på Kirurgveckan? PS notera: att bli utvald för att presentera vid denna session är inte en garanti för att arbetet accepteras för publikation i BJS eller BJS Open. Senast 30 april ska abstrakt skickas till kansliet (kansliet@svenskkirurgi.se) för kontroll av medlemskap. För utförligare detaljer samt deadline för submission av manuskript hänvisas till annonsen nedan. Totalt kan fyra–åtta manuskript bedömas på detta sätt. Endast abstrakt insända till kansliet kan sedan beaktas av BJS eller BJS open för ett BJS prize. Deadline för submission av manus är 26 juni 2024. Styrelsen hoppas på många spännande bidrag till denna session!
11 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Reflektioner kring kunskapsstyrning LINUS AXELSSON Karlskrona linus.axelsson@svenskkirurgi.se Kunskapsstyrning Lång utbildning Vi går en lång utbildning. Vi lär oss en hel del. Vi tillägnar oss ett vetenskapligt förhållningssätt till information. Förhoppningsvis blir vi också grundligt fortbildade, även om det tyvärr finns indikationer på att så snart inte är fallet. Men vi kan inte härbärgera hela den medicinska kunskapsmassan. Det finns helt enkelt för mycket vetenskap för att vi ska kunna hålla oss uppdaterade på alla områden som vi möter i vår kliniska vardag. Kunskapsstödens funktion Vi behöver stöd för att kunna och hinna ta beslut kring våra patienter som är lättillgängliga, klokt utformade och grundade i den vetenskap som just nu är mest relevant. Här bidrar kunskapsstöden positivt. De underlättar vår vardag, och gör vården mer jämlik. Men det är inte bara bra. Kunskapsstöd måste vara stöd. Inte styra vården. De är inga sanningar. Man kan jämföra med andra länders kunskapsstöd, och se att vi har dragit lite olika slutsatser av befintlig vetenskap. Rimligt, det underlag man förlitar sig på kan tolkas och värderas olika, och det görs ur lokala nationella kontext. Och kunskapen utvecklas snabbt, trycksvärtan hinner knappt torka på en utskrift förrän ny vetenskap är publicerad. Kunskapsstöden är i bästa fall bäst just nu, och ska förstås ifrågasättas med ett vetenskapligt förhållningssätt. Använda kunskapsstöd Kunskapsstöden ska också appliceras på en individ. Som inte är den andra lik. För de flesta är en standardisering passande, men en av våra viktigaste arbetsuppgifter är att besluta i samråd med patienten om vi ska följa ett kunskapsstöd, eller göra individuella anpassningar. När kunskapsstöden alltmer liknar standardiserade algoritmer måste vi med vår kunskap och erfarenhet som läkare och kirurger ifrågasätta dem. Vi ska inte agera som ombud för en datagenererad produkt, då behövs vi inte längre i vården. Men vi behövs, för det är individer vi behandlar. I min vardag möter jag detta bland annat i bedömningen av koloskopiremisser. Dagligen avvisar vi remisser på patienter som uppfyller kriterier i ett kunskapsstödsvårdförlopp, men som inte bör utföra en koloskopi, antingen för att det inte kommer att gagna dem på grund av samsjuklighet, att andra diagnoser är troligare eller för att de nyligen genomgått en adekvat koloskopi på samma underlag, men patientens symptom kvarstår. Man har följt algoritmen när man skrev remissen, men inte sett till individen. Även när vi behandlar patienter med operation eller medicinering gör vi ständiga undantag, då vi väger nytta mot risker eller individuella preferenser. Och tar hänsyn till de lokala förhållanden som föreligger. Vi utgår från kunskapsstöd, men ser individen och sammanhanget. Det är det som är vårt jobb. Kunskapsstyrningen Den nuvarande organisationen av kunskapsstyrning som utformar en stor del av de kunskapsstöd vi har i Sverige har brister. Innan systemet med kunskapsstyrning skapades var kunskapsstöden en röra av publikationer med olika avsändare, och ambitionen att få till ett nationellt strukturerat system är i grunden bra. Men idag är det nationella systemet fortfarande ganska rörigt, ansvar, mandat, hur delegater nomineras och utses, omfattning och struktur har brister. Att SKR och inte staten har tagit ett stort ansvar gör ansvaret otydligt på ett olyckligt sätt. Spretig organisation För oss kirurger är det synnerligen olyckligt att vi är uppdelade i många NPO, och i SLS utvärdering framgår tydligt att de specialitetsföreningar som är kopplade till ett enskilt NPO är betydligt mer nöjda än de som är uppdelade på flera. För att bemanna alla NPO, RPO, LPO och NAG behöver i princip alla kirurger i Sverige delta, om vi från kirurgin ska ha en rimlig representation. Samtidigt är det det system vi har idag. För att förbättra systemet är det mest rimliga att delta i de strukturer som finns och nyttja de mandat som ges, inte stå utanför och ha åsikter. I den pressade vård vi har idag bör det finnas starka drivkrafter att förenkla och effektivisera kunskapsstyrningens organisation, och våra åsikter är viktiga då. Men viktigast av allt är att vi är kloka välutbildade beslutskompetenta gärna forskande kirurger, som utvecklar vården och tar kloka beslut. Det är det viktigaste för våra patienter. En av mina gamla mentorer, en urolog, hade en förkärlek för att provocera för att få fram sina budskap. En av hans favoriter var att man kan lära nästan vem som helst att utföra en operation rent tekniskt. Det som gör att vi läkare och kirurger har en speciell position och förhoppningsvis en lön som motsvarar positionen är att vi tar beslut om vem som ska opereras, och hur operationen anpassas till individen och att vi tar ansvar för våra beslut.
12 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Uppdraget Sveriges regioner har ett gemensamt system för att styra och utveckla kunskap i vården. Regionerna krokar arm och tillsammans med kommuner, patient- och professionsföreningar, nationella myndigheter och forskare utvecklas arbetssätten. År 2021 startade det nationella programområdet för kirurgi och plastikkirurgi efter att sjukvårdsregionerna nominerat varsin representant med bred professionell kompetens inom fältet. Expertgruppen fick därmed ett regionalt mandat att driva kirurgiska och plastikkirurgiska frågor nationellt. Gruppen består idag av fyra kirurger och två plastikkirurger där arbetet utgår från en årlig verksamhetsplan som beskriver insatsområden för kommande år. Uppdraget för alla nationella programområden är att leda och samordna styrningen av kunskap inom sitt fält, följa upp och analysera, göra behovsanalyser och så kallade gapanalyser. Konkret innebär det att se om det saknas kunskapsstöd och hitta områden i behov av nya eller uppdaterade kunskapsstöd för att ge bättre kunskap, kvalitet, tillgänglighet, effektivitet, individanpassning och jämlikhet i hälso- och sjukvården. Nationella arbetsgrupper med särskilda uppdrag Nationella programområden (NPO) tillsätter nationella arbetsgrupper (NAG) som utför uppdrag i specifika frågor. I en uppdragsbeskrivning står vilka kompetenser som bör ingå och regionerna nominerar representanter så att en bred nationellt förankrad arbetsgrupp skapas. I en arbetsgrupp finns experter i primär- och specialistvård, företrädare för kvalitetsregister och eventuella vårdprogram, patientföreträdare och eventuell kommunrepresentant som representerar hela landet. I de flesta fall handlar kunskapsstöden som arbetas fram om vård- och behandlingsriktlinjer inom kirurgi och plastikkirurgi. Kunskapsstöden tas fram utifrån en övergripande gemensam process. Den börjar med en behovsanalys och sträcker sig hela vägen fram till att kunskapsstödet ska implementeras och därefter förvaltas. Hur gör man? För att kunna ta fram ett kunskapsstöd baserat på bästa tillgängliga kunskap krävs en litteratursökning enligt ett ramverk som de nationella arbetsgrupperna ska följa. Börja med nationella riktlinjer Man börjar med att granska befintliga nationella riktlinjer, därefter internationella och sedan systematiska rapporter eller liknande. Hittar man inget underlag går man vidare till enskilda studier. Genom hela processen ska vetenskaplig kvalitet och evidensgrad bedömas. Om det saknas vetenskapligt underlag för en behandling, kan riktlinjer tas fram som är baserade på beprövad erfarenhet av gruppens experter och patientföreträdare. Identifiera kontraindikationer De kunskapsstöd som arbetas fram baseras på bästa tillgängliga kunskap och vården ska kunna ges på ett kvalitetssäkert och jämlikt sätt. Avseende kontraindikationer för kirurgiska behandlingar kan övervikt, rökning, ålder, ASA med mera vara skäl till att neka patienten behandling eftersom risken för komplikationer är för stor i förhållande till patientnyttan. Detta betyder att patienten måste uppfylla vissa villkor för att få vissa behandlingar i den offentliga vården. Det betyder att hälsofaktorer behöver bedömas och kriterier fastställas för att de kirurgiska ingreppen ska ge så Kunskapsstyrning Kunskapsstyrningen för kirurgi och plastikkirurgi Kunskapsstyrningen kan vara snårig att förstå, ordförande för NPO kirurgi och plastikkirurgi beskriver programområdets plats i systemet, hur man arbetar och vilka frågor som är aktuella just nu. Uppdraget är omfattande och påverkar alla aktiva kirurger och plastikkiurger. ANNA ELANDER Göteborg anna.elander@vgregion.se
13 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 hög patientnytta som möjligt, både för individen och samhället. Förbättringspotential De kunskapsstöd nationella programområdet för kirurgi och plastikkirurgi tar fram har förbättringspotential, vilket betyder att kvaliteten i vården kan förbättras. Exempel på detta är arbetet i den nationella arbetsgruppen för proktologi som startade 2022. Bedömningen var att den proktologiska vården i Sverige behöver förbättras, baseras på aktuell kunskap, bli mer jämlik och tillgänglig. Insatsen är nio diagnosgrupper som presenteras i ett kortfattat vårdprogram, som planeras gå ut för synpunkter i februari 2024 innan nationell remiss. Trauma och ljumskbråck Nästa insatsområde blev 2023 en permanent nationell arbetsgrupp för trauma. Det är en arbetsgrupp i samverkan med fyra nationella programområden: akut vård, perioperativ vård, intensivvård och transplantation, kirurgi och plastikkirurgi. Alla fyra ingår i traumaprocessen och permanent innebär att den nationella arbetsgruppen ska bestå över tid. Så här långt är tre insatsområden i uppstart: rehabilitering efter trauma, nationell traumamanual och kriterier för traumamottagande sjukhus. Lipödem Nationella arbetsgruppen lipödem startade 2023 och uppdraget utgår från SBU-rapporten Lipödem – diagnostik, behandling, upplevelser och erfarenheter från 2021. Målsättningen är att ta fram indikationer för kirurgisk behandling av lipödem inom offentlig sjukvård. Lipödem har nu en ICD-kod och klassas som sjukdom enligt WHO. Regeringen har också gett olika myndigheter uppKunskapsstyrningen bakgrund • När systemet för kunskapsstyrning startade, tänkte man sig ett system som utgår från patientens perspektiv och skapade nationella programområden med uppdrag som akut vård, endokrina sjukdomar och mage-tarm utan hänsyn till om det engagerade en eller flera specialiteter. När det visade sig att ett antal vårdområden inom kirurgin inte platsade i något av programområdena togs beslut om programområdena kirurgi och plastikkirurgi. • Målet med kunskapsstyrningen är att alla invånare ska få en god, jämlik och kunskapsbaserad vård, oavsett var de bor. • Det finns idag 26 så kallade nationella programområden och varje sjukvårdsregion har ansvar för några av dem. • Utöver att ta fram kunskapsstöd ansvarar nationella programområden för - förvaltning av nivåstrukturering - att bidra i arbetet med hur nationella kvalitetsregister utvecklas och används - ordnat införande och ordnad utfasning av läkemedel och behandlingar - att bidra i arbete med statliga satsningar och att samverka med myndigheter inom aktuellt område - kompetensutveckling - att initiera och vara sakkunniga till Socialstyrelsen i arbetet med att ta fram vård områden lämpliga för genomlysning för Nationell högspecialiserad vård Läs mer: NPO kirurgi och plastikkirurgi | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se) Arthur Jänes Daniel Wowinski Ulf Gustafsson Johan Berggren Claes Hjalmarsson NPO kirurgi och plastikkirurgi Ordförande Anna Elander, plastikkirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen Ledamöter Arthur Jänes, kirurgi, Sundsvalls Sjukhus, Norra sjukvårdsregionen Daniel Nowinski, plastikkirurg, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige Ulf Gustafsson, kirurg, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion StockholmGotland Johan Berggren, kirurg, Kirurgiska kliniken Kalmar Sydöstra Sjukvårdsregionen Claes Hjalmarsson, kirurg, Hallands sjukhus, Södra Sjukvårdsregionen draget att göra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. De kirurgiska erfarenheterna av stora fettsugningar är goda när det gäller hur de kan göras på ett säkert sätt. För närvarande görs inga ingrepp inom offentlig vård och uppdraget är att bedöma om de ska göras och i så fall när. Den kirurgi som avses är en omfattande fettsugning av kroppsdel som minskar belastning på leder, förbättrar fysisk funktion och minskar smärtan. Utmaningen är att vetenskapen inom området är mycket tunn samtidigt som patienter och kollegor menar att ingreppet avsevärt förbättrar livskvaliteten. Utöver litteratursökning och intervjuer med experter kommer enkäter från både patienter och vårdgivare ge underlag i syfte att undersöka om det går att sätta indikationer baserade på konsensus med prospektiv uppföljning av kirurgin och patientnyttan. Bröstreduktion Ytterligare ett insatsområde är bröstreduktionsplastik, där Nationella medicinska indikationer från 2008 uppdateras. Det nationella Kunskapsstyrning
14 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 kunskapsstödet beräknas publiceras våren 2024. Experterna i den nationella arbetsgruppen har valt att inkludera kvinnor med ett BMI under 30, till skillnad från föregående dokument som satte gränsen vid BMI under 27, samtidigt som bröstvolymskraven är mer relaterade till patientens BMI. Det betyder att det krävs större bröstvolym vid högre BMI, till exempel 1000 ml per bröst vid BMI 30. Skälet till att inkludera de högre BMI-grupperna är att det saknas kunskap som stödjer att komplikationsrisken är högre vid BMI 27 – 30 än vid BMI under 27, samtidigt som patienterna upplever det diskriminerande. Utifrån hälsoperspektivet är ett lägre BMI än 30 att föredra och patienten kan motiveras till viktnedgång före operation med att viktnedgång efter operationen försämrar det kosmetiska resultatet. Ljumskbråck Det senast startade insatsområdet är ljumskbråck. Övriga bukväggsbråck ingår inte utan planeras i ett kommande arbete. En expertgrupp som kallade sig bråcknördar samlades i september 2023 och i arbetsgruppen finns även en patientföreträdare som ska uppdatera de indikationer som publicerades 2011. Till stöd finns bråckregistret och kunskapsstödet beräknas publiceras under första halvan av 2025. Både proktologi och ljumskbråck presenteras på Kirurgveckan i augusti 2024. Mot större kvalitet Expertgrupperna som nu jobbar kommer de kommande åren att leverera kunskapsstöd med syftet att styra vården till att bli mer kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv. Detta kan betyda förändrade arbetssätt. Förhoppningen är att arbetsinsatserna ska tas emot positivt och att vårdsverige tillsammans minskar skillnaderna i kvalitet och resultat. Att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte. Kunskapsstyrning Pris för Bästa skriftliga vetenskapliga arbete under ST En spännande väg till klinisk forskning kan vara det individuella skriftliga vetenskapliga arbete som varje ST-läkare skriver under sin specialisttjänstgöring. Som ett led i att öka intresset för klinisk forskning bland kirurger och som inspiration till att börja forska, delar Kommittén för Kirurgisk Forskning (KKF) och Kirurger Under Utbildning (KIRUB) årligen ut två priser på 5000 kr vardera för bästa skriftliga vetenskapliga arbete för ST-läkare i kirurgi. Pris tilldelas två författare som visat prov på gott medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt samt nyfikenhet inför sina ämnesval och kan tillhöra såväl etablerade som ickeetablerade forskargrupper. Landets ST-studierektorer i kirurgi uppmanas härmed att mejla färdiga skriftliga vetenskapliga arbeten till Svensk Kirurgisk Förening. ST-läkarna kan även själva skicka in sina färdiga och godkända arbeten. KIRUB nominerar därefter arbetena till KKF. KKF utser sedan två pristagare bland de nominerade. För att kunna erhålla pris för bästa skriftliga vetenskapliga arbete under ST ska ST-läkaren vara medlem i Svensk Kirurgisk Förening och inte vara disputerad vid erhållandet av specialistkompetens. Prisutdelning sker under Kirurgveckan i Karlstad 2024! Bidrag mailas senast 30 april till ordforande@kirub.se
15 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 1 • 2024 Kunskapsstyrningen Trots att kunskapsstyrningen har utvecklats under många år fungerar det inte alltid ändamålsenligt och tar mycket administrativa resurser i anspråk. På nationell nivå är vi måna om att kunskapsstyrningen är ändamålsenlig och sammanhängande där aktörer gör rätt saker utifrån sina olika roller och ansvar, styrning med kunskap behöver vara ändamålsenlig. Staten har en viktig roll i kunskapsstyrning vad gäller att bidra till sektorns utvecklingsarbete genom stöd till framtagande och spridning av kunskap. Framtagande av riktlinjer ska förstås göras tillsammans med medicinsk expertis. Prioriteringar och möjlighet att välja behandlingsalternativ som är mest värdeskapande för patienten, samt undvika den vård som inte skapar värde, är också centralt. Kunskapsstyrningen ska alltså vara ett stöd till professionen att tillsammans med patienten kunna välja de åtgärder som skapar mest nytta i varje situation. Initiativet Kloka Kliniska Val från professionen följer jag med intresse ur det hänseendet. Eftersom det är den medicinska professionen som har rätt utbildning och förutsättningar att göra de medicinska prioriteringarna kan det inte vara politikens roll att göra det. Teknisk utveckling Ett led i att skapa förutsättningar är en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården som regeringen vill satsa på. Att de digitala systemen i vården runt om i landet idag inte alltid fungerar integrerat med varandra äventyrar patientsäkerheten och lägger stora administrativa bördor på personalen. Målet är bland annat att säkerställa att rätt information om patienten finns tillgänglig i varje vårdsituation. Kompetensförsörjning och fortbildning Varning för ännu en sliten – men sann – fras: Vårdpersonalens kompetens är vårdens främsta resurs. Kompetensförsörjning är därmed den viktigaste frågan och den största utmaningen för alla landets vårdgivare, såväl offentliga som privata. Forskningsframsteg och den tekniska och demografiska utvecklingen är några faktorer som påverkar hur vården utformas, vem som kan tillhandahålla den och hur dessa personers kompetens kan tas tillvara. Inom hälso- och sjukvården är kontinuerlig fortbildning och ett livslångt lärande i yrkeslivet extra viktigt då daterad kunskap i värsta fall kan leda till att en patient får fel vårdinsats eller skadas. Någon särskild reglering av vårdprofessionernas kontinuerliga fortbildning finns dock inte i dag. Bristande fortbildning? Arbetsgivaren har ansvaret för fortbildning, men tyvärr ser vi på många håll att medarbetare inte får den fortbildning som de borde. I tider av ekonomisk oro ser vi också flera exempel på att det är just medel för fortbildning som det sparas in på. Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska analysera möjlighet att införa krav på kontinuerlig fortbildning på arbetet. Kompetens ska kunna bibehållas och det ska vara möjligt att följa med i utveckling och forskning. Fortbildning är en förutsättning för medarbetare att hålla sig uppdaterade om den senaste kunskapen. Ingen kunskapsstyrning får effekt om inte professionen har möjlighet att tillgodogöra sig den. Kunskap och kompetens i sjukvården Bästa möjliga kunskap ska användas inom hälso- och sjukvården. Det kan låta som en klyscha. Knappast någon skulle säga emot. Men vad innebär det i praktiken? Den som har en patient framför sig ska ges förutsättningar att ge en god, jämlik och kunskapsbaserad vård. Då krävs att kunskapen är tydlig, tillgänglig och kan användas individanpassat för att trygga patientsäkerheten. Kunskapsstyrning ACKO ANKARBERG JOHANSSON Sjukvårdsminister Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet
www.svenskkirurgi.seRkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=