Nummer 4/2024 Årgång 82 Hype or hope: AI och precisionsmedicin Transport vid rupturerat bukaortaaneurysm Hövlighet räddar liv Daniel Ansari Stora Forskarpriset: Svensk Kirurgi TATION doVascular Resuscitation d Trauma Management EndoVascular Resuscitation and Trauma Management 3
166 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 2 • 2017 21 Välkommen till SwERAS-dagarna 21–22 november 2024 Plats: World Trade Center, Stockholm Program ERAS - rutiner & resultat Sköra äldre patienter med Akut buk Vad är ett bra vårdresultat och hur når vi dit? Två dagar fyllda av intressanta föreläsningar, paneldiskussioner och nätverkande inom kirurgisk vård och perioperativ medicin SwERAS-dagarna erbjuder initierade specialistföreläsningar för alla som vill utöka sina kunskaper för utvecklingen av vården inom de kirurgiska specialiteterna. Pre Course 20 november Som vanligt erbjuder vi dagen före mötet en endagskurs på Ersta sjukhus för de som önskar starta ett ERAS-program och för de sjukhus som behöver en reaktivering. Läs mer på SwERAS hemsida: www.sweras.se Deltagaranmälan kan göras på hemsidan från augusti. Varmt välkomna!
167 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Svensk Kirurgi Organ för Svensk Kirurgisk Förening Ansvarig utgivare, chefredaktör Jonas Wallinder Sundsvall jonas.wallinder@svenskkirurgi.se Övriga redaktörer Vladimir Gatzinsky vladimir.gatzinsky@vgregion.se Per Hede per.hede@regionvarmland.se Hildur Thorarinsdottir hildur.t@gmail.com Hanna Ribbing Wilén, hanna.ribbing-wilen@ regionstockholm.se layout Lars Eriksson lars@larsart.se Annonser Lars Johansen Kir klin, KSS, 541 85 Skövde Tel 0500-43 10 00 lars.johansen@vgregion.se Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0346-847X Manusstopp Nr Manusstopp Utgivning 4/2024 23 augusti v 40 5/2024 27 september v 45 6/2024 8 november v 51 Svensk Kirurgisk Förenings kansli Box 738, 101 35 Stockholm Besöksadr: Klara Östra Kyrkogata 10 Tel 072-221 42 04 kansliet@svenskkirurgi.se www.svenskkirurgi.se Org nr 826001-3613 Innehåll Ledaren De viktiga mötesplateserna Andreas Muth...............................................................................................................169 Chefedaktören reflekterar Håll fokus på patientnyttan Jonas Wallinder, Sundsvall............................................................................................170 Kirurgveckan Stora Forskarpriset 2024 Daniel Ansari................................................................................................................172 Kirurgveckan Ihrepriset 2024 Caroline Nordenvall......................................................................................................178 Kirurgveckan Bästa ST-arbete länssjukhus 2024 Robert Luhr...................................................................................................................182 Kirurgveckan Katastrofmedicin Hanna Ribbing Wilén....................................................................................................184 Kirurgveckan AI och precisionsmedicin Emil Larsson.................................................................................................................186 Kirurgveckan Den svåra divertikuliten Hanna Ribbing Wilén....................................................................................................188 Kirurgveckan Civility saves lives Hanna Ribbing Wilén....................................................................................................190 Kärlkirurgi Det svenska kärlregistret Håkan Pärsson..............................................................................................................192 Kirurgveckan Pristagare Föreningen. ..................................................................................................................195 Kärlkirurgi Sundaystudien Robert Lind...................................................................................................................196 Kärlkirurgi Transport vid rupturerat bukaortaaneurysmi Emma Åkerberg, Laura Hautala...................................................................................200 KIRUB Kirubdagarna 2024 Sofia Dahlberg, Rola Mofleh.........................................................................................204 Kirurgveckan Pristagare Föreningen. ..................................................................................................................205 Bröstkirurgi EU och bröstcancer Karstin Sandelin............................................................................................................208 Bråckkirurgi globalt Global kirurgi Jenny Löfgren...............................................................................................................210 Reflektioner Kirurgisk kultur PO Nyström..................................................................................................................214 Utbildning KUB-kurser 2024-2025 Föreningen. ..................................................................................................................220
168 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Save the date! Akut och traumakirurgiska dagarna 2025 27:e och 28: Januari i Linköping Kirurgkliniken i Linköping bjuder in till Akut- och Traumakirurgiska dagarna 2025 med tema: FRAMTIDENS AKUT- OCH TRAUMAKIRURGI För läkare och sjuksköterskor med specialintresse. I samarbete med: ”MAN TRÄNAS I ATT HANTERA EN STÖRRE BREDD AV MEDICINSKA TILLSTÅND, BÅDE ’SKARPT’ OCH I ÖVNING.” ERIC, SPECIALISTLÄKARE Som kirurg kommer du finnas nära våra soldater och sjömän i fält eller ombord. Foto: Anna Norén/Försvarsmakten. Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se
169 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Ledare Andreas Muth, Göteborg, andreas.muth@svenskkirurgi.se De viktiga mötesplatserna En bra vecka blir bättre Utbildning och fortbildning av svenska kirurger är centralt i föreningens verksamhet. Vi vill också skapa mötesplatser för alla som är engagerade kring den kirurgiska patienten. Vi gör det på olika sätt: Ett rikt kursutbud, webinarier och inte minst genom Kirurgveckan. Med tanke på det ekonomiska stålbad som Sveriges regioner går igenom har det under året funnits en oro för hur välbesökt Kirurgveckan skulle bli. Det är därför glädjande att regionerna, med något undantag, valt att prioritera fortbildning och skickat sina medarbetare på veckan. Programkommittén och styrelsen slår sig dock inte till ro med det, utan vi kommer fortsätta utveckla konceptet, men jag tolkar det ändå som att Kirurgveckan är uppskattad och har ett starkt varumärke. Artificell intelligens Det finns en stor bredd inom svensk kirurgi och vi kunde fortbilda oss om allt från rektums begränsningar till kirurgisk behandling av litiumassocierad hyperparatyreoidism. Några frågor med bredare anslag är värda att notera. I år var året då artificiell intelligens inom kirurgin slog igenom på veckan med flera sessioner som visade möjligheterna med ny teknik men också svårigheterna, och vilket arbete som krävs för att ta tekniken från vision till praktiskt verktyg i operationssalen. Kirurgi och klimatet Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga, och hälso- och sjukvården står för mellan fyra och fem procent av koldioxidutsläppen. Kirurgi genererar både växthusgaser och avfall, och vi behöver ta ansvar för miljöpåverkan av vår verksamhet. Detta var fokus för årets BJS-föreläsning som hölls av professor Nicole Bouvy, och vi fick också ett ramverk för att kunna jobba vidare med frågan på hemmakliniken. Ohövlighet kostar Jag tar också med mig föreläsningen av dr Ganga Verma från Civility Saves Lives på Karlstads plenarsession om priset vi betalar för ohövlighet och dåligt uppförande och hur trygga team presterar bättre. För er som missade denna föreläsning kommer en ny chans under hösten när vi lägger upp den och andra höjdpunkter på veckan på föreningens YouTube-kanal. Följ Svensk Kirurgisk Förening på instagram och facebook så missar du ingenting. Kirurgi är på allvar Slutligen vill jag rikta ett stort och varmt tack till Linda Hauge, Izzy Medhaine och alla kollegor i Karlstad för ett fantastiskt arrangemang när ni tog oss ”Back to Surgery”! När sorlet nu lagt sig i Karlstad hoppas jag att ni alla på hemmaplan fortsätter prata om hur vi skall utveckla kirurgin och den kirurgiska vården för våra patienter. Det är ett viktigt samtal. För kirurgi är på allvar. På blodigt allvar. Vi ses på Kirurgveckan 2025 i Linköping! ■ Sorlet. Alla dessa planerade och spontana möten. Hemkommen från årets Kirurgvecka försöker jag samla tankarna och intrycken, men det jag minns mest är ljudet. Ljudet av alla intresserade och engagerade samtal som fördes, i föreläsningssalar, korridorer och i utställningsmontrar.
170 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Håll fokus på patientnyttan Rätt patient på rätt sätt i rätt tid Vi fokuserar på att operera på rätt patient på rätt sätt i rätt tid och vi börjar ärligt talat bli ganska duktiga på det. Resultaten för våra patienter har förbättrats radikalt och den utvecklingen fortsätter. Diagnostik, metodval, anestesi och teknik har alla blivit bättre. Samtidigt så har även kulturen på kirurgiska enheter förändrats till det bättre, jag vågar påstå att det numera är sällsynt med kirurger som kastar instrument och släpper ut sina raseriutbrott på salen. Multidisciplinära konferenser är normen vid många tillstånd, vi arbetar mer som lag än individer. Ibland går det långt att det är svårt att identifiera EN patientansvarig läkare överhuvudtaget, i stället är det teamet runt patienten som delar ansvaret. Kanske är den kulturella utvecklingen lika viktig som den medicinska och tekniska utvecklingen. Hur kan vi prestera överhuvudtaget? Vi oroar oss ofta över låga operationsvolymer för svenska kirurger. Det är alltid lite jobbigt att prata med anglosaxer om operationsvolymer, de förefaller operera så oerhört mycket mer än oss. De måste vara mycket bättre kirurger. Trots det håller svensk kirurgi god internationell kvalitet. Hur kan det vara så? Vi har samma riktlinjer, vi använder i princip samma metoder och är sannolikt inte lika tekniskt fulländade. Jag tror att det är kulturen, att den svenska konflikträdslan kan vara en styrka. Föreläsningen Civility saves lives av Dr Ganga Verma refereras längre in i detta nummer. Att lyckas krama ur de högsta tänkbara prestationerna av alla som arbetar runt patienten handlar kanske om att vara hövlig och visa respekt. Att vara hövlig kan vara en utmaning när det går dåligt under en operation men det är nog då det är som viktigast. Att vara hövlig när varken underläkare eller sjuksköterskor har engagerat sig i patienten på avdelningen kostar på. Men om vi ska optimera förutsättningarna för patienten så har vi inget val för det är det som är jobbet. Vi behöver också hjälpa kollegor som inte ser sitt eget beteende och hur det skadar patienterna, det kan vara viktigare än att öka efterlevnaden till den där nya riktlinjen. Kirurgveckan Jag tycker att programmet på årets Kirurgvecka var fantastiskt givande och vi gör vårt bästa i att försöka spegla den kvaliteten i detta och nästa nummer. Jag rekommenderar er att även läsa artiklar som inte berör den egna subspecialiteten. Vilka skickliga kollegor vi har som tilldelats priser och stipendier. Jag vill rekommendera vår YouTube kanal, där finns bland annat hela föreläsningen Civility saves lives att se. ■ Syftet med vår yrkesutövning är att erbjuda våra patienter bästa möjliga förutsättningar att hantera sin sjukdom om det så handlar om femårsöverlevnad eller palliativa ingrepp. Vi förväntas göra allt som står i vår makt för att optimera utfall och undvika komplikationer. Det omfattar både tekniska och icke tekniska kompetenser. Jonas Wallinder, Sundsvall. Chefedaktören reflekterar
171 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Svensk Kirurgisk Förening, Region Skåne och Västra Götalandsregionen inbjuder härmed till Bakjoursskola/kurs i Övre Abdominell Kirurgi Torsdag den 28 november till fredag den 29 november 2024 (vecka 48) Målgrupp: Specialister i kirurgi som nyss börjat vara bakjour eller står i begrepp att börja som sådan. Seniora kirurger med erfarenhet av bakjoursarbete, men som önskar uppdatera sina kunskaper är också varmt välkomna. Innehåll: Vårt kursmål är, att tillsammans i större och mindre grupper diskutera akut handläggning, diagnostik, endoskopiska respektive operativa åtgärder vid olika patientfall inom området övre abdominell kirurgi. Vi kommer även resonera kring handläggning av vanliga per- och postoperativa komplikationer. Varje kursdeltagare skall bistå med ett i förväg inskickat patientfall. Dessa fall kommer sedan att vara basen för kursen och diskussionerna angående akut, per- och postoperativt agerande. Programansvariga: Bobby Tingstedt, Jenny Rystedt Universitetssjukhuset i Lund och Cecilia Engström, Johanna Wennerblom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anmälningsavgift: 7 200 kronor ex moms (ej SKF-medlem + 1000 kr+ moms) inkluderar fika fm och em, lunch samt gemensam middag på torsdag kväll. Antal kursplatser: 25 Anmälan: Dr-utbildningsportalen.se/kurser/bakjourskurser Ulrika Hylén Nilsson ulrika.hylen nilsson@vgregion.se Administrativt stöd 031-342 89 89 Kontaktpersoner: Cecilia Engström Bobby Tingstedt Cecilia.engstrom@surgery.gu.se bobby.tingstedt@med.lu.se 031-342 83 49 046-171434
172 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Kirurgveckan Biobank för pancreascancer Min avhandling fokuserade på pankreascancer, en av de mest dödliga och svårbehandlade cancerformerna1. Under doktorandperioden skapade jag tillsammans med mina handledare, professor Roland Andersson och adjungerad professor Bodil Andersson, den första biobanken för pankreascancer vid Lunds universitet. Biobanken har varit en ovärderlig resurs för både min egen och andras forskning inom området. Den innehåller idag flera tusen blod- och vävnadsprover som samlats in både lokalt och från flera pankreascancercentra runt om i världen. Proteomik I avhandlingen användes masspektrometri för tidig diagnostik av pankreascancer. Med denna teknik kunde vi i detalj analysera proteiner och peptider i blodprover och identifiera biomarkörer associerade med pankreascancer. Dessa initiala resultat visade potentialen med proteomik som ett diagnostiskt verktyg och som komplement till befintliga metoder att detektera pankreascancer. Vidare tillämpade vi artificiella neurala nätverk för prognostisering av pankreascancer i samband med kirurgi. Utöver diagnostik och prognostisering fokuserade min avhandling också på utveckling av nya terapier för pankreascancer baserat på utvärdering av småmolekylinhibitorer. Efter disputationen har jag fortsatt forskningen kring pankreascancer och jag leder nu en egen forskargrupp vid Lunds universitet. Vårt team fortsätter att arbeta intensivt med att utforska nya diagnostiska och terapeutiska strategier vid pankreascancer och att förstå de underliggande biologiska processerna som driver denna cancerform. Ljusglimtar i prognosen Överlevnadsstatistiken vid pankreascancer kan vid en första anblick utgöra en dyster läsning. Ur ett historiskt perspektiv har långtidsöverlevnaden för pankreascancer inte förbättrats dramatiskt över tid, trots framsteg inom kirurgisk teknik, perioperativ vård och onkologiska behandlingar2. För hela gruppen av patienter är femårsöverlevnaden fortfarande mycket låg, endast cirka 5-7%3, 4. Det finns dock ljusningar i sikte. Femårsöverlevnaden är starkt beroende av stadium vid diagnos och behandlingsmöjligheter. För patienter vars cancer är resektabel och som opereras kan man enligt nationella kvalitetsregistret nå en femårsöverlevnaden på cirka 25%4. Vid en tidig pankreascancer i stadium 1A rapporterar registret en femårsöverlevnad på 65%. Biomarkörer Vår forskargrupp bedriver kliniska, experimentella och translationella studier relaterade till pankreascancer. Huvudfokus ligger på identifiering av proteinbiomarkörer som kan fungera som diagnostiska, prognostiska eller prediktiva indikatorer och som kan förändra sjukdomsförloppet för den enskilde patienten. Vi undersöker också nya behandlingsstrategier för pankreascancer genom att integrera kunskap inom grundläggande cellbiologi och tumörimmunologi. Mål 1. Utveckling av ett blodtest för tidig diagnostik av pankreascancer 2. Identifiering av molekylära subtyper av pankreascancer med distinkt biologi och potentiell terapeutisk vulnerabilitet 3. Selektion och ranking av kliniska riskfaktorer för överlevnad vid pankreascancer med hjälp av populationsbaserade kliniska register och maskininlärning 4. Utveckling av immunterapi vid pankreascancer med hjälp av cellulär omprogrammering 1. Tidig diagnostik Tidig upptäckt är nyckeln till att minska dödsfall relaterade till pankreascancer. CA 19-9 är den mest etablerade tumörmarkören vid pankreascancer. Det är en glykolipid som uttrycks på ytan av cancercellerna, och dess nivåer i blodet kan indikera förekomst av pankreascancer. Förhöjda CA 19-9-nivåer har observerats redan två år före klinisk diagnos5. Den huvudsakliga begränsningen för CA 19-9 är den bristande sensitiviteten vid tidig cancer. Dessutom kan CA 19-9 nivåer vara förhöjda vid flera benigna tillstånd vilket ger falskt positiva resultat. Vidare kan personer med så kallad Lewis-negativ fenotyp (5-10%) inte producera CA 19-9 och testet blir falskt negativt även om dessa individer har pankreascancer. Daniel Ansari, Lund, daniel.ansari@med.lu.se Stora Forskarpriset år 2024 Jag är specialistläkare i kirurgi och docent vid Lunds universitet. Jag är född och uppvuxen i Lund där jag även läst medicin. Mitt forskningsintresse grundlades tidigt. Jag började mina forskarstudier under läkarutbildningen inom translationell pankreasforskning och fortsatte därefter med forskar-AT i Lund och specialisttjänstgöring i kirurgi. För närvarande innehar jag en kombinerad tjänst med 50 procent forskning knuten till Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet med stöd av Cancerfonden och Vetenskapsrådet.
173 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Kirurgveckan De flesta är överens om att CA 19-9 har ett värde för att monitorera behandlingsrespons och prognos vid pankreascancer, men kan ensamt inte fungera som ett diagnostiskt verktyg. (Under underrubrik)Svårt att nå kliniskt bruk Det pågår en världsomspännande, dynamisk och intensiv forskning för att finna nya biomarkörer för pankreascancer som kan komplettera eller rentav ersätta CA 19-9. Några av de mest intressanta biomarkörerna och teknologierna inkluderar proteinsignaturer, exosomer, mikroRNA samt cirkulerande tumörceller och tumörDNA. Ingen av dessa biomarkörer har dock nått kliniskt bruk trots lovande forskning och framsteg. Varför är det så? Bristande sensitivitet och specificitet i tidiga tumörstadier är en viktig anledning. En annan förklaring är tumörheterogenitet, vilket gör det svårt att identifiera en universell markör som är tillförlitlig för alla patienter. Andra orsaker kan vara suboptimal studiedesign med avsaknad av kliniskt relevant frågeställning, bioinformatiska begränsningar, t ex overfitting, bristen på extern validering, tekniska utmaningar gällande den analytiska metoden, underlåtenhet att uppfylla regulatoriska krav och som alltid bristen på ekonomiska medel. Listan är tyvärr lång. För att övervinna dessa hinder krävs fortsatt forskning och samarbete mellan akademi, sjukvård, regulatoriska myndigheter och industri. Det är ingen lätt uppgift men slutmålet att få fram biomarkörer som är tillräckligt sensitiva och specifika för att upptäcka pankreascancer i tidigt stadium har stor potential att förbättra patienternas överlevnad och livskvalitet. Biomarkörer i klinisk validering Efter flera års arbete har vi tagit fram en panel med fem biomarkörer som kan diagnostisera pankreascancer i serum med hög precision (Figur 1). Nivåerna av de fem markörerna kombineras via en matematisk algoritm till en ”risk score” där resultaten visar att testet har en area under kurva (AUC) på 0.99 för detektion av pankreascancer, vilket är förbättring jämfört med enbart CA 19-9 (AUC=0.86). Testet genomgår för närvarande klinisk validering i multicenterprover och är avsett för högriskpatienter, det vill säga de med ärftlig eller genetisk predisposition, nydebuterad diabetes mellitus >50 år, eller de med symptom där man misstänker pankreascancer. 2. Molekylär subtypning Pankreascancer är en heterogen sjukdom som utgörs av subtyper med varierande biologiska och kliniska egenskaper6. Denna heterogenitet gör det svårt att utveckla en universell terapi och varje behandlingsstrategi behöver anpassas individuellt för varje patient. För att förbättra prognostisering och behandlingsprediktion arbetar vi med molekylär subtypning på vävnadsnivå. Masspektrometri har ett stort värde inom biomarkörforskning. Metoden involverar jonisering av molekyler samt acceleration och separation baserat på förhållandet mellan massa och laddning (m/z). Det resulterande spektrumet som genereras kan sedan utnyttjas för att bestämma provets molekylära sammansättning. Vi har använt masspektrometri för att skapa detaljerade proteinprofiler för pankreascancer på vävnadsnivå vilket också givit insikt i molekylära mekanismer som driver pankreascancer (Figur 2)7-9. Dessa masspektrometriska studier har genererat flera potentiella prognostiska och prediktiva biomarkörkandidater, som möjliggör molekylär subtypning av pankreascancer. Den kliniska nyttan av dessa biomarkörer har validerats med hjälp av tissue microarray (TMA) och immunhistokemi, samt kompletterande analyser på gennivå7, 8, 10-12. Vi strävar efter att ytterligare validera potentiella biomarkörskandidater för överlevnad och behandlingsrespons vid pankreascancer. 3. Registerbaserad forskning Kliniska register utgör en oumbärlig resurs för att bedriva forskning. Många register tillhandahåller högkvalitativa data på populationsnivå som kan hjälpa till att förstå pankreascancerns naturalförlopp och resultaten av olika behandlingar. Med hjälp av det nationella kvalitetsregistret undersökte vi förstadier till pankreascancer och prediktorer för malignitet13. Även små tumörer metastaserar Vi har också använt amerikanska cancerregistret för att besvara olika kliniska frågeställningar i stora patientkohorter. Exempelvis har vi visat att även små pankreastumörer har hög metastastisk förmåga (Figur 3)14. Redan när primärtumören är 1 cm har över 30% bildat fjärrmetastaser. I nuläget diagnostiseras tumörerna vid en medianstorlek på 3,9 cm, och då har mer än 50% bildat fjärrmetastaser. Dessa resultat indikerar att pankreascancer kan metastasera tidigt i sjukdomsförloppet. Detta bidrar till att pankreascancer ofta upptäcks sent, när cancercelFigur 1. Noggrannheten hos vårt blodprov för att diagnostisera pankreascancer. Testet kan detektera pankreascancer med en area under kurva (AUC) på 0.99, vilket är en klar förbättring jämfört med den etablerade tumörmarkören CA 19-9 (AUC=0.86).
174 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Kirurgveckan lerna redan har spridit sig till andra organ och behandlingsalternativen är begränsade. Har subtyper någon betydelse? Vidare har vi studerat värdet av histologisk subtypning av pankreascancer (Figur 4)15. Enligt WHO-klassifikationen kan pankreatiskt duktalt adenokarcinom indelas i flera histologiska undergrupper baserat på morfologisk bild. Det är dock oklart om denna histologiska subtypning har någon klinisk bäring eller endast utgör en akademisk övning. Flera subtyper är mycket ovanliga och någon stor sammanställning gällande kliniskt utfall saknas. I ett stort patientmaterial har vi visat att det finns subtyper som har bättre respektive sämre prognos jämfört med klassisk duktal pankreascancer och detta kan betydelse för riskstratifiering och val av behandling. Figur 2. Molekylär subtypning av pankreascancervävnad med hjälp av masspektrometri7. Skillnader i proteinnivåer mellan pankreascancer och normal pankreasvävnad har visualiserats med hjälp av en färgskala (heatmap). Proteinerna är kategoriserade baserat på cellulär lokalisering och biologisk funktion. FC, fold change; GO, gene ontology; HC, healthy control; PC, pancreatic cancer.
175 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Kirurgveckan Andra registerstudier som vi har genomfört inkluderar forskning på långtidsöverlevare av pankreascancer, en ovanlig men betydelsefull grupp att studera3, samt studier av pankreascancer hos unga personer16. Registerbaserade data har också använts för att utveckla maskininlärningsmodeller, såsom artificiella neurala nätverk, för att prediktera långtidsöverlevnad17. För att främja samarbete kring registerstudier, biomarkörforskning och andra former av forskning om pankreascancer har vi etablerat ett nytt nordiskt nätverk. Detta nätverk omfattar alla universitetssjukhus i regionen som utför pankreaskirurgi18. 4. Ny behandling Pankreascancerceller har utvecklat olika strategier för att undvika immunförsvaret. En viktig mekanism är nedreglering av antigenpresentation, vilket innebär att cancercellerna minskar sin förmåga att presentera tumörspecifika antigen för immunsystemet. Detta gör att de inte känns igen av immunförsvaret och därmed inte kan elimineras. Återställande av antigenpresentation är en ny metod för immunterapi i syfte att förbättra immunförsvarets förmåga att känna igen och attackera cancercellerna. Cellulär omprogrammering av pankreascancerceller till antigenpresenterande dendritiska celler demonstrerades för första gången vid Lunds universitet (Figur 5)19-21. Detta åstadkoms genom lentiviral transduktion av specifika transkriptionsfaktorer. Omprogrammeringsförmågan bestämdes enligt procentandelen CD45+ och HLA-DR+ celler. Vi utvärderar nu vidare om tekniken för cellulär omprogrammering kan användas för att förbättra immunförsvarets förmåga att bekämpa pankreascancer. Tacksamhet Det är en stor ära att få ta emot detta prestigefyllda forskningspris, och jag vill uttrycka min yttersta tacksamhet till Svensk kirurgisk förening och Kommittén för kirurgisk forskning för erkännandet av vårt arbete. Forskning bygger på samarbete, och jag har haft privilegiet att arbeta med många fantastiska människor. Först och främst vill jag tacka professor Roland Andersson som introducerat mig till forskningen om pankreascancer och som varit en outsinlig källa till inspiration. Tidigt i min karriär gav han mig akademisk frihet och möjligheten att utforska hypoteser och initiera olika projekt. Detta bidrog till att jag snabbt fick utveckla min självständighet som forskare. För Roland handlar forskFigur 3. Pankreascancer metastaserar tidigt (N=58 728)14. Redan när primärtumören är 1 cm har över 30% av tumörerna bildat fjärrmetastaser. För närvarande diagnostiseras tumörerna vid en medianstorlek på 3,9 cm, och vid den storleken har över 50% utvecklat fjärrmetastaser. Figur 4. Histologisk subtypning av duktal pankreascancer (N=159 548)15. Enligt den senaste WHO-klassifikationen kan pankreatiskt duktalt adenokarcinom indelas i olika histologiska subtyper. Här visar vi att de olika subtyperna har varierande prognos (p<0.001).
176 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 ning om att generera kunskap som inte bara är tillförlitlig och nyskapande utan också har potential att göra faktisk skillnad i samhället. Roland är en sann visionär, men med båda fötterna på jorden och hans visdom och kloka råd har fått mig att växa som forskare och som person. Jag vill också tacka adjungerade professorerna Bodil Andersson och Bobby Tingstedt som representerar excellens inom området pankreascancer, såväl kliniskt som forskningsmässigt. Ett stort tack går till mina nuvarande doktorander Alice Lin, Axel Bengtsson, Tomasz Draus, Daniel Kriz och William Torén, som jag är huvudhandledare till, samt Philipp Lennartsson, som jag är bihandledare till. Jag vill även tacka mina tidigare doktorander som bidragit till ökade kunskaper om pankreascancer och annan periampullär cancer genom att framförallt driva biomarkörforskningen framåt. De är Monika Bauden, Linus Aronsson och Qimin Zhou, som jag har varit huvudhandledare till, samt Dingyuan Hu, Chinmay Gundewar, Carlos Urey och Johannes Byrling, som jag har varit bihandledare till. Ett särskilt tack alla kollegor på kirurgiska kliniken i Lund. Jag är stolt över att få arbeta med så kompetenta, dedikerade och trevliga kollegor. Er hängivenhet till våra patienter är en ständig påminnelse om varför jag trivs så mycket att arbeta på kliniken. Dessutom vill jag rikta min innerliga tacksamhet till min familj som alltid har stått vid min sida. Ert stöd och tålamod har varit ovärderligt för mig. Framtiden Med blicken mot framtiden ser jag en period fylld av utmaningar men också betydande möjligheter inom forskningen om pankreascancer. Den molekylära förståelsen för sjukdomens heterogenitet växer stadigt och för varje ny vetenskaplig upptäckt kommer vi ett steg närmare mer effektiva och skräddarsydda diagnostiska och terapeutiska metoder. Jag är övertygad om att man genom fortsatt innovation, tvärvetenskapliga samarbeten och en viss envishet kan revolutionera behandlingen av pankreascancer. Slutligen vill jag avsluta med ett citat från den amerikanske skådespelaren Patrick Swayze, som själv drabbades av pankreascancer: "Jag drömmer om en framtid, en framtid med ett långt och hälsosamt liv, ett liv som inte levs i skuggan av cancer, utan i ljuset... Jag drömmer att ordet 'bot' inte längre ska åtföljas av orden 'det är omöjligt'." ■ Referenser 1. Ansari, D. Pancreatic cancer - early detection, prognostic factors, and treatment. [Doctoral Thesis (compilation), Surgery (Lund)]. 2014. 2. Ansari D, Tingstedt B, Andersson B, Holmquist F, Sturesson C, Williamsson C, Sasor A, Borg D, Bauden M, Andersson R. Pancreatic cancer: yesterday, today and tomorrow. Future Oncol 2016;12:19291946. 3. Bengtsson A, Andersson R, Ansari D. The actual 5-year survivors of pancreatic ductal adenocarcinoma based on real-world data. Sci Rep 2020;10:16425. 4. RCC Sydöst. Kvalitetsregister för tumörer i pankreas och periampullärt. Årsrapport nationellt kvalitetsregister. Diagnosår: 2023. 5. Bengtsson A, Draus T, Andersson R, Ansari D. Prediagnostic blood biomarkers for pancreatic cancer: meta-analysis. BJS Open 2024;8:zrae046. 6. Ansari D, Rosendahl A, Elebro J, Andersson R. Systematic review of immunohistochemical biomarkers to identify prognostic subgroups of patients with pancreatic cancer. Br J Surg 2011;98:1041-1055. 7. Zhou Q, Andersson R, Hu D, Bauden M, Kristl T, Sasor A, Pawlowski K, Pla I, Hilmersson KS, Zhou M, Lu F, Marko-Varga G, Ansari D. Quantitative proteomics identifies brain acid soluble protein 1 (BASP1) as a prognostic biomarker candidate in pancreatic cancer tissue. EBioMedicine 2019;43:282-294. 8. Bauden M, Kristl T, Sasor A, Andersson B, Marko-Varga G, Andersson R, Ansari D. Histone profiling reveals the H1.3 histone variant as a prognostic biomarker for pancreatic ductal adenocarcinoma. BMC Kirurgveckan Figur 5. Omprogrammering av cancerceller till antigenpresenterande dendritiska celler19-21. Metoden baseras på lentiviral transduktion av specifika transkriptionsfaktorer (PU.1, IRF8, and BATF3). APC, antigen-presenting cell; cDC1, type 1 conventional dendritic cell; ICI, immune checkpoint inhibitor; TME, tumour microenvironment.
177 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Cancer 2017;17:810. 9. Bauden M, Kristl T, Andersson R, Marko-Varga G, Ansari D. Characterization of histone-related chemical modifications in formalin-fixed paraffin-embedded and fresh-frozen human pancreatic cancer xenografts using LC-MS/MS. Lab Invest 2017;97:279-288. 10. Zhou Q, Andersson R, Hu D, Bauden M, Sasor A, Bygott T, PawLowski K, Pla I, Marko-Varga G, Ansari D. Alpha-1-acid glycoprotein 1 is upregulated in pancreatic ductal adenocarcinoma and confers a poor prognosis. Transl Res 2019;212:67-79. 11. Zhou Q, Bauden M, Andersson R, Hu D, Marko-Varga G, Xu J, Sasor A, Dai H, Pawłowski K, Said Hilmersson K, Chen X, Ansari D. YAP1 is an independent prognostic marker in pancreatic cancer and associated with extracellular matrix remodeling. J Transl Med 2020;18:77. 12. Lin L, Deng J, Yu J, Andersson R, Shen X, Ansari D, Xu X. Anoikisrelated genes linked with patient outcome in pancreatic cancer. Gene 2024; In Press. 13. Aronsson L, Andersson B, Andersson R, Tingstedt B, Bratlie SO, Ansari D. Intraductal papillary mucinous neoplasms of the pancreas: a nationwide registry-based study. Scand J Surg 2018;107:302-307. 14. Ansari D, Bauden M, Bergstrom S, Rylance R, Marko-Varga G, Andersson R. Relationship between tumour size and outcome in pancreatic ductal adenocarcinoma. Br J Surg 2017;104:600-607. 15. Bengtsson A, Andersson R, Ansari D. Histological variants of pancreatic ductal adenocarcinoma: a survival analysis. Langenbecks Arch Surg 2024; In Press. 16. Ansari D, Althini C, Ohlsson H, Andersson R. Early-onset pancreatic cancer: a population-based study using the SEER registry. Langenbecks Arch Surg 2019;404:565-571. 17. Aronsson L, Andersson R, Ansari D. Artificial neural networks versus LASSO regression for the prediction of long-term survival after surgery for invasive IPMN of the pancreas. PLOS ONE 2021;16:e0249206: 18. Ansari D, Soreide K, Andersson B, Hansen CP, Seppanen H, Sparrelid E, Labori KJ, Kirkegard J, Kauhanen S, Mansson C, Nymo LS, Nortunen M, Bjornsson B, Kivivuori A, Tingstedt B, Bratlie SO, Waardal K, Laukkarinen J, Halimi A, Lindberg H, Olin H, Andersson R, Nordic Pancreatic Cancer N. Surveillance after surgery for pancreatic cancer: a global scoping review of guidelines and a nordic Survey of contemporary practice. Scand J Gastroenterol 2024;1-8. 19. Zimmermannova O, Ferreira AG, Pereira CF. Orchestrating an immune response to cancer with cellular reprogramming. Genes Immun 2024;25:95-97. 20. Zimmermannova O, Ferreira AG, Ascic E, Velasco Santiago M, Kurochkin I, Hansen M, Met O, Caiado I, Shapiro IE, Michaux J, Humbert M, Soto-Cabrera D, Benonisson H, Silverio-Alves R, Gomez-Jimenez D, Bernardo C, Bauden M, Andersson R, Hoglund M, Miharada K, Nakamura Y, Hugues S, Greiff L, Lindstedt M, Rosa FF, Pires CF, Bassani-Sternberg M, Svane IM, Pereira CF. Restoring tumor immunogenicity with dendritic cell reprogramming. Sci Immunol 2023;8:eadd4817. 21. Andersson R, Pereira CF, Bauden M, Ansari D. Is immunotherapy the holy grail for pancreatic cancer? Immunotherapy 2019;11:1435-1438. Kirurgveckan Nya medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening Vi hälsar följande nya medlemmar varmt välkomna: Caroline Beergrehn, St Görans sjukhus Mikaela Ihre Persson, Sundsvall kirurgklinik Donia Kaidi, Sahlgrenska Emma Skyman, Kirurgkliniken, NU-sjukvården Victor Strevens, Helsingborg Yao Xiao, Sahlgrenska Ida Matsson, St Görans sjukhus Christian Buchli, Karolinska universitetssjukhuset Therese Öqvist, Västmanlands sjukhus Oskar Swartling, Karolinska universitetssjukhuset
178 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Martin Björck, Uppsala, martin.bjorck@uu.se Bengt Ihre stipendium 2024 Under årens lopp har min forskning om kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) stöttats av Bengt Ihre-fonden och Ihre Fellowship, vilket har varit en stor ära men även en nödvändighet för att kunna utföra projekten. Stödet från Ihre fonden har resulterat i en internationell klinisk studie, över 20 registerstudier där flera av dessa har varit ”first in its field” och translationella studier, alla med syfte att lära oss mer om IBD och undersöka hur vi kan förbättra vården. Med denna historik känns det därför extra roligt att i år få mottaga Ihre priset. Inflammatorisk tarmsjukdom Min forskning har två ben, IBD och kolorektalcancer. Båda delarna är lika spännande och viktiga, men med tanke på Ihre-fondens stöd avseende IBD-kirurgisk forskning kommer jag i denna text fokusera på forskningen om IBD-kirurgi och dess utmaningar. Givet den medicinska utveckling som skett de senaste decennierna så har behandlingen av IBD och behovet av kirurgi förändrats. Detta har säkerligen lett till att en del kirurgi idag kan undvikas, en del kirurgi skjuts på framtiden och att en del patienter har mer avancerad sjukdom när de väl är aktuella för kirurgi. Kirurgi kommer fortfarande att behövas hos många av patienterna, frågan är när? Det finns många obesvarade frågor inom IBD-kirurgi och en av dessa är timingen av kirurgi vs medicinsk behandling. Det har dock varit svårt att utföra randomiserade studier när det gäller de stora kirurgiska frågeställningarna. Nedan beskrivs två preferensstudier, TRIOCOL och CRUISE, där den ursprungliga intentionen var att studera dessa frågeställningar i randomiserade prövningar. Det har dock inte gått då patienterna har starka önskemål om vilken typ av behandling som de föredrar och att det sker en kontinuerlig utveckling av nya läkemedel. Tarmkontinuitet efter kolektomi För över 20 år sedan började min bana inom cancerepidemiolgi. Efter min disputation utvidgade jag min forskning från kolorektalcancer till IBD. Vid denna tid var det ovanligt med epidemiolgisk forskning inom IBD-kirurgi och faktiskt möjligt att göra studier som ingen annan gjort. En av de första studierna studerade möjligheten till rekonstruktiv kirurgi – det vill säga tarmkontinuitet, efter en kolektomi1 (Bild 1). Vi visade att mindre än hälften av patienterna genomgick rekonstruktiv kirurgi och på så sätt återfick tarmkontinuitet efter en kolektomi, en förvånansvärt låg siffra med tanke på att detta är en ung patientgrupp. Resultaten överraskade även den internationella publiken och inga liknande studier fanns att jämföra med. Vi såg även att möjligheten till rekonstruktion var större hos patienter som kolektomerats på ett sjukhus som hade högre volyKirurgveckan Bild 1. Rekonstruktiv kirurgi med konstruktion av ileorektalanastomos (IRA) i övre bilden och bäckenreservoar i nedre bilden. Caroline Nordenvall, Stockholm. caroline.nordenvall@ki.se
179 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 mer av IBD-kirurgi. Detta resulterade i en studie med engelsmännen där vi fann att endast 1/3 av de engelska patienterna med ulcerös kolit återfick tarmkontinuitet2 (Bild 2). Denna studie visade även på skillnaden i typ av rekonstruktiv kirurgi. I Sverige var ileorektalanastomos (IRA) den vanligaste primära rekonstruktionen, medan i England gjordes i stort sett bara bäckenreservoarer. Detta är bakgrunden till CRUISE studien (se nedan) där vi för första gången prospektivt jämför IRA vs bäckenreservoar. Moderna läkemedel och kirurgi Andelen patienter som kolektomeras inom fem år är lägre än vad tidigare studier visat och ligger nu under 5%2,3. Däremot har vi inte sett någon minskning av antalet årliga kolektomier och man kan fråga sig om vi med de nya läkemedlen undviker kolektomi eller bara skjuter på operationen. Detta har resulterat i TRIOCOL studien, som beskrivs mer ingående nedan. Behovet av kirurgi har även förändrats för Crohnpatienterna4, och andelen som genomgår primär abdominell resektion under de första 10 åren har minskat. Intressant nog så har risken för ytterligare kirurgi, dvs re-resektion, inte förändrats nämnvärt trots den medicinska utveckling som varit. Även här ser vi en koppling till sjukhusvolym och risken för postoperativa komplikationer efter primär ileocekalresektion är lägre på högvolymssjukhusen (Soop et al, manuscript). Vi studerar nu om volym även påverkar risken för re-resektion. Kirurgi i rätt tid För att vi ska kunna optimera timingen för kirurgi så måste patienten kunna opereras vid rätt tillfälle. Även om logik och klinisk erfarenhet säger oss att både imperativ kirurgi och rekonstruktiv kirurgi behöver göras i rätt tid så saknar vi vetenskaplig evidens för detta. I en kommande registerlänkning, IBD-SURG, som görs tillsammans med Linköping, kommer svenska IBD och tarmsviktspatienter att identifieras och information från nationella register inklusive Svenskt Perioperativt Register (SPOR) att inhämtas. Detta för att vi för första gången ska kunna studera väntetider vid IBD-kirurgi och vilka konsekvenser de får. Syftet med IBD-SURG är att besvara relevanta kirurgiska frågeställningar och att kontinuerligt kunna utvärdera siffror relaterade till Nationellet Högspecialiserad Vård (NHV) uppdrag inom IBD-kirurgi och tarmsvikt. IBD och PSC Primär skleroserande kolangit (PSC) är en kronisk leversjukdom som drabbar unga individer. Det finns ingen behandling utan sjukdomen leder till att patienter som inte levertransplanteras dör. Majoriteten, 80%, av patienter med PSC är även diagnostiserade med IBD och ulcerös colit är den vanligaste typen. I epidemiologiska studier har vi visat att den kirurgiska behandlingen av IBD kan påverka PSC-förloppet. Risken för levertransplantation eller död var lägre hos patienter som kolektomerats innan PSCdiagnos5. Däremot har vi inte kunnat påvisa att kolektomi i sig inte påverkar risken att insjukna i PSC 3 även om vi i subgrupper såg en korrelation. Framgent kommer vi att arbeta vidare med denna komplexa fråga – vilken inverkan har tarmen på PSC och vice versa? En svårighet med registerstudier är att korrekt kunna identifiera PSC-patienter med hjälp av ICD-koder. Professor Annika Bergquist har skapat en unik kohort som består av mer än 1 700 patienter med kliniskt diagnostiserad PSC. Denna kohort har länkats till nationella register och både förstagradssläktingar och en jämförelsepopulation har identifierats. Med hjälp av ovan nämnda databas har vi visat att PSC patienter har en ökad risk av flera typer av cancrar, inte bara kolorektalcancer och kolangiocarcinom6. Både patienter med PSC och deras släktingar har även en ökad risk för annan autoimmun sjukdom7. Vi kommer nu att länka in denna PSC-kohort till IBDSURG för att kunna forstätta studera malignitetsrisker och behandlingsutfall med syfte att kunna individanpassa såväl behandling som kliniska kontroller. TRIOCOL studien Något som jag har funderat mycket på de senaste åren är den utveckling som skett avseende framtagandet av nya läkemedel mot ulcerös kolit, där långtidsresultat ännu saknas. Många patienter med ulcerös kolit har prövat upp till sex läkemedel innan de kolektomeras. Under behandling med läkemedel utan tillräcklig effekt blir patienterna trötta och försvagade. Vår kliniska erfarenhet är att det är först efter kolektomin som patienterna förstår hur allmänpåverkade de har varit av deras sjuka tarm. Därför vill vi studera om kolektomi skulle kunna vara ett bättre alternativ hos patienter med ulcerös kolit som redan fått två eller fler biologiska eller avancerade läkemedel utan tillräcklig effekt. TRIOCOL är en preferensstudie där patienterna själva får välja om de önskar kolektomi eller fortsatt avancerad läkemedelsbehandling. Det primära Kirurgveckan Bild 2. Sannolikheten till rekonstruktiv kirurgi i Sverige (svart linje) och England (grå linje)².
180 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 syftet är att beskriva patienternas livskvalitet under 3:e, 4:e, 5:e osv linjens behandling respektive efter kolektomi och vi kommer att följa patienterna i 10 år. Vi kommer även studera failure rate för de olika behandlingslinjerna och om tiden och antalet använda läkemedel innan kolektomi påverkar det postoperativa utfallet, inklusive möjligheten till rekonstruktiv kirurgi och de funktionella resultaten. Hitintills har 10 sjukhus i Sverige visat intresse för att delta och vi startar i höst på Karolinska och i Linköping. Mattias Block var en fantastisk kollega och en stor kämpe för våra IBD-patienter. Denna studie kommer att göras i Mattias minne. CRUISE studien För fem år sedan så startades CRUISE studien8 tillsammans med Professor Pär Myrelid i Linköping, Docent Mattias Block i Göteborg och Professor Omar Faiz vid St Mark’s Hospital. Internationellt sett är bäckenreservoar den vanligaste typen av rekonstruktiv kirurgi hos patienter med ulcerös kolit. Som jag nämde ovan så är IRA den vanligaste metoden i Sverige, trots begränsad vetenskaplig evidens. Fördelen med IRA är att man undviker bäckendissektion vilket kan påverka fertilitet och sexuell funktion negativt, samt att en IRA sedan kan konverteras till en bäckenreservoar. Nackdelen är risken för proktit och rektalcancer, samt att IRA endast är aktuell hos patienter med låg inflammationsgrad i rektum utan förhöjd cancerrisk. CRUISE studien är en klinisk preferensstudie där patienterna först får standardiserad information, skriftlig information och muntlig information via en film som ligger på SWIBREGs hemsida. Patienten kan därefter välja vilken metod de föredrar IRA, bäckenreservoar eller permanent stomi. Syftet med CRUISE studien är att undersöka om patienterna är nöjda med val av metod. Vi kommer även att jämföra metoderna genom att prospektivt samla in information avseende livskvalité, sexuell funktion, fertilitet samt tarmfunktion vid IRA och bäckenreservoar. Preliminära resultat från CRUISE studien baserat på 126 patienter visar att den stora majoriteten av patienterna önskar rekonstruktiv kirurgi och endast en mindre andel väljer permanent stomi. Det kan jämföras med att mindre än hälften av de svenska patienterna idag rekonstrueras9. Av de som önskar tarmkontinuitet kan mindre än hälften välja mellan IRA och bäckenreservoar, resterande har endast bäckenreservoar som alternativ. CIM-IBD studien I tidigare epidemiolgoiska studier har vi funnit att 15% av rekonstruktionerna har slutat fungera inom fem år10. Idag har vi ingen möjlighet att förutsäga vilka som kommer att få god tarmfunktion efter sin rekonstruktion. I en prospektiv studie, CIM-IBD, utvärderar vi tillsammans med immunologerna i Prof. Mjösbergs grupp på Karolinska Institutet om immunologiska, medfödda skillnader i tarm kan prediktera postoperativ funktion och komplikationer, inklusive proktit och dysplasi eller cancerutveckling vid IRA samt pouchit vid bäckenreservoar. En annan translationell frågeställning rör patienter med Crohns sjukdom. När dessa patienter är aktuella för kirurgi har de ofta ett sänkt allmäntillstånd och har gått ner i vikt. Dr Soop har introducerat att vi på Karolinska Universitetssjukhuset de senaste två åren preoperativt ger patienter med strikturerande eller penetrerande sjukdom EEN (Exklusiv Enteral Nutrition)11. Detta innebär att patienterna preoperativt endast intar utvalda näringsdrycker som föda. Forskning har visat att preoperativ behandling med EEN har en positiv effekt på näringstillståndet och ger en minskad risk för postoperativa komplikationer. Intressant nog minskar inflammationen under EEN behandling och steroider kan trappas ut inför kirurgi. Idag vet vi att EEN fungerar men inte hur. Vi kommer därför att undersöka om effekten av EEN går genom tarmens egna medfödda immunförsvar. Om vi kan identifiera verkningsmekanismen för EEN skulle vi kunna identifiera nya behandlingsmål. I denna studie kommer vävnadsprover från bortopererad inflammerad tunntarm analyseras hos patienter som fått EEN och de som inte fått EEN. I de två translationella projekten kommer vi att på cellnivå kartlägga förekomsten av innata lymfocyter i tarmvävnad hos patienter med IBD. Dessa immunmarkörer är relativt nyligen upptäckta och fastställda och kan bidra till ett genombrott vad det gäller kunskapen om utvecklingen av IBD och tillhörande skov12,13. På sikt kan dessa studier av immunsystemet leda till att varje individ får anpassad behandling. Slutligen Avslutningsvis finns det mycket spännande klinisk, epidemiologisk och translationell forskning att göra för att öka kunskapen om hur vi behandlar IBD patienter så bra som möjligt. Jag skulle vilja tacka Ihre-fonden för detta pris, alla kollegor i Forskargruppen för kolorektalkirurgi, Karolinska Institutet, och kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset, samt alla samarbetspartners ute i landet. ■ Kirurgveckan Bild 3. Den medfödda lymfoida cellen (ILC) är den medfödda motsvarigheter till cytotoxiska T-celler, th1-, th2-, th22- och th17-celler (Bild från Prof. Mjösberg).
181 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 Referenser: 1. Nordenvall C, Myrelid P, Ekbom A, Bottai M, Smedby KE, Olen O, Nilsson PJ. Probability, rate and timing of reconstructive surgery following colectomy for inflammatory bowel disease in Sweden: a population-based cohort study. Colorectal disease : the official journal of the Association of Coloproctology of Great Britain and Ireland 2015;17(10):882-90. 2. Worley G, Nordenvall C, Askari A, Pinkney T, Burns E, Akbar A, Olen O, Ekbom A, Bottai M, Myrelid P, Faiz O. Restorative surgery after colectomy for ulcerative colitis in England and Sweden: observations from a comparison of nationwide cohorts. Colorectal disease : the official journal of the Association of Coloproctology of Great Britain and Ireland 2018;20(9):804-812. 3. Lundberg Bave A, Olen O, Soderling J, Group Ss, Ludvigsson JF, Bergquist A, Nordenvall C. Colectomy in patients with ulcerative colitis is not associated to future diagnosis of primary sclerosing cholangitis. United European Gastroenterol J 2023;11(5):471-481. PMC10256996. 4. Kalman TD, Everhov AH, Nordenvall C, Sachs MC, Halfvarson J, Ekbom A, Ludvigsson JF, Myrelid P, Olen O. Decrease in primary but not in secondary abdominal surgery for Crohn's disease: nationwide cohort study, 1990-2014. Br J Surg 2020;107(11):1529-1538. 5. Nordenvall C, Olen O, Nilsson PJ, von Seth E, Ekbom A, Bottai M, Myrelid P, Bergquist A. Colectomy prior to diagnosis of primary sclerosing cholangitis is associated with improved prognosis in a nationwide cohort study of 2594 PSC-IBD patients. Alimentary pharmacology & therapeutics 2018;47(2):238-245. 6. Lundberg Bave A, Bergquist A, Bottai M, Warnqvist A, von Seth E, Nordenvall C. Increased risk of cancer in patients with primary sclerosing cholangitis. Hepatol Int 2021;15(5):1174-1182. PMC8514354. 7. Lundberg Bave A, von Seth E, Ingre M, Nordenvall C, Bergquist A. Autoimmune diseases in primary sclerosing cholangitis and their firstdegree relatives. Hepatology 2024 8. Risto A, Nordenvall C, Deputy M, Hermanson M, Lindforss U, Block M, Faiz O, Myrelid P. Colectomy reconstruction for ulcerative colitis in Sweden and England: a multicenter prospective comparison between ileorectal anastomosis and ileal pouch-anal anastomosis after colectomy in patients with ulcerative colitis. (CRUISE-study). BMC Surg 2023;23(1):96. PMC10122388. 9. Nordenvall C, Westberg K, Soderling J, Everhov AH, Halfvarson J, Ludvigsson JF, Myrelid P, Olen O. Restorative Surgery Is More Common in Ulcerative Colitis Patients With a High Income: A Population-Based Study. Dis Colon Rectum 2021;64(3):301-312. 10. Nordenvall C, Olen O, Nilsson PJ, Ekbom A, Bottai M, Myrelid P. The Fate of Reconstructive Surgery Following Colectomy for Inflammatory Bowel Disease in Sweden: A Population-based Cohort Study. Journal of Crohn's & colitis 2016;10(10):1165-71. 11. Myrelid P, Soop M, George BD. Surgical Planning in Penetrating Abdominal Crohn's Disease. Front Surg 2022;9:867830. PMC9110798. 12. Kokkinou E, Soini T, Pandey RV, van Acker A, Theorell J, Czarnewski P, Kvedaraite E, Vandamme N, Lourda M, Sorini C, Weigel W, Carrasco A, Tibbitt CA, Schlums H, Lindforss U, Nordenvall C, Ljunggren M, Idestrom M, Svensson M, Henter JI, Villablanca EJ, Bryceson YT, Rolandsdotter H, Mjosberg J. The single-cell transcriptional landscape of innate and adaptive lymphocytes in pediatric-onset colitis. Cell Rep Med 2023;4(5):101038. PMC10213874. 13. Kvedaraite E, Lourda M, Idestrom M, Chen P, Olsson-Akefeldt S, Forkel M, Gavhed D, Lindforss U, Mjosberg J, Henter JI, Svensson M. Tissue-infiltrating neutrophils represent the main source of IL-23 in the colon of patients with IBD. Gut 2016;65(10):1632-41. Kirurgveckan Behöver Sverige ett strukturerat traumasystem? Nationell arbetsgrupp Trauma bjuder in till workshop. Inbjudna är företrädare från samtliga regioner, samt representanter från de intresseorganisationer som ingår i Löfs säker-trauma projekt. Datum - 28 november 2024 Plats - Stockholm Informationen vi får ut från denna workshop utgör grunden för en framtida rapport, samt ligger till grund för den första implementeringen av en nationell traumastruktur i Sverige.
www.svenskkirurgi.seRkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=