180 SVENSK KIRURGI • VOLYM 82 • NR 4 • 2024 syftet är att beskriva patienternas livskvalitet under 3:e, 4:e, 5:e osv linjens behandling respektive efter kolektomi och vi kommer att följa patienterna i 10 år. Vi kommer även studera failure rate för de olika behandlingslinjerna och om tiden och antalet använda läkemedel innan kolektomi påverkar det postoperativa utfallet, inklusive möjligheten till rekonstruktiv kirurgi och de funktionella resultaten. Hitintills har 10 sjukhus i Sverige visat intresse för att delta och vi startar i höst på Karolinska och i Linköping. Mattias Block var en fantastisk kollega och en stor kämpe för våra IBD-patienter. Denna studie kommer att göras i Mattias minne. CRUISE studien För fem år sedan så startades CRUISE studien8 tillsammans med Professor Pär Myrelid i Linköping, Docent Mattias Block i Göteborg och Professor Omar Faiz vid St Mark’s Hospital. Internationellt sett är bäckenreservoar den vanligaste typen av rekonstruktiv kirurgi hos patienter med ulcerös kolit. Som jag nämde ovan så är IRA den vanligaste metoden i Sverige, trots begränsad vetenskaplig evidens. Fördelen med IRA är att man undviker bäckendissektion vilket kan påverka fertilitet och sexuell funktion negativt, samt att en IRA sedan kan konverteras till en bäckenreservoar. Nackdelen är risken för proktit och rektalcancer, samt att IRA endast är aktuell hos patienter med låg inflammationsgrad i rektum utan förhöjd cancerrisk. CRUISE studien är en klinisk preferensstudie där patienterna först får standardiserad information, skriftlig information och muntlig information via en film som ligger på SWIBREGs hemsida. Patienten kan därefter välja vilken metod de föredrar IRA, bäckenreservoar eller permanent stomi. Syftet med CRUISE studien är att undersöka om patienterna är nöjda med val av metod. Vi kommer även att jämföra metoderna genom att prospektivt samla in information avseende livskvalité, sexuell funktion, fertilitet samt tarmfunktion vid IRA och bäckenreservoar. Preliminära resultat från CRUISE studien baserat på 126 patienter visar att den stora majoriteten av patienterna önskar rekonstruktiv kirurgi och endast en mindre andel väljer permanent stomi. Det kan jämföras med att mindre än hälften av de svenska patienterna idag rekonstrueras9. Av de som önskar tarmkontinuitet kan mindre än hälften välja mellan IRA och bäckenreservoar, resterande har endast bäckenreservoar som alternativ. CIM-IBD studien I tidigare epidemiolgoiska studier har vi funnit att 15% av rekonstruktionerna har slutat fungera inom fem år10. Idag har vi ingen möjlighet att förutsäga vilka som kommer att få god tarmfunktion efter sin rekonstruktion. I en prospektiv studie, CIM-IBD, utvärderar vi tillsammans med immunologerna i Prof. Mjösbergs grupp på Karolinska Institutet om immunologiska, medfödda skillnader i tarm kan prediktera postoperativ funktion och komplikationer, inklusive proktit och dysplasi eller cancerutveckling vid IRA samt pouchit vid bäckenreservoar. En annan translationell frågeställning rör patienter med Crohns sjukdom. När dessa patienter är aktuella för kirurgi har de ofta ett sänkt allmäntillstånd och har gått ner i vikt. Dr Soop har introducerat att vi på Karolinska Universitetssjukhuset de senaste två åren preoperativt ger patienter med strikturerande eller penetrerande sjukdom EEN (Exklusiv Enteral Nutrition)11. Detta innebär att patienterna preoperativt endast intar utvalda näringsdrycker som föda. Forskning har visat att preoperativ behandling med EEN har en positiv effekt på näringstillståndet och ger en minskad risk för postoperativa komplikationer. Intressant nog minskar inflammationen under EEN behandling och steroider kan trappas ut inför kirurgi. Idag vet vi att EEN fungerar men inte hur. Vi kommer därför att undersöka om effekten av EEN går genom tarmens egna medfödda immunförsvar. Om vi kan identifiera verkningsmekanismen för EEN skulle vi kunna identifiera nya behandlingsmål. I denna studie kommer vävnadsprover från bortopererad inflammerad tunntarm analyseras hos patienter som fått EEN och de som inte fått EEN. I de två translationella projekten kommer vi att på cellnivå kartlägga förekomsten av innata lymfocyter i tarmvävnad hos patienter med IBD. Dessa immunmarkörer är relativt nyligen upptäckta och fastställda och kan bidra till ett genombrott vad det gäller kunskapen om utvecklingen av IBD och tillhörande skov12,13. På sikt kan dessa studier av immunsystemet leda till att varje individ får anpassad behandling. Slutligen Avslutningsvis finns det mycket spännande klinisk, epidemiologisk och translationell forskning att göra för att öka kunskapen om hur vi behandlar IBD patienter så bra som möjligt. Jag skulle vilja tacka Ihre-fonden för detta pris, alla kollegor i Forskargruppen för kolorektalkirurgi, Karolinska Institutet, och kollegor på Karolinska Universitetssjukhuset, samt alla samarbetspartners ute i landet. ■ Kirurgveckan Bild 3. Den medfödda lymfoida cellen (ILC) är den medfödda motsvarigheter till cytotoxiska T-celler, th1-, th2-, th22- och th17-celler (Bild från Prof. Mjösberg).
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=